Ett häkte i södra delen av Moskva. I cell nr 4 sitter en död man på golvet. Hans kropp är märkt av sår.

Han heter – Sergej Magnitskij – och har pekat ut höga statstjänstemän som delaktiga i den största kuppen av sitt slag i Ryssland.

– They put him in pre-trial detention he was then tortured for 358 days to get him to withdraw his testimony, and he was beaten to death.

Hans död kommer att få stor betydelse för världspolitiken…

– Sergej Magnitskij was murdered fighting the turany of Putins Russia…

Och i en förvaringsbox i Riga finns ett paket som drar in 4 miljoner svenska bankkunder i skandalen.

--

Danmark skakas just nu av en enorm bankskandal. Det handlar om hur landets största bank – Danske Bank, genom sitt kontor i Estland – misstänks ha medverkat till omfattande penningtvätt där tusentals miljarder kronor slussats genom banken.

Avslöjandet har redan fått mycket stora konsekvenser och frågan som många ställt sig i Sverige är om också Svenska banker kan dras in i skandalen.

--

Det här reportaget ska handla om siffror och dokument.

Många rader med siffror, och namn på personer och bolag som det var tänkt att ingen utomstående skulle se.

Det är hemliga banktransaktioner som – när de nu kommer i ljuset – kan få stora konsekveser för svenska kunder, aktieägare – och bankdirekörer…

– Nu är vi på väg till huvudkontoret. Vem tar emot oss där?

– Jag kan komma ner och möta och se till att det är riggat och så…

Arkiv, nyheter:

– Danske bank kan vara inblandad i en av de största penningtvättsskandalerna i Europa. Över 70 miljarder kronor kan ha tvättats via banken.

– Nu till något vi talar riktigt mycket om hemma här i dessa dagar är hvidvaskskandalen i Danske Bank, som bara för med sig nya avslöjanden…

– …biggest money laundering scandals. Billions of euros flowed through its accounts from Russia and ex soviet states.

– Det är den första!

– Det är den första?

– Det är den allra första!

– Att det öppnade dörren till en av de största bolagsskandalerna det anade vi inte…

Det har kallats för världens största penningtvättshärva. Rysk maffia, mutor och vapensmuggling. Den ena affären efter den andra har avslöjats.

Och allt började med en bankläcka till jounalistnätverket OCCRP som kontaktade tidningen Berlingske.

Michael Lund, journalist Berlingske:

– Vi fick tillgång till en stor läcka med bankdata, kontoutdrag som visade transaktioner – alltså överföring av pengar mellan en lång rad konton i den estniska filialen i Danske bank. Och vi kunder redan från början se att det såg mystiskt ut och liknande vitevask, såg misstänkt ut. De hade ljusskygga kunder, kunder som hade hemvist i skatteparadis offshore runt omkring i världen.

– Alla larmklockor borde ha ringt i banken. Mycket stora belopp som strömmade ut ur Ryssland. Miljarder av kronor.

Danske Bank är landets största bank, en institution. Och penningtvättsskandalen – i bankens estniska filial – har skakat om danskarna…

– För mig representerar dom Danmark, ingen korruption, man håller sig till reglerna – och så visar det sig att det gör dom heller inte.

– Jag tycker det är skandalöst, det tycker jag bestämt det är, att det pågår i ett litet land som Danmark att det kan gå. Alla snackar om det.

Arkiv, DR/P3:

– Problemen hos Danske bank växer och växer…

– Look! It is too much money to clean. Sometime there is a lot of blood on money, not easy for make white…

– More money to clean, you clean

– I am a real bank man, this is a real bank, no reason to make a news…

Först försökte banken tona ner skandalen, men till slut tvingades man bekosta en omfattande extern utredning för att gå till botten med misstankarna.

– Nu kommer den danske banks egen utredning imorgon, hur ser första sidan ut efter det?

– Det är en bra fråga? Men det blir helt klart en förstasida, det är säkert

– Men ni är inte rädda att de ska skjuta moteld? Och säga att ni har haft fel?

– Jo… men så har de haft många chanser till att göra det fram tills nu.

– Det är enorm mycket som står på spel.

Det här är Al capone. Legendarisk gangster, och enligt myten upphovsmannen till begreppet penningtvätt – ”Money Laundering”.

Den organiserade brottsligheten tjänade stora pengar – i 1920-talets amerika – och behövde en förklaring till varifrån deras rikedomar kom.

Ett sätt blev att köpa tvättomater – som man hävdade gick med stora vinster. Men där pengarna egentligen kom från brott.

Idag ser systemet annorlunda ut.

Louise Brown, ordförande Transparency International Sverige:

– Pengarna du tillskansat dig via ekonomisk brottslighet, mutor och så vidare, dom vill du ju kunna använda utan att väcka misstanke. Och det är här bankerna kommer in.

Kent Madstedt, fd chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten:

– Man låter någon annan person ha ett konto i banken. Det är en penningtvättare, helt enkelt den personen som har det här kontot. Förekommer att man använder sig av många såna här konton och delar upp brottspengarna mellan konton och allteftersom pengarna förflyttar sig mellan banker så blir det svårare och svårare att följa pengarnas väg.

Smutsiga pengar från skattebrott, bedrägeri, narkotika och människohandel tvättas idag genom banktransaktioner i flera led. Och kan sen användas för lyxkonsumtion, exklusiva fastigheter och mutor.

En global svart ekonomi som omsätter svindlande belopp varje år…

Kent Madstedt, fd chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten:

– Ja, det funkar ju tyvärr alldeles för bra. Det är alltså en väldigt stor omfattning av den här brottsligheten och det är en väldigt liten andel som upptäcks, och ännu mindre andel som man lyckas lagföra i den mening att man kan döma någon för brott i domstol.

Ny dag i Köpenhamn.

– Simon, det är taxi om 5 minuter.

Och på tidningen Berlingske är förberedelserna redan igång inför den stora presskonferensen som Danske bank strax ska hålla. Den externa penningtvätts-rapporten är precis släppt.

– Ska vi göra ett dokument där vi gör möjliga historier, så att det kan gå igång

– Faller med 6 %, höll din käft… aktien ner 6 %

Journalister från stora delar av världen har samlats.

Det är mycket som står på spel för Danske bank – och för huvudpersonen bankens vd Thomas Borgen.

Ole Spiermann, utredare, advokatfirman Bruun & Hjejle:

– God förmiddag!

– Jag vill gärna börja med några tal.

– Vi har gått igenom 6200 kunder, de som hade flest riskindikatorer, och stort sett allihop har funnit har varit involverat i något misstänkligt…

– Och vi förväntar oss att en stor del av flödet av de 200 miljarder Euro är misstänkt.

Utredningen ger inte bara att Michael Lund och hans kollegor rätt, läget i Danske bank var värre än de tidigare rapporterat.

Totalt har de utländska kunderna slussat hissnande 200 miljarder EUR – alltså motsvarande 2 biljoner svenska kronor – genom filialen i Estland.

– Tack!

Bankens vd – Thomas Borgen – avgår direkt.

Arkiv, CNN:

– Let´s turn to Europe and the massive money laundering case that is shaking the world, the CEO of Danske Bank is out…

Arkiv, Euronews:

– … the firms CEO Thomas Borgen is out, and there are now calls for an wider independent investigation…

Arkiv, DR:

– Vi har suttit här och bevittnat den mest uppseendeväckande presskonferens i Dansk företagshistoria, i alla fall i bankvärlden. Direktören går som en konsekvens av den här vitevaskskandalen, som inte bara är en dansk skandal utan också en internationell skandal. Alltså man får ju intrycket att det nästan inte funnits någon verksamhet som varit i ordning.

Banken är i chock, flera polisutredningar pågår, i både Danmark och Estland – och den tidigare vd:n riskerar fängelse.

Dessutom väntas skyhöga böter från USA – eftersom många av transaktionerna gjorts i dollar. Och så finns det ytterligare ett hot – som skulle kunna betyda slutet för banken – och kasta in Danmark i en finanskris.

Michael Lund, journalist Berlingske:

– Och det är klart det stora skräckscenariet, dels att banken får enorma böter, men också att amerikanerna ska dra in bankens tillstånd att handla i dollar.

Men Danske Bank är ju inte ensamma i Baltikum. Några av de största bankerna på marknaden här känner vi igen: Swedbank, Nordea och SEB.

Varför skulle inte de kunna ha samma upplägg, med utländska kunder – som inte har någon affärsverksamhet i Baltikum? Som bara flyttar pengar.

Arkiv:

– Walk us through how this story is growing building and becoming bigger than just Danske…

Den frågan ställde nyhetsbyrån Bloomberg i höstas – och hävdade att det fanns statistik i Estland som pekade på det – och aktiekurserna störtdök…

Arkiv, Ekot, SR:

– Härvan i Danske bank riskerar att växa, svenska bankaktier faller på börsen…

Joakim Bornold, analytiker Söderberg & Partners:

– När man började inse det… oj det här kanske smittar, det här kanske inte är ett problem som bara rör Danske Bank utan även till dom svenska, då blev det en rejäl press på aktiekurserna även på dom svenska bankerna.

– Vad är det som gör att den här frågan om penningtvätt e så känslig?

– Den är ju känslig för att det är fel, man får inte göra det och ögonen är verkligen på bankerna att sköta sig när det gäller det här, men det handlar framförallt om pengar. Och här handlar det om att man är rädd att USA ska gå in och bötfälla eller kanske ännu värre sätta restriktioner på sin verksamhet och det blir väldigt väldigt kostsamt.

– Nu skulle jag vilja kommentera två diskussionsämnen. Den ena är penningtvätt i Estland och…

Så bankerna slog tillbaka, uppgifterna var fel. De utländska kunder som tvättat pengar i Danske Bank – fanns inte i de svenska storbankerna.

Johan Torgeby, vd SEB:

– Vi jobbar bara med våra hemmamarknadskunder, våra företagskunder måste komma från den del av världen som vi befinner oss. Vi anser också att vi har en väldigt god kultur i banken när det gäller riskmedvetenhet. Och vi har inga röda flaggor.

Arkiv, intervju SVT Nyheterna med Birgitte Bonnesen, vd Swedbank:

– Man måste bestämma sig för å vad är det för verksamhet vi bedriver? Vi bedriver en lokal verksamhet för vanliga människor och företag.

Den som gick ut hårdast var Swedbanks vd – som också framträdde i de stora internationella affärskanalerna.

Arkiv, Birgitte Bonnesen, vd Swedbank:

– The important thing in this money laundering case that we see one of our competitors have in Estonia is the fact that Swedbank is completely different, we run a retail bank in four countries, we focus on domestic corporates, on domestic private individuals and that is a completely different set up.

– Everytime we see anything we act. And we act forcefully, and that we´ve done for years. And thats a big difference.

De svenska bankerna ÄR annorlunda, det förklarade också chefen för Finansinspektionen, den myndighet som granskar bankernas arbete mot penningtvätt.

Ur Aktuellt 19 september 2018:

Erik Thedéen, generaldirektör, Finansinspektionen:

– De svenska bankerna har inte den här omfattande utländska konton i sina banker i Baltikum.

Garantierna från de svenska bankdirektörerna, och stödet från Finansinspektionen fick effekt. Kurserna stabiliserades. Och den bank som klarade sig bäst ur krisen var Swedbank.

Joakim Bornold, analytiker Söderberg & Partners:

– Hur viktig är vd:n i ett sånt läge?

– Men det blir ju et är den som måste gå ut och berätta hur läget är och då måste man faktiskt tro på vd:n, det är en förtroendefråga, så det blir extremt viktigt förstås.

Och Birgitte Bonnesen om någon borde veta hur läget är i Swedbank – hon var nämligen chef över den baltiska verksamheten innan hon blev koncernchef.

Arkiv, intervju med SVT Nyheterna Birgitte Bonnesen, vd Swedbank:

– Ni har ju låtit då extern expertis gå igenom alla transaktioner med Danske bank till exempel, vad visade den utredningen?

– Vi har kollat för alla de kunder som har kommit ut fra Danske och det finns inga av de som har varit eller är kund i Swedbank…

– Men har inte ni också utländska kunder som flyttar pengar från till exempel Ryssland så som det var i Danske bank… enligt de uppgifterna?

– Men inte kunder som inte har en verksamhet i landet.

Men tänk om det hon sa inte var hela sanningen…

I ett förvaringsskåp i Riga finns något som påstås visa att Sveriges mäktigaste bankdirektör, med 4 miljoner svenska kunder, bluffar…

Men låt oss först backa klockan – till 2007

Arkiv, SVT, 2007:

– Äntligen är det julafton, och tänk att jag får fira jul tillsammans med alla er allihopa. Det är ju inte klokt…

Det är 24 december 2007. Tre och en halv miljoner svenskar har satt sig till rätta i TV-sofforna. Det är dags att fira jul.

Samtidigt sitter chefen för skattekontor 28 på jobbet i södra Moskva. Hon ska precis fatta ett beslut som kommer att få mycket stora konsekvenser. Det handlar om ett brott.

Förberedelserna har pågått i flera månader. Förutom chefen på skattekontoret, så finns poliser, domare och yrkeskriminella bakom den planerade kuppen.

Målet är att kapa ett framgångsrikt bolag.

Valet faller på Bill Browder, finansmannen som gjort sig ett namn och stora pengar på att investera i den ryska affärsvärlden.

Bill Browder, finansman:

– So, I was originally the largest foreign investor in Russia. I had an investment fund called the Hermitage fund. And my offices were raided in Moscow by 25 police officers, who seized all of our corporate documents and then we discovered that those documents were used to steal 230 million dollars of taxes that we had paid to the Russian government

Bill Browder ger den ryske skatterevisorn Sergej Magnitskij i uppdrag att utreda vad som hänt.

Och det dröjer inte länge innan Magnitskij är förövarna på spåren.

Bill Browder, finansman:

– He investigated it, he discovered the perpetrators, he exposed the perpetrators and even personally testified against the police officers who were involved. But instead of the law enforcement authorities prosecuting the people who had stolen the Russian governments money, they arrested Sergej Magnitskij.

Chefen för skattekontor 28 är klar och går hem. De 230 miljoner dollar som amerikanen Bill Browder betalat in i skatt – har nu betalats ut igen – till den kriminella grupp som kapat bolaget.

Rysslands genom tiderna största kupp i sitt slag är ett faktum.

Vad hon då inte vet är att beslutet kommer att få stora politiska konsekvenser, och att människor kommer att mista livet som följd…

Och att skandalen – drygt tio år senare – ska sprida sig till Sverige.

Vi är i Lettland och huvudstaden Riga. Personer vi kommer i kontakt med berättar att det som hänt i Danske bank – också ska ha förekommit i svenska banker här. Och att det finns bevis…

– Nu ska vi gå och hämta… förhoppningsvis ett paket. Här är glasdörrar. Och här är förvaringsboxarna.

– Ok, jag har en påse här. Nu går jag ut.

Det vi fått är hemliga filer. Dokument och listor med transaktioner – betalningar till och från svenska banker.

– Då ska vi se, en, två, tre, fyra, fem…5 miljoner dollar… det är ju… inte fullt femtio miljoner kronor men nästan.

Och när vi bläddrar i dokumenten ser vi kontohavare som inte kommer från Baltikum, utan från högriskländer som Brittiska Jungruöarna och Belize – alltså den typ av kunder som de svenska bankerna hävdat att man inte har…

Och det är en bank som sticker ut. Swedbank.

– Så jäkla stora belopp…

Linda Larsson Kakuli, researcher och datajournalist, SVT

– Vi har kontrollerat mot andra läckors transaktionsdata, där vi har tittat på stämmer liksom bankkoder, stämmer kontonummer och dom stickprov vi har gjort har stämt.

– Jag bedömer att det här är autentiskt. Det är faktiska transaktioner vi ser här.

Det handlar om en mängd interna dokument, som bland annat beskriver transaktioner mellan Danske Bank och Swedbank, från tiden då Danske bank köpte in sig i Baltikum till 2015, då avdelningen för utlandskunder stängdes.

Vi ser avsändare och mottagare, datum och belopp – ett unikt material.

Men det finns också problem. Det är en mycket stor mängd data, i olika typer av format – vilket gör det svårt att när man ska skapa EN sökbar fil, en databas.

Linda Larsson Kakuli, researcher och datajournalist, SVT:

– Det finns inte ett knapptryck som fixar den här filen, utan det kommer att krävas ett väldigt metodiskt arbete att få det här korrekt.

– Men det finns ingenting i det här materialet som indikerar att det finns något misstänkt i den här transaktionerna utan det här är råmtrl…

– Det här råmaterlet som kommer krävs mycket analys innan vi kan se egentligen någonting egentligen, mer än bara vilka som skickar pengar till varandra.

Här finns tiotusentals kunder. Några ser misstänkta ut, andra verkar helt legitima.

Arkiv, Birgitte Bonnesen, vd Swedbank:

– Vi bedriver en lokal verksamhet för vanliga människor och företag.

Hur vet man vad som är penningtvätt? Vad är det vi ska leta efter?

Vi tar hjälp av några av Sveriges ledande experter.

Kent Madstedt, fd chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten:

– Varningsflaggorna består i allmänhet av att transaktioner är ovanligt stora, att det är hög frekvens på transaktionerna, att man inte kan förstå varför pengar går iväg åt ett visst håll, till vissa konton. Och på motsvarande sätt att det kommer in pengar och att man inte riktigt kan förstå varför detta egentligen sker.

Louise Brown, ordförande Transparency International Sverige:

– Först skulle jag se var ägarna till kontona finns, om de är i högriskländer och sen skulle jag gå in och titta på de olika bolagen, var är de registrerade, har de en verksamhet överhuvudtaget, och vad är det för typer av transaktioner man gör. Är det stora omfattande transaktioner, jättestora intäkter men man har ingen affärsverksamhet, var kommer pengarna i så fall ifrån.

Vi listar 8 stycken varningsflaggor, flera av dom har vi plockat direkt från utredningen av Danske Bank – grundläggande kontrollfrågor som alla banker måste ställa.

Går det att hitta en synlig affärsverksamhet, stämmer sifforna, och finns det besvärande historia.

Louise Brown, ordförande Transparency International Sverige:

– Letar vi efter rätt saker?

– Det gör ni. Ni letar efter rätt saker.

– Det är A och O att veta vem det är man gör affärer med. Vem det är man tar sig an som kund. Just för att säkerställa att man som bank inte utnyttjas till att bli en tvättomat för smutsiga pengar.

Kent Madstedt, fd chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten:

– Kommer vi med den här metoden att kunna identifiera misstänkt penningtvätt?

– Ja, ni kommer att kunna identifiera tecken på vad som skulle kunna vara penningtvätt.

– Det låter väldigt svagt?

– Ja, och det är väldigt svagt på det här stadiet så är det alltid väldigt svagt och det krävs väldigt mycket mera för att man ska kunna bryta igenom detta.

Arkiv:

– För hundratjugoår sedan var det en spänstig liten planta nu har den rötter i alla delar av vårt land. Det är ett jätteträd, och mer än halva vår befolkning finner trygghet i skydd av det trädet, och har en del av dess styrka.

Grundat i början av 1800-talet. Det gör Swedbank, eller Sparbanken som den hette länge, till Sveriges äldsta bank.

Ledorden – för banken med rötterna i folkrörelsen – har genom historien varit domsamma: Lokala kunder och sparande.

Arkiv:

– Spara i Sveriges Sparbanker, även en liten slant kan efter hand bli ett stort kapital.

Arkiv, Rapport 1985-08-21:

– Det är ju så här en bank ska vara.

– Vad är fördelarna här då?

– Jamen här känner ju bankpersonalen alla som är kunder. Man behöver aldrig legitimera sig. Vill man ha ett lån, så går man hit och lånar..

Men banken kommer att förändras. Nytt namn och ny strategi – banken ska växa. 2005 köper Swedbank Hansabank men verksamhet Estland, Lettland och Litauen. Men det blir snart problem, när finanskrisen slår till 2008 blir det upplopp och Swedbank anklagas för att ha bidragit till den ekonomiska krisen i Baltikum – genom en vårdslös utlåning.

Den dåvarande vd:n slutar.

Och kriserna för banken fortsätter. Några år senare är det dags igen.

Arkiv, Rapport, SVT:

– Välkommen till Rapport. Swedbanks vd Michael Wolf får sparken och avgår med omedelbar verkan …

Den här gången börjar det med kritiserade fastighetsaffärer, och slutar i en intern maktkamp som pågår inför öppen ridå.

Så när Birgitte Bonnesen tillträder som ny vd är budskapet tydligt: Det måste bli ett slut på skandalerna i folkets bank.

Arkiv, Rapport 2016-04-22:

– Jag kan ha förståelse för att man har svårt att förstå vad det är som har hänt i banken, men jag har sagt det, men jag vet också att många av mina kollegor har… vi har allihopa fått svara på frågor: Vad är det för fel i banken, och: Är det något fel på er kultur? Det är ju helt naturligt att vi allihopa har fått det. Men det jag vill säga är: i grunden är det inget fel i vår bank.

Efter två månaders arbete med att kartlägga kontohavarna är vår databas klar. Och vi gör den första körningen.

Finns det bolag som är skrivna på samma adress?

Och det gör det.

London, november 2018.

– 48 Queen Anne street…

För att undersöka om bolagen i vår databas är fiktiva handlar det om att försöka kartlägga om de har någon riktigt verksamhet.

Många av företagen har inga hemsidor, inga telefonnummer… inga synliga kontaktuppgifter alls förutom just en adress. Som den här…

– 48! Ja, men där lyser det ju. Det är nån där i alla fall.

Både Swedbank och Danske Bank har kontohavare här. Ett av bolagen är Townwood sales – som får runt 250 miljoner kronor från en handfull konton i Swedbank.

– Hello!

– Hello! I am looking for a company called Townwood.

– Townwood???

– Clark, can I help?

– Yeh, sure. From Swedish Television. I am looking for a company…

– Sorry, are you filming this?

– No, the camera is on the other side.

– You have got a microphone.

– Sorry?

Det visar sig vara en advokatfirma här… Bolaget vi vill fråga om vill man inte kännas vid – och nån intervju blir det inte heller.

– Are you from around?

Vi gör ett nytt försök. I utkanten av London ska ett 40-tal företag – med namn som Bonwest och Eastmond – vara skrivna. På en och samma adress.

– I am looking for a business Park, or financial center, 175 Darkes Lane.

– This is Darkes Lane… öööh…

– That big bulding there use to be a furniture shop, part of it is a gym, I am not sure it might be in there. Can´t really help you mate.

– Are you from Potters bar

– Yes.

Det är svårt att hitta, numren stämmer inte. Men till slut får vi napp.

– Wow… haha

– So if you go down between the two gates there, up there should be… thats 173, and that is 169 so it got to be somewhere around there. 165 oops sorry…

– Känns ju jättetaskigt att ringa på hemma hos någon men…

– Hello I am looking for 175 Darkes lane.

– This is 173..

– yes.

– I dont have an idea

– I am looking for 175 darkes lane.

– Yes

– Is this it?

– Yes, I will ask manager to come out.

– Joachim from Swedish televison, Hi!

– I am trying to get hold of someone representing these companies?

– There is a huge money flow coming from costumers in a Swedish bank, like in a short period of time it is 30 million euros coming to these companies to this address.

– So I would expect some kind of financial center…

Det finns inga företag här. Mannen berättar att han jobbar på uppdrag av en advokatbyrå, men vill inte säga vilken.

– But what do they get from you? Do they get a website, phoneline?

– The companies themselves do not get anything from us. We do not create these companies it is not our duty. We only provide the address.

– Would it be possible to do an interview with you?

– No

– No?

– No!

– I don’t need publicity. I understand what you are talking about, I know the reasons of your request, you need to dig through the banks. Here is only registered office.

Över 40 bolag i vår databas är eller har varit registrerade här, de flesta från Danske bank. Till dom har Swedbankkunder skickat runt 300 miljoner kronor…

Ben Cowdock, Senior Research Officer, Transparency International UK:

– This what we call, um, company factory. So, over the years hundreds of companies have been registered here. And whiles this is a legal process, we have also found more than a hundred companies that have been involved in corruption and money laundering.

– When they register a place like this they get a UK address which is important in terms of building respectability in a company. So, whilst this is just a mailbox, around the world The UK address is seen as a sign of legitimacy.

– Overall, we have found 766 UK companies involved in corruption money laundering. And half of these were registered at just eight addresses. These UK company factories appear repeatedly in corruption and money laundering scandals.

De flesta adresser på Transparencys värstinglista återkommer gång på gång när vi kartlägger bolagen i läckan. Totalt ser vi runt 1200 kontohavare som delar adress.

Den första varningsflaggen är bekräftad, och det kommer att bli fler…

Arkiv, 2016, Birgitte Bonnesen, vd Swedbank:

– Men det jag vill säga är: i grunden är det inget fel i vår bank.

Året är 2016 Swedbank har haft en serie kriser när Birgitte Bonnesen tar över som vd.

Hon är då okänd för de allra flesta, född i Danmark men har bott i Sverige och jobbat inom banken sedan slutet av 80-talet.

Och hon gör succé.

Kurserna går upp. Å 2017 utses Bonnesen till Sveriges mäktigaste finanskvinna, samma år sommarpratar hon, bland annat om hennes SIN tid – innan vd-posten, som chef över Swedbanks baltiska verksamhet.

Arkiv, ur P1 ”Sommar”:

– På köpet fick jag lära mig tre länder, tre olika kulturer, tre språk, tre religioner. Idag är det baltiska affärsområdet det mest framgångsrika i min bank.

Och när krisen inom Danske bank i höstas hotade att sprida sig till Swedbank lyckades Birgitte Bonnesen övertyga kunder, ägare och aktieanalytiker om att allt var under kontroll.

Arkiv, Intervju SVT Nyheter med Birgitte Bonnesen, vd Swedbank:

– Om du tittar på hur vi har agerat sen 2008 och fram till idag, då ser du att vi systematiskt har arbetat med vår affärsmodell och våra processer, och vi idag bedriver en bank i baltikum som har den högsta kundnöjdheten av alla.

– Hur viktigt är det att svenska storbanker som Swedbank inte medverkar i penningtvätt?

– Det är helt avgörande, det är extremt viktigt. Det är extremt viktigt för alla professionella banker.

– Varför då?

– Du hanterar andra människors pengar då bygger, då måste du bygga förtroende, det är det ena. Det andra det är att är du en stor bank så är du också med till och bygga infrastruktur i ett land, och det gör vi.

– Hallå?

– Hallå, Hallå!

– god fortsättning…

Vi har nu haft de läckta dokumenten i tre månader, och fått en unik inblick i en värld som i vanliga fall är stängd bakom banksekretess.

Linda Larsson Kakuli, datajournalist, SVT:

– Omsättningen för dom här bolagen som har väldigt många varningsflaggor totalt sett är 6 miljarder EUR.

– Alltså 60 miljarder kronor.

– Och kombinationen av antalet flaggor och beloppen är det som ska göra att bankerna ska reagera extra noga.

Vi har hittat flera av dom varningsflaggor vi bestämt oss för att leta efter.

Signaler om att inte står rätt till i Swedbanks baltiska affärsverksamhet.

Kent Madstedt, fd chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten:

– Ja, de är i hög grad relevanta – men dom är just varningsflaggor, dom är indikationer på att det kan finnas något att undersöka närmare va…

Varningsflaggor är en sak. Att bevisa penningtvätt en annan.

Men det finns ett spår, i Ryssland – som om det håller – kan knyta Swedbank till ett av världens mest kända bedrägerier.

“Magnitskij-affären” – de 230 miljoner dollar som stals ur den ryska statskassan om ni minns?

Frågan är såklart: Vad hände – var tog pengarna vägen?

Moskva, januari 2019.

– Yes. Hello. Yes, yes.

– Imorgon är vi hemma hela dagen.

Vi är i Moskva – och träffar Zoya Svetova som under flera år kartlagt fallet Sergej Magnitskij.

– Yes. Thank you. Take care. Goodbye.

– The Magnitskij case is still very important and very sensitive to the Russian public.

– When I tried to find a private investigator who could say something, he advised me to drop this case.

– Because it could be dangerous.

– He was a very honest, normal person, who loved his wife, his son…who wanted to live peacefully, bring up children… and in the end he became a victim of his honesty, because he fought against corruption.

Sergej Magnitskij avslöjade en historisk kupp där poliser, höga tjänstemän och maffian ska ha lurat till sig 230 miljoner dollar.

Men istället för att gripa de utpekade hamnar Magnitskij själv i häktet.

Förhörsledarna vill att han drar tillbaka anklagelserna – men han vägrar.

Zoya Svetova, journalist och människorättsaktivist:

– The conditions were the worst. In the cell where the toilet was not working, where there were rats, where he had crazy cellmates, where doctors would not come.

– It was done to show him that if he doesn't testify in the way they want he will die.

Efter en tid i det ökända Butyrka-häktet blir Magnitskij allvarligt sjuk – men får inte den hjälp han behöver. Månaderna går, och efter nästan ett år i fångenskap blir läget akut.

Men när läkaren släpps in i cell Nr 4 den 16 november 2009 är Magnitskij redan död. Kroppen bär spår av handfängsel och våld.

Zoya Svetova, journalist och människorättsaktivist:

– After conducting a public investigation, we have two versions.

– He died because he was not given medical treatment, he was not treated in prison. Or maybe he died because he was deliberately killed. But we don't know.

John McCain, amerikansk senator:

– Sergej Magnitskij was murdered fighting the turany of Putins Russia…

Magnitskijs död väckte stor uppmärksamhet. Och flera länder, däribland USA, har infört sanktioner.

Arkiv:

Vladimir Putin, president Ryssland:

– It´s just used to inflate yet another some sort of anti-Russian hysteria

Ryssland svarade med att förbjuda amerikanska adoptioner av ryska barn. Och dömer dessutom Sergej Magnitskij – efter sin död – för det brott han en gång avslöjat.

Men vad hände med bytet i kuppen. De 230 miljoner dollar som stals ur den ryska statskassan?

Det visar sig att flera av de inblandade i kuppen dog under mystiska omständigheter.

Andra skaffade sig nya levnadsvanor. Lyxbilar, resor och dyra fastigheter.

Som chefen på skattekontor 28, om ni minns henne. Hennes exman skaffade efter kuppen flera exklusiva fastigheter i Moskva och Dubai. Och hade 11 miljoner dollar – som polisen fann – på ett konto i Schweiz.

Och när vi nu – med hjälp av kollegor här i öst – kartlägger pengarnas väg – och listar vilka bolag som användes för att tvätta bytet från kuppen känner vi igen flera av den centrala namnen…

De är kunder i Danske Bank – och finns i vår läcka.

CASTLEFRONT LLP

EVERFRONT SALES LLP

BIGLAND CORPORATION

MEGACOM TRANSIT LTD

UNITRONIC LLP

JACKWELL LLP

RODNEY UNIVERSAL LTD

HOWARD RESOURCES (LONDON) LLP

JAWDOM SERCIVE CORP

Och vi ser hur stora summor pengar slussas vidare – tiden efter kuppen i Ryssland. Till drygt 50 konton – i Swedbank.

Zoya Svetova, journalist och människorättsaktivist:

– And I think that Swedish banks, if they were involved in any way, they are also responsible for Magnitskij’s death, because he fought against this corruption and died as a result.

Under samma period som Sergej Magnitskij utreder kuppen, fängslas och dör i det ryska häktet strömmar det 150 miljoner kronor från de penningtvättsstämplade bolagen – in i Swedbank.

Nu handlar inte längre om varningsklockor.

Louise Brown, ordförande Transparency International Sverige:

– Jag tänker att det är uppenbart när man ser den här typen av transaktioner att något inte står rätt till.

– Man låter banken bli en del i ett stort system av ekonomisk brottslighet, man låter sina bankkontor missbrukas till att bli tvättomater och det har förödande konsekvenser på många håll.

Vår kartläggning är klar. Vi har letat efter varningsflaggor – de mest grundläggande kriterier för att hitta misstänkt penningtvätt.

Och skillnaden mellan vad Swedbank ledning sagt – och vad vi ser är… – stor…

Arkiv, Birgitte Bonnesen, vd Swedbank:

– The important thing in this money laundering case that we see one of our competitors have in Estonia is the fact that Swedbank is completely different.

Swedbanks ledning hävdar att de – till skillnad från Danske Bank – inte haft utländska kunder som slussat pengar.

Men det stämmer inte. Vi identifierar över 1000 Swedbank-kunder – med konto i Baltikum – men med bas utomlands – i länder vi känner igen från penningtvättshärvan i Danske bank.

Linda Larsson Kakuli, datajournalist, SVT:

– Det är en väldigt stor dominans på brittiska jungruöarna, både i antal kontohavare men också sett till beloppen på dom transaktioner som flödar in och ut till de här olika kontohavarna.

Vi ser också bolag med falska årsredovisningar och utlandskunder som slussar miljoner – trots att mottagaren varit klassad som “vilande” i bolagsregistret.

Och så har vi alla dom kontohavare – som inte syns alls.

Linda Larsson Kakuli, datajournalist, SVT:

– Vi har försökt titta på i vilken mån det faktiskt finns en affärsverksamhet och det finns det ju på vissa av de här kontohavarna. Men väldigt många kan vi inte hitta någon verksamhet på. Vi letar efter efter alla typer av spår efter verksamhet och hittar ingenting.

Louise Brown, ordförande Transparency International Sverige:

– Det är tydliga uppenbara signaler – skolboksexempel – man tittar på om det är en faktisk verksamhet som bedrivs, vem är den verkliga huvudnmannen bakom.

Kent Madstedt, fd chefsåklagare Ekobrottsmyndigheten

– Det verkar vara svårt att komma fram till vem eller vilka som är de verkliga huvudmän för de här kunderna.

Arkiv, Birgitte Bonnesen, vd Swedbank:

– Vi har kollat för alla de kunder som har kommit ut fra Danske /…/ det finns inga av de som har varit eller är kund i Swedbank…

Linda Larsson Kakuli, datajournalist, SVT

– När det gäller då tidigare penningtvättshärvor så har vi jämfört vårt material och matchat dom kontohavarna som vi har hittat mot tidigare kända penningtvättshärvor, där man har konstaterat omfattande penningtvätt i Ryssland och Azerbajdzjan. Där har vi hittat 182 st kontohavare, på båda sidor, på Swedbanksidan och Danskebanksidan. Som förekommer i de redan kända penningtvättshärvorna.

– Vi hittar också några av dom mest ökända och mest väldokumenterade målvakterna i tidigare penningtvättshärvor.

Totalt har de 50 Swedbank-kunder som toppar vår lista med varningsflaggor slussat 40 MILJARDER Svenska kronor.

Arkiv, Birgitte Bonnesen, vd Swedbank:

– Man måste bestämma sig för å vad är det för verksamhet vi bedriver? Vi bedriver en lokal verksamhet för vanliga människor och företag.

Louise Brown, ordförande Transparency International Sverige:

– Det stämmer ju inte, det stämmer ju inte. Har man känt till det och blundat för det? Eller har man överhuvudtaget inte gjort den typen av genomlysning?

Tusentals transaktioner från misstänkta kunder – vad var det som fick banken att år efter år släppa igenom det här?

Swedbanks huvudkontor. Hit har vi nu skickat alla våra slutsatser, och bett om en intervju med Birgitte Bonnesen, bankens vd.

Gabriel Francke Rodau, kommunikationschef Swedbank

– Vi har ett antal talespersoner för Swedbank, vår vd är en av dom, jag är en av dom idag är jag har, hon har tagit intervjuer tidigare.

– Men det här är mycket en fråga om vad hon har sagt tidigare i den här känsliga frågan – och vi har velat intervjua henne?

– Hmm. Och nu blev det jag.

– Birgitte Bonnesen har gjort ett stort nummer av att ni är en helt annan bank än Danske bank. Men vi ser samma typ av typ av högriskkunder som inte ALLS har en verksamhet i Baltikum.

– Det vi sa under hösten och det som fortfarande gäller, det är att vi arbetar med att förebygga och förhindra penningtvätt och en av dom indikatorer vi tittar på, det är just det du nämner, se om personer och företag har en koppling till dom länder där vi är verksamma. Och man ska komma ihåg att penningtvätt är grov kriminell verksamhet och det är en av vår bransch största utmaningar, de ändrar sitt beteende de kriminella och i takt med det måste vi också ändra våra system och processer. Men ett av våra viktigaste budskap i höstas och som fortfarande gäller, det är: När vi ser signaler, då agerar vi.

– Men, när vi har tittat på era kunder så ser ju vi att många kunder är den typ av kunder som ni hävdar att ni inte har.

– Vi vill att dom ska ha en tydlig koppling till landet där vi verkar. Är det så att dom inte har det, då är det en sån väldigt tydlig signal som vi tittar på, just för att se om det kan finnas misstanke om penningtvätt. Och ser vi signaler – då agerar vi.

– Vi har tittat på 50 kunderna som drar till sig mest varningsflaggor i vårt material och dom har omsatt 40 miljarder svenska kronor

– Nu är jag osäker på vad det är för siffra du hänvisar till, men vi är trygga i att vi har system och processer… men sen ska man komma ihåg – det är kriminell verksamhet det vi pratar om det är en av vår bransch största utmaningar och ser vi signaler så agerar vi.

– Nu har du upprepat ganska många gånger att ni agerar, och vi ser ju motsatsen… transaktioner… hundratals miljoner…med brevlådeföretag… skrivna i skatteparadis… med målvakter… titta på beloppen

– Hmmm.

– …och det bara fortsätter… vecka efter vecka…. månad efter månad…år efter år… hur kan ni säga att nseri agerar direkt.

– Som jag har sagt. Den lista på 50 kunder som du nämner känner jag inte igen, känner jag inte till och att det pågar transaktioner mellan våra kunder det är en del av vanlig bankverksamhet. Däremot… däremot är det så att de kriminella ändrar sina beteenden och då måste vi ändra våra beteenden.

– Men här ser vi ju hur dom här transaktionerna från samma aktörer bara fortsätter…

– Och jag kan också säga att när vi ser signaler då agerar vi.

– Har ni identifierat misstänkt penningtvätt i den här verksamheten?

– Vi har identifierat misstänkt penningtvätt och då har vi agerat och då anmäler man till polis…

– Hur mycket handlar det om?

– Det kommer jag inte kommentera.

– Är det 5 miljarder?

– Det kommer jag inte kommentera?

– 10 miljarder? 20?

– När vi listar de bolagen som varit delaktiga i kanske världens mest kända bedrägerihistoria – den s.k. Magnitskijaffären – så ser ju vi att pengar flödar under den tiden efter kuppen, genom Danske bank in i Swedbank.

– Jag kan inte kommentera enskilda fall men i Swedbank har vi nolltolerans när det gäller penningtvätt och ser vi signaler så agerar vi – men sen ska man komma ihåg för hela branschen – det här är en av våra största utmaningar och det ni är inne på är grov kriminell verksamhet.

– Men visste du att Swedbank var inblandat i Magnitskijaffären?

– Ni har skickat material som säger det.

– Men ni visste inte om det sedan tidigare?

– Jag känner inte till det.

– Jag frågar inte vad du vet, jag frågar vad banken vet.

– Jag känner inte till det.

– Men om du inte vet svaret i den här konkreta delen så måste du ta reda på svaret…

– Jag lovar att komma tillbaka, jag tror inte jag kommer tillbaka med ett annorlunda svar än det jag gett dig…

– I Magnitskijaffären är de här kontona så jäkla käna, ni måste ha letat…

Om banken INTE visste att de varit inblandade i en av de mest väldokumenterade bedrägerihärvorna i världen – då finns det katastrofala hål i bankens kontrollverksamhet.

Men det andra alternativet kanske är än värre. Att Swedbank visste en sak, men sa en annan.

Svaret från banken dröjer…

– Nu fick vi sms från presschefen här. “Hej! Nu har vi haft dialog med kollegor och vi väljer att inte kommentera frågan ytterligare.”

– Välkommen till Swedbank. Den du söker är inte anträffbar…

Det blir inga svar. Frågan – vad banken egentligen visste – blir hängande i luften.

Bill Browder, finansman:

– This is blood money and anybody who thought that they could just sort of profit a little bit and make a bit of money off of some bad guys has another thing coming.

Kent Madstedt, fd chefsåklagare Ekobrottsmyndigheten:

– Ett naturligt nästa steg är nu att tillsynsmyndigheten intresserar sig för vad det är som egentligen har hänt.

– En utredning?

– En utredning, ja.

Louise Brown, ordförande Transparency International Sverige:

– Man vill inte bidra till den här typen av brottslighet, man SKA inte bidra till den här typen av brottslighet…

– Man måste göra en grundläggande uppstädning i det här…

Reportaget Swedbank och penningtvätten finns att se i SVT Play och sänds i SVT1 onsdagen den 20e februari.