Många transpersoner delar lidandet av att leva med så kallad könsdysfori. Det handlar om att känna sig som det motsatta könet, att ha en känsla av att ha fötts i fel kropp och må mycket dåligt. Många har självmordstankar.
För dessa personers skull finns transvården och regeringen arbetar med att ändra lagar, för att vårdprocessen ska gå smidigare och minska deras lidande.
Men något har hänt de senaste åren. Andelen unga med könsdysfori har ökat dramatiskt, många av dem har dessutom flera psykiatriska diagnoser. Ökningen sker i hela västvärlden – och som Uppdrag granskning tidigare har kunnat berätta saknas det forskning på den nya växande patientgruppen.
“En fråga om liv och död”
Förra året presenterade regeringen ett lagförslag som skulle sänka åldersgränsen från 18 till 15 års ålder för att få underlivskirurgi vid synnerliga skäl. Till och med mot vårdnadshavares vilja. I slutet av augusti gick jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) ut och sa att det är oerhört viktigt att få den nya lagstiftningen på plats.
I en intervju med Sveriges radio förklarade hon att ”det kan vara en fråga om liv och död.”
Att underlivskirurgi vid en tidig ålder skulle vara en fråga om liv och död framkommer i en statlig utredning från 2014 som ligger till grund för regeringens lagförslag.
I den står det:
“Det förekommer att unga transsexuella tar sitt eget liv i väntan på operation på grund av det lidande som könsdysforin innebär för dem.”
Uppgiften finns på fem olika ställen i utredningen, men källhänvisning saknas.
När Uppdrag granskning kontaktar flera experter som bistått utredningen vet ingen varifrån uppgiften kommer. Utredaren Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt, hänvisar till utredningens sekreterare Therese Bäckman.
Hon kan dock inte svara på varifrån uppgiften kommer.
Hur har det blivit skrivet så om ni inte har några belägg för det?
– Jag kan inte svara på det, hur vi har skrivit och varför det blev just den skrivningen. Det skulle istället ha stått att unga transpersoner tar sitt liv på grund av de levnadsförhållanden som de lever under. Det är olyckligt, det är fel formulerat.
”Det får aldrig bli fel”
Den mottagning i Sverige som tar emot flest barn med könsdysfori är KID-teamet på barn och ungdomspsykiatrin, BUP, i Stockholm. Louise Frisén är överläkare på avdelningen. Hon säger att hon aldrig hört talas om någon som dött under tiden de stått i kö till deras mottagning.
– Vi skulle få reda på om någon hade tagit livet av sig i och med att den personen inte sedan dök upp eller de skulle kontakta oss från den BUP som hade remitterat.
Uppdrag granskning har också haft kontakt med andra läkare, ingen har egna erfarenheter av unga patienter som tagit sina liv i väntan på kirurgi. Tvärtom varnar läkare för att för just kirurgin kan få stora konsekvenser, eftersom det sker att personer som genomgått könskorrigering ångrar sig.
Lagförslaget har fått skarp kritik från både lagrådet och flera remissinstanser. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skrev att ingreppet kan leda till ett ökat lidande i ett längre tidsperspektiv och att det saknas både klinisk erfarenhet och ett vetenskapligt kunskapsunderlag för barn under 18 år.
Även Barnläkarföreningen är negativa till lagförslaget, säger Anna Olivecrona, hormonläkare. Hon menar att man innan 18 års ålder inte kan se konsekvenser av ett så viktigt beslut som att genomgå underlivskirurgi.
Samtidigt som man då ser ett väldigt stort lidande hos dessa unga personer, kan det då inte finnas anledning att vid särskilda skäl göra detta tidigare?
– Det är ju det som är den svåra frågan, att göra rätt i alla fall och det får aldrig bli fel. För vid det enda tillfället där det ändå blir ett beslut som en person ångrar sen så får det så stora konsekvenser, därför tycker vi ändå att man ska ha en försiktighetsprincip, medvetna om att det är ett ökat lidande för ett antal personer. Men för att minimera risken att det blir fel.
Varnar för att fatta livsavgörande beslut
Danuta Wasserman är professor i psykiatri och suicidologi, hon är Sveriges främsta expert på självmord. Hon varnar för att fatta livsavgörande beslut eller göra stora ingrepp på personer som mår dåligt och har självmordstankar.
– Varför ska man rekommendera någonting annat i den här situationen när vi vet att många transpersoner är ångestladdade, de har djupa depressioner.
Vilken hjälp behöver de?
– Evidensen visar mycket tydligt inom självmordsprevention att man ska ha samtalsbehandling för de unga ungdomar som befinner sig i puberteten, före puberteten och efter puberteten, och det finns många evidensbaserade behandlingar.
Folkhälsomyndigheten är positiva till lagförslaget. Britta Björkholm, avdelningschef på myndigheten, menar att deras uppdrag är att arbeta för en “mer jämlik hälsa i hela landet”.
– Då var vår utgångspunkt barnkonventionen och barnens rätt till medbestämmande.
Ni tolkar barnkonventionen som att det är viktigt att ge barn från 15 år ett självbestämmande över eventuell underlivskirurgi?
– Ja, de ska åtminstone få delta i sin egen vård och behandling.
Har ni någonting som tyder på att de skulle må bättre av det, har ni någon fakta?
– Nej, det är ingenting vi har undersökt.
“Jag litar på utredare”
Den 19 september 2019 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att analysera lagförslaget om sänkt åldersgräns för kirurgiska ingrepp i könsorganen.
Socialminister Lena Hallengren (S) hänvisade nyligen till självmorden i en riksdagsdebatt, där lagförslaget debatterades. Till Uppdrag granskning säger hon att hon utgår ifrån att de statliga utredningar hon får stämmer.
Men nu har vi pratat med utredarna som säger att det är fel formulerat.
– Fast jag litar på utredare som lämnar underlag. På något annat sätt kan jag ju inte agera, för då kan jag inte ge uppdrag till någon att återkomma med någon typ av sammanställning eller uppdrag om jag ska ifrågasätta vartenda kommatecken. Det som däremot följer är att remissinstanserna ska tycka till.
Lena Hallengren var inte socialminister när lagförslaget lades fram. Hon har haft frågan på sitt bord sedan mitten på januari.