”God formiddag”…
Geir Lundestad, fd sekreterare norska Nobelkommittén:
–Den norske Nobelkommittén må törre å tal eder andre ikke taler. (norska)
Ett fredspris till en regimkritiker, kastade in vårt grannland Norge i ett iskallt förhållande med den viktiga handelspartnern – och diktaturen – Kina.
Stefan Löfvén, statsminsiter:
–and lastly I would like to say “Xinnian kuaile”.(engelska och kinesiska)
Men var står Sverige, när pengar ställs mot mänskliga rättigheter?
Johan Lagerkvist, professor, Kina-expert:
–Hur kunde vi va så fega, hur kunde vi va så rädda, för det? Hur kunde vi sälja ut oss, varför vågade vi inte kalla det en diktatur?
Peter Dahlin, bekännelse på statliga CCTV: (ös engelska)
–jag ber om ursäkt att jag sårat Kina och dess folk…
Jojje Olsson, journalist:
–Syftet med de här erkännandena är ju främst att skrämmas, det är en maktdemonstration.
På lördag delas Nobelprisen ut i Stockholm under pompa och ståt – och i Oslo får årets fredspristagare ta emot den prestigefyllda utmärkelsen.
Men att dela ut priset till ”fel” person, kan innebära förlorade exportinkomster och jobb. Det har Norge bittert fått erfara – och det är där vi börjar kvällens program.
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén:
–Nei, men du vet, det, det er jo nesten ingen som tenker prinsipielt om dette. Det er ingen som er interessert i å tenke prinsipielt om dette. For de har en annen agenda!
Allt var bättre förr, före hösten 2010. I alla fall mellan Norge och Kina.
Nice to meet you…
Kina är verldens viktigaste näringslivsland i framtiden
We are welcoming more norwegian frims to go to China
Kineserna hade upptäckt att de gillade Norges rosa guld – den odlade laxen, och en del andra norska varor och tjänster.
Och Norges regering var nära att få till ett frihandelsavtal med Kina.
Handelsavtalet… Ett handelsavtal är inte bara en fördel för Norge utan också i högsta grad för Kina...
Norska politiker blev väl mottagna i Kina.
Allt var bra. Förr.
Men så gick den här dörren upp. Och den här mannen öppnade munnen.
God formiddag
Det är vårvinter 2014. Den norska Nobelkommittén sammanträder inför valet av Nobels fredspris samma år.
Runt det här bordet tas beslut som kan få stor betydelse för norsk utrikespolitik.
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén:
–På en dag i oktober går lederen av den norske nobelkomité fram til en mikrofon, og sier at prisen går til den og den, og så begynner presidentar og statsministere, ledende aviser å kommentere dette valget, og noen sier fantastisk valg, og andre sier ka i herrens navn er det de hold på med? Det e jo heilt utrolig…
Geir Lundestad har vid den här tidpunkten varit sekreterare för Norska Nobelkommittén i 25 år. Det här ska bli hans sista prisutdelning. Han är stolt över den prestige Nobels fredspris har fått.
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén:
–Finnes 100 fredspriser…, men som Oxford Dictionary skriv, Nobels Fredspris e verdens mest prestisjetunge pris. Og det e den ikke fordi at den, som alle andre prisar, deler ut, eh, prisar til Røde Kors og til diverse FN-organsisasjonar og til, eh, Nelson Mandela og disse ukontroversielle. Den har sin posisjon først og fremst fordi at den har hatt mot til å være kontroversiell.
2010 gick rykten om att kinesen Liu Xiaobo skulle få priset.
Vilket fick den kinesiska regeringen att varna den norska Nobelkommittén.
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén:
Men selvfølgelig skjønte jo komitéen godt at dette ville kunne få negative konsekvenser for det generelle forholdet mellom Norge og Kina.
Även den dåvarande norska utrikesministern informerade Nobelkommittens ordförande om riskerna...
Jonas Gahr Støre, fd utrikesminister (AP):
–Jeg møtte torbjørn jagland på fortauet i new york rett etter, rett og slett to minutt etter at jeg hadde møtt den kinesiske utenriksminister. Og da var vi i halv annet minutts samtale på det fortauet og jeg fortalte at jeg hadde møtt kineserne som hadde gitt en veldig kraftig advarsel på det spørsmålet om kinesisk kandidat. Eh og det tror jeg jeg ville sagt til hvilken som helst komiteleder når jeg møtte ham så direkte og jeg tror den komitelederen burde vite og ville vite at det ikke var noe forsøk på å påvirke, men å dele noe man hadde hørt
Knut Magnus:
–Det er fortsatt sånn at dei heitaste kandidatane er Liu Xiaobo altså denne kinesiske opposisjonelle.
John Peder Egenæs, generalsekreterare Amnesty i Norge:
–Hvor kontrolversielt vil det være dersom han får prisen? Nei det kommer til å utløse et raseri tror jeg rett og slett i kina. Det komkmer helt sikkert til å få noen umiddelbare følger for forholdet mellom Norge og Kina.
Gro Holm, utrikeskommentator NRK:
–Eh og det spekuleres i hvilke konsekvenser kan dette få. Eh norge holder nå på å forhandle en frihandelsavtale med kina, en slik forhandlingsprosess kan komme til å gå langsommere dersom det skulle bli en kineser
Knut Magnus: og nå får vi greie på det.
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén
–Den norske nobelkomite må tør å tale der andre ikke taler.
Thorbjørn Jagland, dåvarande ordförande Norska Nobelkommittén:
–The Nobel peace prize 2010 is Liu Xiaobo . Nobelpirsen 2010 går til Liu Xiaobo for hans ikkevoldelige kamp for menneskkerettigherter I kina.
På andra sidan jordklotet – utanför Liu Xiaobos lägenhet i Peking blir läget kaotiskt…
En skylt om ”Intervjuförbud” sätts upp utanför prisvinnarens lägenhet.
I Oslo rullar den kinesiska ambassaden ner persiennerna… och öppnar inte grinden (porten) ens för brevbäraren…
R: pleier de å åpne døra?
–Ja… Men ikke i dag…: nei det ser ikke sånn ut foreløpig iallfall.
”This years Nobel peace price is awarded to the chinese dissident Liu…”
I Kina blockeras BBC och CNN – medan de statliga sändningarna fortsätter.
”Liu Xiaobo ble idømt fengselsstraff forid han har brutt kinesisk lov”.
Liu Xiaobo hade – här inne – suttit av ett år av ett elva år långt fängelsestraff när han fick fredspriset.
Han var dömd för att tillsammans med andra intellektuella ha skrivit ”Charta 08” – ett (politiskt) manifest för demokratiska reformer i Kina.
En kort tid innan han fängslades beskrev han sin situation (så här) i en intervju.
Liu Xiaobo, författare och regimkritiker:
–My phone, my computer, my whereabouts and so on are all monitored by the Chinese Public Security Bureau.
Författaren och professorn Liu Xiaobo hade kämpat länge för demokrati. Han var aktiv under studentupproret 1989 på Himmelska Fridens torg.
Den kinesiska regimen fängslade Liu Xiaobo för hans demokratiarbete.
Nobelkommittén gav honom fredspriset för det.
Thorbjørn Jagland, dåvarande ordförande Norska Nobelkommittén:
–We regret that the laureate is not present, nor can hes wife Liu Xia, or his closest relatives be with us…
Samma dag som priset kungjordes sattes Xiaobos fru i husarrest i parets lägenhet i Peking, och där sitter hon fortfarande, (sex år senare), förbjuden att kommunicera med omvärlden.
Jiang Yu, presstaleskvinna utrikesdepartementet Kina:
–Det om Liu Xiaobo handler ikke om ytringsfrihet eller menneskerettigheter.
Det handler om at Norge respekterer andre lands rettssystem
Og hvordan man ser på Kinas utvikling.
Hvis man skal opprettholde det gode forholdet mellom Kina og Norge som før blir det vanskelig.
Efter utdelningen förbjöd myndigheterna i Kina användningen av formuleringen ”tom stol” på sociala medier…
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén:
–Ehm, jeg tenker at dette e en av de viktigste prisan vi har delt ut. Ehm, det går inn i denne rekka av de helt sentrale prisan. Det var kjempeflott at vi fikk denne brikken på plass, selv om jo konsekvensan for Liu Xiaobo, eh, ikke har vært positive, og så har jo hans kone da, som ikke har gjort nokka galt, ho har jo i praksis vært under husarrest. Og ho har hatt det veldig, veldig tøft. Men, eh, vi, vi betrakter denne prisen som en av de viktigste i vår historie.
Koffor det?
Jo, for dette e jo selve æresrekka. Hva e det vi har gjort? Hvorfor har prisen den prestisjen den har, Ossietzky...
Men prestisje...
...Sakharov, Walesa...
...e det viktig for menneske rettighetar, kor vi-,...
Ja, selvfølgelig. Det e jo høyere prestisje prisen har, jo større gjennomslagskraft, eh, har den.
Ja, ka slags gjennomslagskraft har den hatt, denne prisen til Liu Xiaobo, da?
Det kan vi snakk om om 50 år
I Paris finns en norsk statsman som förstår att fredspriset provocerade den kinesiska regimen.
–Der ser du OECD bygningen… der bodde franske konger tidligere, men de var jo så late…
När NRK:s team besöker Erik Solheim har han i flera år lett OECD:s utvecklingskommitté…
–Good morning all of you.. come, come
(Men) då fredspriset delades ut 2010 var han minister i Norge…
Erik Solheim, fd miljö- och utvecklingsminister:
R: Kva tenkte du då du fekk høyre at Liu Xiaobo fekk fredsprisen?
–Jeg tenkte at dette ville føre til absolutt lavbluss i samarbeidet mellom Norge og Kina, men håpet selvfølgelig at det skulle gå over raskere enn det har vist seg å gjøre. Og jeg tenkte at, eh, dette er den gale fredsprisen.
Det ville vært en god i de hvis den hadde bedret menneskerettene i Kina, det motsatte er sannsynligvis mer sannsynlig nemlig at dette bidrar til en slags konfrontasjon
Hvor kineserne går inn i sitt skall og tenker; omverdenen er ute etter oss,
de ser ikke, eh, alt det fantastiske vi har utrettet,
eh, 600 millioner mennesker som for kort tid siden levde, eh, med nesten ingenting, nå lever i et av de raskest voksende og utviklede samfunn, eh, verdenshistorien noensinne har sett. Enhver som reiser i Kina ser jo forandringene, de er, de er bare helt enorme.
Og kineserne syns det er rart at Norge ikke også ser dette.
R: Er Nobelprisen egentlig noe som trøbla til norsk utenrikspolitikk?
–Klare eksempel på at nobelprisen har skapt problemer for Norge skyldes jo at Kina da har brutt de politiske forbindelsene.
Jiang Yu, presstaleskvinna utrikesdepartementet Kina:
–Jeg vil si til nobelkomiteen at de selv har satt i scene
Og selv spuiller rollene i denne antikina farsen
VI lar oss ikke stanse fordi noen anti-kina-klovner forstyrrer oss..
–Hilser: How are you
Här ser vi det senaste officiella mötet en norsk utrikesminister haft i Kina – det ägde rum två månader före det kontroversiella fredspriset 2010.
De senaste sex åren har Kina bojkottat all normal politisk kontakt med Norge.
Erik Solheim, fd miljö- och utvecklingsminister:
–Hverken Jonas Gahr Støre eller jeg var jo på et eneste, eh, besøk i Kina etter dette
–Tungt å selge norsk laks i kina fredsprisen kan være årsaken mener mattilsynet
–Dem har innført et strengere prøvetakingsregime
Även norskt näringsliv fick problem efter Fredspriset 2010.
–Eit nytt og oppsiktsvekkjande reiseråd var ustedt i Kina
Hilde Solheim, norska turism-organisationen Virke:
–Vi får beskjed nå om at kinesiske myndigheter går ut og forbyr markedsføring av norge som reisemål.
–Det blev svårare att få visum till Kina. Till och med en tidigare statsminister, som förr tagits emot som en kung – nekades visum.
Kjell Magne Bondevik, fd statsminister:
–Eg syns det er uheldig og uforståelig.
Och livet på ambassaden i Peking var avsevärt trevligare före 2010…
Anders Magnus, korrespondent NRK:
–Ingen kinesiske diplomater har gått gjennom disse portene. Av-invitering og kaldskuldring er begrep som blir brukt.
Hösten 2013 tog en ny regering över ansvaret för den iskalla relationen mellan Norge och Kina. Stora förväntningar knöts till den nye utrikesministern (Børge Brende).
–Her er nøkkelen, lykke til
Børge Brende, utrikesminister:
R: Er det du som skal få forholdet til Kina mindre kjølig?
–Det er ikke tvilk om at for Norge er det viktig å at fohroldet til verdens nest største økonomi og verdens mest befolka land av stor betydning.
Han kom från ett jobb som direktör på World Economic Forum, och hade goda kontakter på hög nivå i Kina.
Børge Brende, utrikesminister:
Var så heldigsiutasjon at jeg for noen uker siden hadde middag med Li… som er kinas utenriksminister.
Hua Chunying, presstaleskvinna Kinas utrikesdepartement:
R: Vil dette nære bekjentskapet bidra til å bedre forholdet mellom Norge og Kina?
–Det er for tiden et vansklig forhold mellom k og n. Årsaken ligger ikke på kin side. Vi håper nå at nordm kan skapt mulgheter, til å utvikle et bedre forhold mellom landene.
Flera i regeringspartiet Høgre hade haft ett stark engagemang för mänskliga rättigheter i Kina.
Det var den nye kommunministern (Jan Tore Stanner) som 2010 hade nominerat Liu Xiaobo till Fredspriset.
Jan Tore Sanner, fd riksdagsledamot:
–Vi kan ikke vende det døve øret og det blinde øyet toø bridd på menneskerettighetene selv om det er en stormakt som kina.
Den nye talmannen, OleMic Thommesen, var ledare för stortingets Tibetkommitté fram till valet 2013.
–Så har jeg i dag med meg et brev fra mange stortingsrepresentanter
Och här ser vi den nye utrikesministern i aktion, i slutet av 90-talet, då också han ledde Tibetkommittén i Stortinget
–Siden kineseran invadert Tibet i 1950 så har man ødelagt
6000 klostra, dalai lama er i eksil i india, og tibetanaran blir undertrykt på den mest grusomme måte.
–Nu ska du ta ansvaret
Nu hade Tibetaktivisten blivit utrikesminister – där ett av hans viktigaste uppdrag var att bli vän med Kina igen.
Lite visste han då om det nya dilemma han och regeringen skulle hamna i den kommande våren…
Dalai Lama kommer til Norge i mai. Han har tackat ja till en inbjudan av norska nobelinstitutet, norska tibetkommittén och ?
Dalai Lama fick Nobels Fredspris 1989, ett pris som också provocerade. Den kinesiska regimen anser att Dalai Lama är en statsfiende. Och nu hade han bjudits in till Norge igen, för att fira att han fick Fredspriset 25 år tidigare…
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén:
– Skulle berre mangle at vi ikkje av og til inviterer våre prisvinnarar på besøk. Og når
de kommer så skal de selvfølgelig få en ordentlig behandling. Det gir seg sjøl, så får Regjeringa finne ut av dette hva de vil gjør da..
Men att ta emot Dalai Lama är riskabelt. Kina är känt för att straffa land som tar emot Tibetledaren på officiella besök.
Det fick Danmark erfara 2009.
Dalai Lama hälsades välkommen av den danske statsministern i hans bostad. Vilket väckte starka reaktioner i Kina.
Efter besöket var danska politiker inte längre välkomna till Kina, och danska företag fick problem med visum och kinesisk byråkrati.
–Ringerlyd… skal bare ta denne, Ja det er Ketil.
Stortingets Tibetkommitté har bjudit in Dalai Lama, och han har tackat ja.
–Nå er det jo 24 stortingsrepresentanter som vil være med, stadig henvendelser om det er plass. Ja, fint det.
Det var Aftenposten.
Den nye ordföranden i Tibetkommitten (Ketil Kjenseth) har planen klar.
–Her er vi inne i lagtingssalen
Han har bestämt sig för att Dalai Lama ska tas emot här. I Lagtingssalen i Stortinget.
Ketil Kjenseth (V), riksdagsledamot och ordf Stortingets Tibetkommitté
–Nei det ville jo vært naturlig at når han skal snakke så gjør han det opp på podiet her.
Det rommet her inviterer til dialog, høyt u nder taket, de store vinduene. Stukkarturene og utsmykningen her, det signaliserer våre verdier, vår historie, vår utviklingt som et demokrati da.
För att få använda salen måste han få klartecken från Stortingets talman: och det borde gå bra, för talmannen var ju tidigare ordförande i Tibetkommittén.
–Han er ju veldigt gott känt med situationen i Tibet och för tibetanerna
Men det som sen hände blev en påminnelse om det iskalla förhållandet mellan stormakten Kina och lilla Norge.
–Eg har ein avtale med stortingspresidenten….
Stortingets talman (president) har det näst högsta offentliga ämbetet i Norge, efter Kungen.
Nu har hans gamle vän Dalai Lama bjudits in till Stortinget.
Olemic Thommessen (H), talman Stortinget:
R: KOrleis blir det å møte Dalai Lama når han kjem i mai?
–Det er klart Dalai Lamas besøk i Norge er en veldig delikat affære. Fordi dette besøket lett kan utfordre kinesiske myndigheter veldig. Det ser vi jo i forbindelse med alle slike besøk i vestlige land. Og nå er det en stund til mai ennå, men jeg vil nok si at mye taler for at det neppe er i Norges interesse at stortingspresidenten møter Dalai Lama.
Det viktige nå må være at vi signaliserer et ønske om en bedre dialog, at vi igjen ønsker å få et normalt forhold til en av verdens viktigste nasjoner, som vi ikke på noe tidspunkt har hatt et ønske å være skal jeg kalle det uvenner med eller ha et dårlig for hold til.
Medan den tidigare ordföranden i Tibetkommittén inte vill möta Dalai Lama, gläder sig den nye åt att välkomna den världskände Tibetledaren till Stortinget.
Men talmannen vill inte låta Dalai Lama tala i den pampiga Lagtingssalen – utan har tilldelat ett annat rum för mötet med den tidigare Nobelsprisvinnaren.
Ketil Kjenseth (V), riksdagsledamot och ordf Stortingets Tibetkommitté:
–I dei hisse har de plass for sex, max sex personer. Vi är antagligen hundra som ska upp och ner här.. då Dalai Lama kommer
Da tar vi en runde ned i kjellerstua,
– veit ikke hvor mange det er plass til en gang… har inte vart in där
Det är inte egnet for att ta emot en… fredsprsivinnare
her er kjellerstua – toalett garderobe,
vaskerom… ja..der er kjellerstua.
Ja.. det er jo et fint rom. for all del. Bra lydanlegg og fasiliteteter.
–Vart litt skuffa, syns vi kunne få brukt lagtingssalen. Mest at det er i kjelleren. Syns det er feil å ta noen ned i kjelleren av et sånta formatet. Det var em ller annen paragraf at det er presidentskapet som bestemmer hvem som skal være i lagtingssalen, og de syns ikke det passet å ta imot Dalai Lama der.
Men ja….
Stortingspresidenten:
–Stortinget er satt.
Två veckor före Dalai Lamas ankomst till Norge debatteras besöket i Stortinget.
Livesynk: (ös norska)
Audun Lysbakken. partiledare (SV):
–Det har vært debatt på Stortinget om hvordan Dalai Lama skal tas imot her på huset, og SV har kritisert presidentens håndtering av den saken. Nå venter alle på avklaring rundt regjeringens håndtering av Dalai Lamas besøk.
Børge Brende, utrikesminister (H):
–President, Jeg er den første til å innrømme at dette er en vanskelig sak, og den inneholder krevende dilemmaer. Vi må veie ulike hensyn opp mot hverandre. Målet må være at vi i Norge greier å normalisere vårt bilaterale forhold til Kina.
Audun Lysbakken, partiledare (SV):
–I forholdet til Kina blir vi nå satt på prøve: Hva er viktigst for oss – er det menneskerettigheter eller er det handelsinteresser? Og hvordan skal et lite land
opptre når vi presses av et stort – er det klokt å la seg presse, eller er det viktig å vise fasthet? I SV menar vi att det är det enaste vi kan stå för.
Ketil Kjenseth (V), riksdagsledamot och ordf Stortingets Tibetkommitté:
–Det her er en del av bakveien som er en mulig inngagn til å ta inn Dalai Lama.
R: Er det på grunn av sikkerhetsmessige årsaker?
Nei. Tror det er mer politiske symbolske årsaker så det fremstår som et så uoffisielt besøk som mulig.
ja… nærmest smugle noen inn bakdøra. Ja vi kan møte deg, men det er litt problematisk at du er her, syns det er litt kinkig.
Ketil Kjenseth (V), riksdagsledamot och ordf Stortingets Tibetkommitté:
–Det skal vare vanskligt at vara politiker…
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén:
–Det er ingen som tenker prinsipelt.
De har en annen agenda!
R: Men f-, snakker du nå om politikerane?
–Ja, ja, ja!
R: Hver enkelt politiker har sin egen agenda?
–Ja, selvfølgelig har de det.
R: Men Børge Brende, da?
–Selvfølgelig, han har, han har en agenda – best mulig forhold til Kina.
Erik Solheim, fd miljö- och utvecklingsminister (SV):
–Jeg tenker at det var flott at Dalai Lama kom til Norge.
Men at regeringen setter upprättandet av förhållanet till Kina först, när vi är så avnhängig av Kina, ekonimiskt, plitiskt, för fred, för klimatet, er en riktig beslut som alla andra ansvariga ledare i hela verden ville ha tatt.
Og som de opposisjonpertierna som hylte og skrek hemme, selv ville tatt hvis de vart i regering.
–Nu træder president Hu Jintao ned trappen og vi hører garden begynner å spille
I Danmark lyckades politikerna normalisera relationerna till Kina, efter bara ett halvår.
–I morgen skal man på kanalrundtur og skal ned og se den lille havfruen så skal en lang rekke avtaler inngås
Men det kostade…
Statsministern som tog emot Dalai Lama i maj, förklarade i december samma år – i ett skriftligt tillkännagivande – att Danmark motsätter sig Tibetanskt oberoende.
Sören Espersen, Dansk Folkeparti:
–Plutsetig (???) er alstå ikke lite motstandere av tibetanske selvstendighet, men vi motsetter oss tibetansk selvstendighet det er noe kina har diktert oss og hvis vi ikke hadde gjort det hadde vi blitt truet ytterligere av kina og det er veldig, veldig uanstendig.
Fredspriset till Liu Xiaobo uppfattades – av den kinesiska regimen – som en tydlig markering.
Vad krävs då av Norge för att blidka Kina?
Börge Brende är den tredje utrikesministern som försöker förbättra relationerna till stormakten.
Han tackade nej till att låta sig intervjuas av NRK:s team (om detta).
Enligt uppgifter till NRK har kinesiska regeringen krävt att norska regeringen ska medge att man sårat Kina, genom att gratulera Fredsprisvinnaren Liu Xiaobo.
Enligt NRK:s uppgifter har regimen i Peking också krävt att norska regeringen aldrig mer ställer sig bakom ett fredspris till en kinesisk dissident, och att det är Norge som bär det fulla ansvaret för att normalisera relationerna till Kina.
Jonas Gahr Støre, fd utrikesminister (AP):
–Jeg har ikke lyst å kommentere det som pågikk av prosesser med sikte på å finne en sånn forståelse. Men det handlet overordnet om å finne det grunnlaget hvor Norge og Kina kunne si at nå kan vi legge dette bak oss og så kan vi se fremover om to land som forholder seg til hverandre politisk. Og der var det jo klare grenser for hva vi kan bevege oss i forhold til. Vi må holde fast ved at Nobelkomiteen er uavhengig, den norske regj er ikke ansvarlig for nobelkomiteens valg.
R: Dokke hadde tre år, din regjering, å opplyse kina om at dette var ein uavhengig komite.. dokke klarte det ikkje?
–Nei det er riktig vi klarte ikke å snu kina i det spørsmålet.
Erik Solheim jobbade på Norges utrikesdepartement 2010, i dag har han lämnat den norska politiken.
Han anser att det är uppenbart att Kina inte tror att Norska Nobilkommittén är oberoende av den norska regeringen.
Erik Solheim, fd miljö- och utvecklingsminister (SV):
–Det første som skjer hver gang fredsprisen blir delt ut, er jo at statsministeren, uansett hvem statsministeren er, erklærer at dette er den klokeste, fineste og flotteste pris, hehe, verden noensinne har sett. Det er en fantastisk riktig og klok pris. Det sier statsministeren og utenriksministeren i Norge, uansett hvem som får den. 42.05
Eh, da, etterpå for Norge å komme og si at nei, men Nobelkomitéen er jo helt uavhengig. Eh, det er et vanskelig standpunkt. Så vi, vi finner forståelse for det selv, og vi finner forståelse kanskje hos våre aller nærmeste i Norden og Nord-Europa som tenker sånn som oss, men du klarer ikke å få noen i Afrika, Latin-Amerika eller Asia til å forstå at fredsprisen er helt uavhengig, når den norske staten alltid omfavner prisen.
Jens Stoltenberg:
–Jeg vil gjerne gratulere den europeiske union med nobels fredspris
–Dette er en gledens dag for alle som har arbeidet I det stille for forsoning…
Jenst Stoltenberg:
–Jeg vil gjerne gratulere president Obama for tildelingen av Nobels fredspris. Det er en overaskende, spennende og riktig pris
Gro Harlem Brundtland:
–Ja jeg tror det var riktig det nobelkomiteen har valgt å gjøre, det er ingen som er tvil om
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén:
–Jo, de blir jo informert, eh, før da, to eller en time før, da. Så det, hvist, eh...
R: Ka e årsaken til det?
–Ja, det e jo for at de skal få tid til å forberede seg. De liker jo å gi, eh, kyndige kommentarer da.
Norges statsminister, utenriksminister og en rekke andre regj medlemmer, 13 i alt og godt over 80 stortingsrepr er til stede.
Erik Solheim, fd miljö- och utvecklingsminister (SV):
–Kongen sitter der ved tildelingen, nær sagt hele regjeringen, inkludert meg når jeg var i regjeringen, stortinget var der mange ganger, så kort sagt hele norske statsmakten er tilstede når prisen deles ut. Og så sier vi at det er helt uavhengig.
Hua Chunying, presstaleskvinna Kinas utrikesdepartement:
–For tre år siden støttet den norske rejg aktivt tildelingenen av nobels fredspris til en fengslet kinesisk kriminell.
Dette var en svært alvorlig innblanding i våre indre anliggender og også en krenkelse av Kinas juridiske suverenitet.
Erik Solheim, fd miljö- och utvecklingsminister (SV):
–Og Kina bruker jo dette, og det er ikke veldig sympatisk, men Kina bruker jo dette selvfølgelig til å demonstrere for verden, kostnadene ved å legge seg ut med en stormakt som Kina.
Erna Solberg, Statsminister (H):
R: Du sier at du ville gratulert liu xiaobo i dag, men duforsvarer at du ikke vil jmøte dalai lama, jeg fårikke dette til å henge sammen?
–Men du vet at det ekke alltid sånn at du prinsipielt kan mene alt det samme hvis du har et annet mål.
R: Hvorfor er et verre å møte dalai lama enn at du skulle gratulert en kinesisk dissident i dag med fredsprisen?
–Jeg syns ikke det er riktig å holde på med hypotetiske disk. Vi har gjort et valg id ag. Det at vi ikke vil møte dalai lama er ikke et prinsipielt stnadupnkt, det er et situasjonsstandpunkt.
–Lykke til med dagen i dag. Det er bra noen har vett nok til å åpne døren høy og vid og ta imot dalai lama. Bra jobbat hilsen sigve.
Om tre timmar ska Ketil Kjenseth ta emot Dalai Lama i Storinget.
–Are you from Tibet.
–You? I am from Norway.
–OK
–I am going to be a host for Dalai Lama in the Parlament today.
–Ah, same. Me too. Me too.
–Nice
Ketil Kjenseth (V), riksdagsledamot och ordf Stortingets Tibetkommitté:
–Vi driver med politikk for å endre, og når du kommer i posisjon så er jo det vår beste mulighet tilå gjøre nettop det. Det er viktig å tenke gjennom hva man engasjerer seg i og hva man vil med engasjementet sitt.
Regeringen valde att inte möta Dalai Lama, i sina försök att skapa ett bra förhållande till Kina igen.
Dalai Lama, andlig ledare Tibet:
R: Your holiness, why is it important for Norway to have a god relation to China?
– It is important. No question. China. Mostly populated nation and economically very important.
–At the same time there are certain moral principles, such as democracy, freedom of speech. These things, or human rights, religious freedom. These things are universal values. So the free world should stand on these principles. That is important.
–Hva skal jeg kalle ham?
–Yourholiness?
–Ja… Si hva du vil kalle ham
–Kan jeg kalle ham för du…?
Till slut fick Ketil Kjenseth lov att ta emot Tibets andlige ledare vid huvudingången, istället för bakvägen via källargången.
Men flera tidigare Tibetvänner bland politikerna saknades i välkomnandet.
Dalai Lamas gamle supporter Börge Brende, nu utrikesminister, valde att resa till Etiopien den här dan.
Dalai Lama, andlig ledare Tibet
R: BØrge Brende, who is our foreign minister now?
–Yes as an old friend, friendship should remain till our death, so my greetings to him.
–Welcome mr Dalai Lama.
–Ha, ha Norwegian?
–Yes it is a Norwegian folk costume.
Mötet (med Dalai Lama) hölls till slut i Kinosalen i Stortinget.
–As politicians we need a wize man like you to tell us about values and respect it is easy to forget in politicians daily life I think so this is very important for us, thank you.
I våningen under stod den pampiga Lagtingssalen, obokad och tom…
Geir Lundestad, dåvarande sekreterare Norska Nobelkommittén:
–Hvis noen tror vi sku’ ha anger, fins det ikke. Tvert imot. Ufattelig stolte av prisen. Dette kommer til å bli et høydepunkt i prisens historie.
Liu Xiaobo, særlig. (M-m.) Dette skj-, æ tror fo-, innerst inne skjønner det norske folk dette aldeles utmerket. Men det er klart, den norske regjering vil ikke skjønne det. Det får være demmers problem.
Hur förhåller sig då Sverige gentemot världens största ekonomi – och världens största diktatur – Kina?
Svenska regeringar har allt mer tonat ner talet om mänskliga rättigheter, för att inte skada affärsrelationerna.
Till och med när våra egna medborgare kidnappas av den kinesiska regimen och tvingas sitta i statskontrollerad TV och bekänna påstådda brott…
Och precis som i Norge, ser svenska ministrar till att inte ta emot internationella ledare som kan riskera att förarga kommunistpartiets styre i Peking.
Kerstin Lundgren, riksdagsledamot (c):
Nu är vi på väg till utrikesutskottets sammanträdesrum. En av många vägarna…
Det var ju en begäran från Tibets valde ledare, om att komma och träffa utrikesutskottet för att diskutera.
Och utgångspunkten var att han ville berätta om läget i Tibet.
För fem år sen avsade sig Dalai Lama det politiska ledarskapet för Tibetanerna. Istället valdes den här mannen – Lobsang Sangay – till premiärminister i exilregeringen.
Lobsang Sangay, premiärminister Tibets exilregering:
We request the Chinese Gov and Chinese leaders that they should see the reality in Tibet. I hope Chinese leaders will se wisdom in resolving the issue of Tibet peacefully
2013 bjöds premiärminister Sangay till Sverige av biståndsorganisationen Individuell människohjälp, IM.
Syftet med besöket var att knyta politiska kontakter med den dåvarande svenska regeringen och riksdagen.
Bo Paulsson, dåvarande generalsekreterare IM:
När han är ute – han är ju inte bara i Sverige – så vill han gärna ha kontakter med politiska företrädare för att lyfta exiltibetanernas situation – och överhuvudtaget tibetanernas.
Vi tog kontakt med UD, vi tog kontakt med utrikesutskottet i riksdagen, och ansåg att det var en lämplig nivå.
Men det tyckte inte regeringen.
Ingen av de ministrar, som tillfrågades, tog emot den tibetanske ledaren.
Regeringen tyckte det var lämpligast att ett möte istället skedde på opolitisk tjänstemannanivå.
Och det fick inte ske här på utrikesdepartmentet, istället skickades tjänstemännen över hit, till Tibetledarens hotellrum i Stockholm.
Bo Paulsson, dåvarande generalsekreterare IM:
Vår önskan var att vara på UD men de ville inte det, men dom ville träffa honom och de ville göra det på Sheraton.
Johan Lagerkvist, professor, Kina-expert:
Uppenbarligen så vill det officiella Sverige inte uppfattas som att de tar emot en exiltibetansk ledare. Därför att det skulle skicka officiella signaler till… Kina. Och det är känsligt. Det kan kosta på. Precis som att dela ut Nobels Fredspris till Liu Xiaobo har kostat Norge väldigt mycket.
Johan Lagerkvist är en av Europas främsta Kina-experter.
Han menar att oviljan att från svenskt regeringshåll ta emot tibetledaren Lobsang Sangay, följer en tydlig trend i hela Västvärlden – där regeringarna allt mer tonat ner talet om mänskliga rättigheter och demokratiska reformer – i jakten på goda affärsförbindelser med Kina.
En trend som bekräftas i en Europeisk rapport som han är medförfattare till.
Johan Lagerkvist, professor, kina-expert:
Man konkurrerar om de kinesiska investeringarna. Och ett sätt att konkurrera är ju att tala så tyst som möjligt, om de mänskliga rättigheterna.
Sverige är inget undantag. Vi talar också allt tystare om dom mänskliga rättigheterna i Kina för att vi har andra hårda, starka näringslivsintressen, som uppenbarligen är viktiga att försvara.
R: Det är en slags tysthetens kultur då som breder ut sig eller?
Ja, det kan man säga. Sverige har precis som alla andra europeiska länder valt att bli tystare i det offentliga rummet, tona ner kritik, därför att man vet att det för med sig vissa risker att kritisera ett stort land och en växande ekonomi, som Kina.
Uppdrag granskning har velat intervjua regeringen om kritiken – men handelsministern har tackat nej.
Ett Sverigebesök tidigare i höstas av 30 kinesiska koncernledare. Statsministern och näringsministern tar emot som värdar för mötet.
Kina ÄR viktigt för Sverige.
Jättelandet i Öst har gått om USA som världens största ekonomi, och är redan Sveriges viktigaste handelspartner i Asien.
(Nyhetsuppläsare) In Stockholm, Sweden’s Prime minister Stefan Lofven …
…något statsministern betonade, när han i kinesisk TV framförde en speciell nyårshälsning.
(Stefan Löfvén) …and we have over the years had very good contact not in least in trade. Becuase trade is very important to both our countries.
I look forward to deepening the relations between our two countries and lastly I would like to say “Xinnian kuaile”.
Och att regeringen noga aktar sig för att irritera den kinesiska regimen, blev uppenbart när statsminister Stefan Löfvén besökte Peking förra året.
R: Det här landet du har anlänt till nu på morgonen, hur beskriver du det?
Löfvén: Hur jag beskriver det?
R: Är det en diktatur?
Löfvén: det är en enpartistat som inte har fria val.
R: En enpartistat som inte har fria val och som skyfflar in folk i fängelse som är oliktänkande, har vi inte ett ord på svenska för det?
Löfvén: Du får välja vilket ord du vill och jag väljer vilket ord jag vill, och det jag har valt att beteckna… det är en enpartistat.
R: Du vill inte säga diktatur?
Löfvén: det är en enpartistat.
Johan Lagerkvist, professor, kina-expert:
Och det ligger självcensur i det språkbruket.
R: Kan inte en sån självcensur vara bra? Varför måste vi säga diktatur om Kina, även om det nu råkar va diktatur?
Johan Lagerkvist, professor, kina-expert:
Ja, vi måste ju inte säga det, när som helst. Problemet är att om man inte kallar saker för deras rätta namn så börjar vi också urholka definitioner och värderingar och värden, som vi länge hållit för sanna.
Vi vet inte hur det ser ut om femton år. Kanske är Kina en demokrati då. Och då kommer alla skratta åt den här, hur kunde vi va så fega, hur kunde vi va så rädda, för det? Hur kunde vi sälja ut oss, varför vågade vi inte kalla det en diktatur? Och så kommer dom säga som har tagit över makten i Kina: ”Tänk att ni inte vågade kalla oss för en diktatur, när vi sa det allihopa, bakom skål och dörr hemma! Ni var så tysta och vågade inte säga nånting.”
Kerstin Lundgren, Riksdagsledamot (c):
Det här är sjalar som bärs av tibetanerna, och som jag fått i olika sammanhang…
När tibetledaren Lobsang Sangay kom till Sverige 2013, ville ingen regerings-politiker ta emot honom.
Istället skickade regeringen ett par tjänstemän till hans hotell.
Frågan var hur riksdagens utrikesutskott skulle agera?
Kerstin Lundgren, Riksdagsledamot (c):
Frågan var om han skulle kunna möta utrikesutskottet, men bedömningen var att utrikesutskottet inte skulle ta emot eftersom han inte togs emot på den politiska ledningsnivån på utrikesdepartmentet.
Visst kan det hända att utrikesutskottet inte möter personer som kommer. Men i det här fallet var det en tydlig politisk markör.
När också utrikesutskottet sa nej, ordnade Kerstin Lundgren på egen hand ett inofficiellt möte – här, i ett annat rum i Riksdan, där en handfull ledamöter träffade Lobsang Sangay.
Kerstin Lundgren, Riksdagsledamot (c):
Jag tycker att det är viktigt att vi lyssnar, inte minst i de stängda miljöer som vi vet finns, så är det viktigt att vi som riksdagsledamöter – som har en annan roll än regeringar – lyssna in och ge röst åt också dom som inte annars hörs… och som Kina försöker tysta…
Distance missile canon square accepts motherland and peopls’ inspection.
Kina – världens största diktatur.
Där militären lyder under det enda partiet: kommunistpartiet, som fortfarande håller landet i ett järngrepp.
Margot Wallström, utrikesminister:
Herr Talman, Ärade ledamöter, Excellenser, mina damer och herrer,
De senaste decenniernas ekonomiska, politiska och demografiska utveckling i Asien saknar motstycke. Sverige ska till vara de nya möjligheter som därmed öppnas.
Vi vill bidra till en hållbar samhällsutveckling, på demokratiskt grund och med respekt för de mänskliga rättigheterna. Regeringen eftersträvar ett närmare samarbete med Kina, och på det ekonomiska och politiska området, där en uppriktigt dialog om de mänskliga rättigheterna är en självklarhet.
Regeringen framför ofta att handeln i sig leder till öppenhet och demokratisering.
Men det är inte ett självklart samband, menar Jojje Olsson, som rapporterat från Kina i många år.
Jojje Olsson, journalist och författare:
Det finns ofta en föreställning ffa hos näringslivet och företageare men även bland politiker, att så länge man handlar med ett land ekonomiskt så kommer de politiska reformerna på köpet, men Kina är ett tydligt exempel på att det inte stämmer.
För att Kina är i dag mer globalt integrerat än någonsin tidigare handelsmässigt, men samtidigt under de senaste tre åren har vi också sett en ökad repression vad gäller mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati helt enkelt.
I USA debatteras allt oftare ”The China Fantasy” – att politikernas tro på att ökad handel och växande välstånd skulle demokratisera Kina – visat sig vara en naiv fantasi.
Jojje Olsson, journalist och författare:
Jag tror att svensk hållning mot Kina, såväl inom politiken som näringslivet beror mycket på pengar, men det beror också mycket på okunskap, man är helt enkelt inte medveten om omfattningen på repressionen som sker i Kina sen Xi Jinping tog över makten.
Otaliga rapporter visar hur förtrycket ökat sedan den nye ledaren Xi Jinping blev partichef 2012, och president 2013.
Massgripanden av advokater, hemliga fängelser och tortyr.
Och på Reportrars utan gränsers lista över yttrandefrihet ligger Kina nu på plats 176… av 180.
Johan Lagerkvist, professor, Kina-expert:
Det är alltså bara fyra stater som ligger efter Kina och det är Syrien, Turkmenistan, Nordkorea och Eritrea. Och det säger någonting om hur hårt åtgånget det fria ordet är i Kina idag.
Så censuren har ökat, propagandan har ökat och det är en inskränkning av alla friheter.
Två offer för förtrycket är advokaten Peter Dahlin och förläggaren Gui Minhai, båda svenska medborgare, som kidnappades av myndigheterna och i januari i år dök upp på statsTV där de fick bekänna sina påstådda brott.
CCTV 20 januari 2016
Peter Dahlin, människorättsaktivist:
I have caused harm to the Chinese Gov. I have hurt the feelings of the Chinese people. I apologize sincerly for this and I am very sorry that this ever happened.
(”Jag har skadat den kinesiska regeringen och sårat det kinesiska folket. Jag ber uppriktigt om förlåtelse för detta och är ledsen över att det har inträffat”)
Jojje Olsson, journalist och författare:
Senast man använde officiell aerkännanden i smama usträckning var under kulturrevolutionen. Syftet md de här erkännandena är ju främst att skrämmas, det är en maktdemonstration. Man vill visa att man kan bringa vem som helst till underkastelse och lydnad helt enkelt.
Svenska regeringens låga profil har kritiserats hårt.
A foreigners confession in China. Hm, I wonder how the Chinese authorities convinced him to confess?!
…och förlöjligats i satirprogram.
China Uncensored NTV
Anyway. With now the second Swedish citizen within a week giving a confession on CCTV the Swedish Gov response has been somewhat muted. Here is what the Swedish ambassador had to say…
(”svenske kocken” i Mupparna, humdi dumdi blab la bla)
And that’s actually moore than the real Swedish ambassador said about Mr Dahlin in public
Jojje Olsson, journalist och författare:
Svenska myndigheter har ju fått väldigt mycket kritik internationellt för hur tyst man varit i fallet med Gui Minhai. Flera internationella organistationer tycker att Sverige borde vara mer högljutt i frågan, och undrar varför den humanitära stormakten Sverige inte engagerar sig mer för sina egna medborgare.
Efter 9 år i landet var Jojje Olsson inte välkommen i Kina längre – i somras blev han en av dom många journalister som svartlistats av regimen för sin rapportering.
R: Vi ser ju vad som har hänt för Norge efter att Liu Xiaobo fick nobels fredspris. Sverige, e ett litet land, beroende av exportinkomster. Måste vi inte acceptera ändå att det är för stora risker ekonomiskt, att stå upp för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet gentemot Kina?
Johan Lagerkvist, professor, kina-expert:
Jo, kortsiktigt så är det naturligtvis så att man måste balansera olika agendor och intressen och man kan förlora handelsmöjligheter och kanske också riskera sysselsättning på hemmaplan. Samtidigt är det ju också så att på lång sikt så… Så måste vi värna om dom mänskliga rättigheterna. För att om vi inte har dom, om det bara är krassa realpolitiska intressen som, som vi värnar, då går vi en farligare värld till mötes. På lång sikt så kan vi göra oss själva och hela världen en otjänst.