Foto: svt

UG-referens: Skidåkarnas hemliga blodvärden

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Här är hela manuset till reportaget ”Skidåkarnas hemliga blodvärden” med länkat källmaterial. När Uppdrag granskning gör ett reportage så samlas en stor mängd material in för att hjälpa reportern att bilda sig en uppfattning om vad som har hänt. Här kan du se programmet, läsa manuset och ta del av delar av det källmaterial som samlades in. I spalten ”relaterat” till vänster finns materialet samlat i en lista. Reportrar är Hasse Svens och Magnus Svenungsson.

Ur NRK 2013-03-14:

– Vi ska nu till pressemöte på Ullevål stadion där det ska hållas ett pressmöte alltså.

UG – Skidåkarnas hemliga blodvärden

Erik Röste: – Bakgrunden till att vi är här, är ju att vi är i kölvattnet av den svenska dokumentären som blev visad på svt 27 februari.

Norska skidförbundet har kallat till presskonferens i Oslo. Nu ska alla rykten och anklagelser om dopade norrmän, en gång för alla, tystas. Veckorna före presskonferensen har präglats av en enorm kritik mot Uppdrag gransknings program “Blodracet”.

Ur NRK 2013-03-14:

Erik Röste: – När det gäller SVT och dokumentären så är det ett enkelt resultat for en norsk åkare.

Internationella skidförbundets mätmetoder och mätutrustning kritiserades. Och framför allt ifrågasattes dom redovisade blodvärdena från världscuptävlingen i Lahtis 1997.

Ur NRK 2013-03-14:

Erik Röste: – Jag har lust att säga. Det här upplever vi som en storm i ett vattenglas.

Ur Debatt 2013-02-28:

Kristina Hedberg: – Vad tänkte du om det du såg?

Dag Kaas: – Jeg teäkte att saken är aktuell, det synes jeg e bra, att det kommer tendentiöse inspill på n ekelt utövere, dt syns jeg er utidig och veldig dålig. 

Tomas Wassberg: – Jag måste faktiskt hålla med norrmännen här att, för jag uppfattade också det på samma sätt. I och med att dom här värdena kom fram, då liksom vill man dra att alla som har höga blodvärden är dopade. Det är ju där felet kommer, för så är det ju inte.

Nils Hanson: – Jag såg detta som vår journalistiska plikt att ställa dessa frågor till era skidåkare, därför att vi har fått fram dom här dokumenten, dom här uppgifterna, som är anmärkningsvärda.

Ur SVT:s Aktuellt 2013-02-27:

Arne Ljungqvist: – Det jag tycker är fel här är att man hänger ut enskilda idrottsmän som misstänkta dopare, då ska man ha laddat.

Claes Elfsberg: – Det vore intressant om man kunde komma fram till någonting när det gäller dom gamla misstankarna om bloddopning från 90-talet. Finns det material sparat så att man skulle kunna gå in och titta på?

Arne Ljungqvist: – Ja det skulle jag kunna tänka mig att det finns.

Claes Elfsberg: – Varför har inte det kommit fram då?

Arne Ljungqvist: – Ja, det är väl ingen som tagit tag i det och känt det som angeläget.

Både svenska och norska skidförbunden agerade och det utreddes om man kunde stämma SVT inför domstol. För det här med blodvärden är känsligt. Och hemligt.

Men nu har vi fått tillgång till skidåkarnas hemliga blodvärden, från prover tagna av Internationella skidförbundet.

Det handlar om 100-tals skidåkare. Med prover från dom stora, viktiga tävlingarna runt om i världen.

Reporter: – Det viktiga för oss är att vi vill få svar på och få en förklaring till norska skidåkares blodvärden?

Espen Graff: – Ja.

Reporter: – Där finns norska skidåkare som har höga blodvärden i Salt Lake City 2002.

Espen Graff: – Är det det? 

VM i Lahtis 2001 är främst känt för den finska dopningskandalen. Men för dopningjägare och forskare är detta VM mer än bara en finsk skandal. Det genomförs omfattande blodtester och resultatet kommer att få stor betydelse.

Forskarna ser tydliga tecken på bloddopning och misstänker att kontrollerna inte fungerar när så många som hälften av medaljörerna har onormala eller extremt onormala .

Det blir en väckarklocka för Internationella skidförbundet som agerar och ger den svenske professorn Bengt Saltin, ett , att kartlägga skidåkarnas blodvärden:

Sarah Lewis: – Efter 2001 inrättade vi en experttjänst för anti-dopingarbete i personen av Bengt Saltin, som var en väldigt högt ansedd expert. Fanns det inga frågor, det var entydigt. Åtagandet var väldigt seriöst.

Under åren 2001 till 2007, byggs en enorm databank, av blodvärden. Vi har fått tillgång till ett material, som nästan ingen fått se. Och nu handlar det inte längre om enskilda värden, från enskilda lopp. Vi har resultat från 1000-tals prover tagna vid träningar och tävlingar och plötsligt kan vi följa skidåkare över flera år. Det handlar om våra världsstjärnor, från dom största skidnationerna. Medaljörer från dom stora tävlingarna. Men också åkare som senare kommer att åka fast för dopning.

Det vi ser är ytterst hemligt. Vi tar med oss vårt material till den som då var ansvarig för proverna.

Bengt Saltin: – Jag gjorde en plan för hur man kunde kontrollera dom skidåkare som hade chans, om inte enbart kunna vinna, men vara bland dom allra bästa. Och, jag fick FIS att gå med och ekonomiskt stötta detta, för det är inte så billigt.

När vi sitter med våra nya uppgifter, med blodvärden från 2000-talet, konstaterar vi att värdena är långt ifrån dom nivåer från 90-talet vi berättat om och som väckte så starka reaktioner.

Förklaringen är enkel. För när Internationella skidförbundet inför gränsvärden, sjunker också . Vi hittar åkare som har helt . Här finns också åkare som har väldigt , hela tiden. Vilket är helt normalt för vissa människor. Men det som får dopningjägarna att reagera, är dom åkare, som har i sina blodvärden. En del av dom har alltid högre värden när det är dags för ett OS eller VM. Det är dom åkarna, vi bestämmer oss för att titta närmare på. , som tillsammans erövrat många medaljer.

Olympiska spelens paroll; Snabbare, högre, starkare, har väl kanske aldrig fått ett tydligare ansikte än i Salt Lake City 2002, när den dopade Johan Mühlegg krossade allt motstånd.

Don Catlin: – Det här är mållinjen.

Reporter: – Det här är mållinjen för ett av loppen i Salt Lake City?

Don Catlin: – Ja. Oh, de är verkligen utmattade efter loppet. Och ser du den här killen?

Reporter:  – Right.

Don Catlin: – De kan knappt andas. Och ser du den där killen?

Reporter: – Ja, det är Johann Mühlegg.

Don Catlin: – Ja, han mår helt ok.

Reporter: – Han är inte bruten som de övriga.

Don Catlin: – Nej, nej, han andas bra på grund av Darbepoetin, det gör stor skillnad.

Här, i Los Angeles, långt ifrån dom miljöer och det vi förknippar med längdskidåkning, finns Don Catlin, professor och en av dom som byggt upp antidopningsarbetet i USA. Han har följt en lång rad OS på plats och han minns mycket väl, målgången på tremilen i Salt Lake City.

Don Catlin: – Det här är Salt Lake City. Detta är min kille, han arbetar för mig, och vad han kollar på data på sin skärm. Och han kallar mig till sig och säger ”kolla vad vi har här”.

Don Catlin: – Det här är en analys, av det positiva urin som vi körde genom systemet.

Reporter: – Så var detta det du såg när du upptäckte Johann Mühlegg?

Don Catlin: – Ja, det är exakt vad vi såg.

Don Catlin ansvarade för dopninglaboratoriet i Salt Lake City, och var en av dom första att inse vad provresultatet, som han höll i sin hand, innebar.

Don Catlin: – Jag sa, världen kommer att stanna en stund. Eftersom de insåg att vi hittat Mülegg, så fort som koden som vi rapporterade in på grund av detta. Och en timme senare, fick vi namnet. Pressen var väldigt intresserad.

Don Catlin är en av världens mest erfarna dopningjägare. Han har spårat nya dopningpreparat, som resulterade i en av dom största dopningskandalerna i USA, den så kallade Balco-affären, där amerikanska friidrottsstjärnor avslöjades.

Nu har Don Catlin tagit sig an en ny utmaning, när han gått igenom våra skidåkares blodvärden. Många av skidåkarna tävlade just i Salt Lake City, där Don Catlin ansvarade för dopningtesterna. Trots sin långa erfarenhet, har han aldrig någonsin sett en så här omfattande samling med blodvärden, som vi visar honom.

Don Catlin: – Det fina med uppgifterna som ni har är att man kan se hemoglobinet från en person över tid. Så vad ditt naturliga värde än är så kommer man alltid att ligga ganska nära det. Man är inte 16 en dag och 14 en annan, det fungerar inte så.

Det finns ytterligare en faktor som gör vårt material unikt. Vid varje blodprov, som är taget som venprov i armen, har man tagit tre värden.

Hematokrit – visar andelen röda blodkroppar.

Hemoglobin / HB – är proteinet i dom röda blodkropparna, som transporterar syret.

Och det mer okända – sa – som visar mängden omogna röda blodkroppar och som ger ett mått på kroppens blodproduktion.

Arkivmaterial: SVT Salt Lake City 2002:

Jonas Karlsson: – Jakten mot medaljerna har börjat och Elofsson verkar vara mån om att få en bra resa ut ur stadion.

Anders Blomquist: – Han kommer iväg fint. Han är i spets.

Till start i Salt Lake City kommer väl förberedda skidåkare som lagt ned timma efter timma i träningsspåren. Det här är en höjdpunkt i karriären och en medalj är ovärderlig. Många av åkarna har helt normala, medan några har så höga värden att dom får startförbud.

Till start kommer också åkare som ser ut att ha toppat sina blodvärden, och ligger på gränsen till vad som är tillåtet. Det är en åkare som kommer från, Finland, Ryssland, Vitryssland, Estland, Schweiz och Norge. Men även Tyskland och Österrike har åkare som utmärker sig.

Don Catlin: – Jag tror inte att någon av tävlingarna var rena.

Reporter: – Men, vad du säger är att det fanns atleter i Salt Lake City som inte upptäcktes?

Don Catlin: – Ja, utan tvekan.

Reporter: – Du är helt säker?

Don Catlin: – Oja. Vi gjorde så gott vi kunde.

Don Catlin säger att han gjorde så gott han kunde. När vi får veta hur nära det var att Johann Mühlegg kommit undan, inser vi hur svårt dopningjägarna haft det.

Bengt Saltin: – Det är ju helt härligt. I alla fall går historien så att Mühlegg sa till på morgonen att om det kommer någon och söker mig så säg att jag har flyttat till ett annat hotell och kontrollanterna trodde på det och det var liksom så att då gick chansen att ta honom före OS bort.

Under olympiaden hittade Muelegg ett annat sätt att sabotera dopningproven. Arne Ljungqvist, ordförande i IOK:s medicinska kommitté berättar.

Arne Ljungqvist: – Jag fick telefonsamtal från en uppifrån, att han hade bälgat i sig vatten till den grad att det blev utspätt urinprov. Och instruktionen är sådan att då får vi vänta tills blodprovet är tillräckligt koncentrerat. Inte blodprovet, förlåt, urinprovet. Och det blev aldrig så i dopningsstationen utan vi tog honom senare vid ett annat tillfälle.

Att det skulle var så enkelt som att höga blodvärden ger segrar, avfärdas av den svenske dopningexperten.

Arne Ljungqvist: – Det är en halsbrytande slutsats om man ska tro att det har något med sådant här att göra. Det kan ju vara valla. Det kan vara kunskap. Det kan vara teknik. Det kan vara vad som helst så det säger heller ingenting faktiskt.

Reporter: – Att just höga blodvärden?

Arne Ljungqvist: – Nej.

Reporter: – Inte alls?

Arne Ljungqvist: – Nej!

Arkiv SVT Salt Lake City:

Jonas Karlsson: – Johann. Du säger att du är glad idag, men du ser inte så glad ut. Är du upprörd över testet?

Johann Mühlegg: – Nej, nej.

Det är fler än Johann Mühlegg som har misstänkt höga värden.

Tre av dom kommer från . Deras blodvärden ligger precis på gränsen eller till och med lite över den. Vi kontaktar Estlands skidförbund och generalsekreteraren Jaak Mae, som själv är en av dom som har högst värde i Salt Lake City, där han tog sin enda OS-medalj, ett brons.

Arkiv SVT Salt Lake City:

Jacob Hård: – Här kommer dagens bronsmedaljör, Jaak Mae, att skära mållinjen nu. på 37.50.3. Och vilken dag för Estland.

Anders Blomquist: – Ja.

När vi kontaktar honom, ifrågasätter han FIS prover.

Jaak Mae: – Vilka siffror helst kan man sätta på ett papper och det kan man inte kommentera. Bara Internationella skidförbundet kan göra det. Ingenting annat har jag att säga dig.

Reporter: – Vi har pratat med FIS. Ni har ju ganska höga värden och du är en av dom. Du måste väl veta dina egna värden. Varför är dom så höga?

Jaak Mae: – Vad då, jag har sagt till dig redan samma sak. FIS har tagit dom och har gjort det under hela karriären och dom kan kommentera dom. Det är några specialister som kan kommentera dom.

I vårt omfattande material finns tre österrikiska åkare, som inför Don Catlin vittnat om hur dom justerade sina blodvärden för att inte överskrida några gränser.

Arkiv SVT:

Lars Moberg: – Aldrig tidigare i dom Olympiska spelens historia har nationell polis sats in i jakten på dopningsmedel och dopade idrottare.

Det är efter OS i Turin, där italiensk polis avslöjat en omfattande dopninghärva, inom det österrikiska landslaget, som skidåkare, i hemliga förhör, berättar hur dom lyckats undvika att åka fast för bloddopning.

Don Catlin höll själv i förhören i CAS, som är Idrottens skiljedomstol.

Don Catlin: De berättar i detalj hur de gjorde det. De stiger upp på morgonen och testar sitt hemoglobin. Och om hemoglobinet är ok så går de ut. Men om de ligger för högt så tar de koksaltlösning och injicerar det innan testpersonalen kommer. Och de håller koll hela dagen lång. Eftersom så fort testaren har lämnat hotellet så tar de mer, de sätter röda blodkroppar tillbaks in i kroppen. Så de kan manipulera hemoglobinet väldigt, väldigt nära.

Åtta år senare står Österrike i fokus för ett dopningsavslöjande igen i det nyss avslutade OS:et i Sotji. Medaljkandidaten, Johannes Dürr avslöjas med EPO och han erkänner i österrikisk media hur han dopat sig och klarat sig genom en lång rad dopningkontroller.

Ur NRK 2013-03-14:

Erik Röste: – Det som framställs först och främst av svensk teve och Bengt Saltin är utan dokumentation, och det är utan någon grund i verkligheten.

På Norska skidförbundets presskonferens, efter vårt förra program, tar deras läkare Ola Rönsen, vid. Han ska bemöta uppgifterna om norrmännens höga blodvärden på 90-talet.

Ur NRK 2013-03-14:

Ola Rönsen: – Talen 15, 15,1, 15, 15.

Genomsnittsvärdena för dom norska skidåkarna ligger på runt 15 i HB. Helt normala värden som inte är i närheten av de höga blodvärden som vi sett och berättat om. Och förklaringen kommer på presskonferensen.

Ur NRK:

Ola Rönsen: – Vi har naturligtvis lite färre värden på vinter och tävlingssäsongen, men det har med det att göra att vi på den tiden inte reser runt med laboratorieutrustning som ger korrekta värden.

Det är i huvudsak värden tagna under träningssäsong som norska skidförbundet redovisar för det stora pressuppbådet.

Bengt Saltin: – Om dom är så rena som dom påstår så är det väldigt förvånande att dom agerar som dom gör och inte ställer sig fram och presenterar dom data dom har. Och det blir ju riktigt pinsamt när man presenterar sina HB-värden mellan säsongerna. Där är ju alla rena. Det är ju under tävlingssäsong som det gäller.

Vi har frågat Norska skidförbundet, hur det kommer sig att man valde att bara presentera dessa låga blodvärden från träningsäsongen. Men vi får ingen förklaring.

Finns det någon verklig vilja hos skidförbunden att reda ut vad som hänt?

Vi bestämmer oss för att låta fler experter titta närmare på våra blodvärden. Vi kontaktar experter över hela världen och våra blodvärden väcker stort intresse, men samtidigt många farhågor. Och några vill inte vara med, det är för känsligt.

På Johannes Gutenberg University, Mainz, i Tyskland, träffar vi professor Perikles Simon, som arbetat i den internationella anti dopningorganisationen, World Anti-Doping Agency.

Perikles Simon: – Mitt intryck är att dessa värden är, de är inte från friska atleter. Det är misstänkt skulle jag säga, det är nästan säkert att det är dopning. Vi kan inte säga på individnivå eftersom vi hade varit tvungna att exkludera atleterna som skulle kunna ha problem med en sjukdom eller någonting annat. Men vi kan säga att för den breda numerären av testpersoner har vi ett problem, säger Perikles Simon.

Perikes Simon ser hur blodvärden stiger vid viktiga tävlingar, som vid OS i Salt Lake City där åkare har ett blodvärde på exakt tillåten nivå.

Perikles Simon: – Mitt intryck är att dessa variationer inte är naturliga. Det kan vara en sjukdom som är vanlig bland atleter, men du vet, vi hade hört talas om det. Att atleterna känner sig obekväma eller något.

När professor Perikles Simon analyserar blodvärdena ifrågasätter han idrottsstjärnornas hälsa. Och han funderar på vad en ny analys av proverna skulle ge.

Perikles Simon: – För så manga atleter. Jag skulle hellre säga att du kan ta dessa prover och analysera dem med modern teknik, då hade man hittat något.

Samtidigt som vi tar hjälp av experter, fortsätter vi kontakta de nationella skidförbunden för att be om förklaringar till deras åkares blodvärden.

I schweiziska Oberhofen, har Internationella skidförbundet sitt huvudkontor.

Det var också hit som FIS medicinska kommitté redovisade sitt blodprojekt. Sarah Lewis har varit generalsekreterare och högsta ansvarig för FIS under hela den här perioden.

Sarah Lewis: – Självklart är det så med varje sport att vi skulle vilja se noll procent och det är målet. Målet är att ha en sport ren som snö. Men på den tiden, det var hur situationen var. Målet var att utveckla ett program för att förbättra situationen för att skapa ett avskräckande medel och om någon åkte fast för dopning, då skulle de utsättas för sanktioner.

Reporter: – Efter vårt reportage så begärde du ut dina egna , från år tillbaka. Varför gjorde du det?

Per Elofsson: – Dels blev jag så himla förvånad över att det blev en så extrem reaktion och en sån debatt just kring det här med blodvärden, jag förstod liksom inte varför man hade någonting att dölja och det kändes viktigt också för mig att någon tar en tydlig ståndpunkt och verkligen visar upp det här. Och framför allt också någon som varit där uppe i absoluta toppen. Det var viktigt för mig och jag har absolut inget att dölja och mina värden vad jag sett har inte varierat speciellt mycket.

Reporter: – Det här är listan över de högsta värden för män i Salt Lake City och här ser du ju ungefär vad folk ligger då, alltså topplistan eller vad man säger. Om man jämför med dig så ligger du ju långt under?

Per Elofsson: – Ja, det är en viss skillnad faktiskt.

Reporter: – Vad tänker du nu när du hör om de här värdena?

Per Elofsson: – Först och främst måste man ju se när de här topparna och dalarna inträffar, för det är ju ganska intressant om det kanske blir specifika tävlingar eller om det framför allt är in emot mästerskap, om man får en tydlig höjning inför ett mästerskap då har man ju troligtvis gjort  någon form av manipulation av blodvärdet och blodet. För varför skulle det precis bli just där och då, när det gäller som mest?

Reporter: – Är du förvånad över de här variationerna?

Per Elofsson: – Egentligen inte, däremot är det klart att det har varit rykten om vissa individer, kanske vissa länder men det där skjuter man ifrån sig när man tävlar, man kan inte påverka vad andra gör. Men det här visar svart på vitt att många av de rykten man hört kanske stämmer.

Arkiv SVT:

Bjarne Riis: – Jag har tagit dopning.

Pelle Nyström: – Var det första gången du använde ett otillåtet preparat?

Niklas Axelsson: – Nej det är det väl inte. Jag har gjort det förut.

Cykelsporten har plågats av dopningskandaler och under åren har så många cyklister avslöjats att knappast någon kan hålla räkningen.

Arkiv SVT:

Steffen Kjaergaard: – Och det blev också injicerat intravenöst för att korta ned det ytterligare? Som man blir, kan bli upptagen av.

Precis som skidor är cykel en uthållighetssport, och i båda sporterna har fuskare avslöjats med EPO, som ökar kroppens blodproduktion, och du orkar mycket mer.

I Italien har polisen många gånger gjort omfattande utredningar kring dopade cyklister. Här träffar vi, professor Alessandro Donati, som bland annat arbetat åt Italiens olympiska kommitté och som har lång erfarenhet av italienska dopninghärvor. Han har fått se vårt material.

Alessandro Donati: – Den här tabellen är tydlig, att atleterna, tränarna, läkarna, de tänker bara på en sak. Att stanna nära gränsen. Det är klart. Eftersom hemoglobinnivån 17, 17, 17, 17, 17, 17, 17. Alla skidåkarna har 17. Det är inte en normal fördelning. Eftersom normala grupper för uthållighetssporter, normalt är 13, 13, 13, eller 14, 14, 14. Förstår du? Så 17, det betyder att atleterna är påverkade av andra saker. Detta är inte en effekt av träning, eftersom effekten av träning är en sänkning av hemaglobinnivån.

En har värden som visar på en hög blodproduktion i kroppen. Alessandro Donati, reagerar på att hennes retikulocyter är uppe på nästan tre procent, vilket är mer än dubbelt så högt, jämfört med normala värden.

Alessandro Donati: – You could observe in the third column, that Reticulocytes rises near three. So, it means very strong erythropoietic activity, very strong production of new red blood cells. So it means that there was a practice before. The EPO using or the first phase of the transfusion, in which some doctor took off the blood. Do you understand? So, it's a very strange situation. Very high probability of doping.

Den kvinnliga åkaren förklarar att hon alltid legat högt, i alla år, och hänvisar även till en sjukdom.

Precis som skidförbunden i andra länder får kommentera dom åkare som har avvikande värden, ber vi svenska skidförbundet om en analys och förklaring.

Niklas Carlsson: – Jag vill inte kommentera individuella värden men jag vet att det finns orsaker som går att förklara de värden som är utifrån individens speciella personlighet. Men som sagt var, under den tiden som Bengt Saltin var ansvarig, han såg dom värdena och vi fick inga påpekande på att dom var avvikande på något sätt.

Reporter: – Vi har anlitat experter runt om i världen. Dom här värdena väcker misstankar mot otillåtna medel? Vad är din kommentar?

Niklas Carlsson: – Det finns så många experter på dom här områdena och det svar jag får av dom flesta det är att det är väldigt komplicerade variabler vi pratar om. Det är många saker som påverkar hur blodvärdena ser ut. Där EPO är en av variablerna. men det kan också vara många andra delar i det hela. Så man kan inte göra det så lätt att bara titta på några värden. Man måste se över tid och utifrån individen där man följer dom.

Reporter: – Efter vårt förra program hävdade du och den norska skidledningen att svenska o norska skidåkare inte dopat sig? Hur kan ni vara säkra på det?

Niklas Carlsson: – Självklart kan vi inte sitta här och garanterar att det här inte har hänt men det här är en otroligt viktig fråga för oss som vi jobbar aktivt med och det är trovärdighet för idrotten i stort, för barn- och ungdomsidrotten. Vi ska vara föredömen och vi ska attrahera barn till att idrotta och då är det här en kärnfråga för oss. men det kan vi väl säga nu efteråt att självklart kan vi inte garantera men vi har en väldigt stor tro på att vi är rena och vi har stor tro på FIS och Wadas antidopningprogram.

Våra nordiska grannländer Norge och Finland, utmärker sig mer än Sverige. Här finns åkare med mycket högre och mer varierande blodvärden. En av dom är den finländska skidstjärnan . I VM 2003 åker hon fast för dopning, men vi ser hur hon redan året innan i Salt Lake City har extrema värden.

Alessandro Donati: – Detta är en av de mest tydliga fallen av dopning. Vi har ett hemoglobinvärde på 11,7. Men ett fåtal månader före hade hon 16,8, så skillnaden är otrolig.

Bengt Saltin: – Det är klart att finska skidåkare, dom hade vår uppmärksamhet.

Reporter: – Även efter skandalen i Lahtis?

Bengt Saltin: – Jag talar om perioden efter Lahtis och fram till Turin-OS.

Reporter: – Varför gjorde ni inte mera för att få fast dom?

Bengt Saltin: – Jag ska tala om att vi gjorde enormt mycket. O dom, jag ska inte säga att det var miljonbelopp, men vi la ner halv miljonbelopp på att få fast några. Bland annat från Finland.

Reporter: – Kajsa Varis. Med dom här värdena borde ni inte tagit henne innan hon åkte fast?

Bengt Saltin: – Borde och borde. Vet man hur svårt det är med den okänsliga EPO-metod som man har till hands, så är man nog inte så förvånad.

Kaisa Varis vill inte kommentera våra uppgifter, som enligt henne inte är tillförlitliga. Dessutom är hon kritisk till att hennes hemliga blodvärden offentliggörs. Och hon får stöd av den förre finländska landslagstränaren.

Reijo Jylhä: – Om det här har jag en klar bild. Det handlar om mina egna idrottsmän och jag har haft regelbundna kontakter med dom.  Den stora förändringen inträffade efter 2002 vid OS i Salt Lake City där de ryska skidåkerskorna och Mühlegg åkte fast och senare de österrikiska åkarna. Då inträffade en stor förändring i världen och för Finlands del inträffade det efter Lahtis och efter det har vi haft en klar bild av det som skett.

Reporter: – Jag har sett blodvärden och även efter skandalen i Lahtis har finländarna haft anmärkningsvärt höga blodvärden. Hur kommenterar du det?

Reijo Jylhä: – Av skidåkarna i landslaget är det nästan ingen som haft blodvärden som överstigit det tillåtna.

Det finns fler åkare från fler länder i vårt material.  Före OS i Salt Lake city har den här hög blodproduktion som ger honom en extrem effekt under OS.

Den här har en kraftig utveckling och på bara tre månader går hennes HB från 12,6 till 15,4 vid OS 2002.Dom här två har båda kraftig blodproduktion före OS i Salt Lake City 2002, med retikulocyter som är flera gånger högre än normalt.

Nu förstår vi också att Internationella skidförbundet och Bengt Saltin reagerade redan då blodproverna togs.

Frustrerade över att inte kunna avslöja hur åkarna fick så höga blodvärden vid tävlingar, skapade Internationella skidförbundet en lista över misstänkta åkare.

Bengt Saltin: – Ja det blev ju så att en del hade jämna normala värden tävling efter tävling och mellan säsonger, medan andra dom hade mycket större variation och när man tittade på den variationen så kunde man få misstankar om att dom kanske på försäsongen förberedde sig på någon form utav manipulation. Speciellt om det drog ihop sig till ett VM eller olympisk spel fram emot februari.

Reporter: – Vad gjorde du med listan?

Bengt Saltin: – Ja, först så blev de utsatta för extra kontroller inte bara vid tävlingar utan också mellan tävlingar. Dessutom så är det så att inför olympiaden i Turin, då åkte jag eller hade kontakt med ledningen för de länder som hade åkare med på misstänkta-listan. Så att. Det var ett sätt både att försöka påverka kulturen och att genom kontroll få fast åkarna.

Sarah Lewis: – Han är FIS anti dopningsexpert. Han har den auktoritet och kompetens som krävs för att göra detta.

Reporter: – Vad tror du? Hade Bengt Saltins arbete med den här lista, hade det någon effect?

Sarah Lewis: – Definitivt, absolut.

12 män och 7 kvinnor placerades på listan över misstänkta åkare. Ingen svensk, men flera finländare – och en norrman hade så märkliga värden, att de sattes under övervakning. Och före OS i Turin hade Bengts Saltin även ett möte med ledningen för norska skidförbundet.

Bengt Saltin: – Norge hade kanske också sina misstankar men det var inte namn som vi gick på. Vi gick på, ska vi säga principen, och att vi ville ha bort, ska vi säga, i alla fall, gravare fall av blodmanipulationer inför olympiaden.

Reporter: – Skidåkare som fanns på listan uteblev alltså från tävlingar. Du fick alltså bort en del av dem på ett snyggt sätt men hade det inte varit bättre sätta dit dem?

Bengt Saltin: – Det är svårt att sätta dit någon med ett positivt EPO-test. För att då, 2005 – 2006, hade man lärt sig hur man gjorde o gör man det på rätt sätt så är det nästan omöjligt att träffa rätt med sitt urinprov så att det ger positivt värde. Det är lite grann som en nål i en höstack .

Reporter: – Vad sade norrmännen?

Bengt Saltin: – Ja, de var inte heller glada att de hade med åkare på misstänkta-listan.

Norge har alltså haft en åkare med så märkliga blodvärden att Internationella skidförbundet fattat misstankar. Vi söker Norska skidförbundet, som säger sig vilja träffa oss för en intervju, men först vill de veta vilka frågor vi ska ställa och se vår dokumentation.

Vi vill veta hur norska skidåkare kunnat ha bland dom högsta blodvärdena i Salt Lake City och att en av dom dessutom hamnat på en lista över misstänkta åkare. Men efter att ha skickat våra frågor vill dom inte träffa oss.

Telefonsvarare: – Hej du har kommit till Erik Röste. Lämna ett meddelande efter signalen.

Reporter: – Ja, det var Hasse Svens på Sveriges Television här. Skulle du kunna ringa upp mig? Tack hej.

Norska skidförbundet hänvisar istället till Internationella skidförbundet som tagit blodproven. Och skriver också att det inte finns någon dokumentation på att någon norsk åkare brutit mot några regler och förbundet vill därför inte vara med i några spekulationer kring detta. Förbundet betonar sin värdegrund som bygger på en ren idrott.

Vad är det egentligen som pågått inom längdskidåkningen?

Skidförbund och åkare, avfärdar samstämmigt alla misstankar, samtidigt som experter förundras.

Perikles Simon: – För mig är det en av de mest troliga orsakerna till vilken vi kan knyta denna data. Det eller en sjukdom. Men då är det svårt att förklara varför så många atleter varierar på detta sätt. Så dopning är en väldigt plausibel orsak.

Don Catlin: – Alla skandinaviska, det inkluderar Norge, det inkluderar Sverige, jag ser flera, flera fall, som för mig, jag skulle kalla dem misstänkta. Jag skulle vara orolig, att det är dopning.

Alessandro Donati: – Jag har sett över värdena hos era testpersoner, det är tydligt att atleterna och deras team, de arbetar för att ligga nära gränsen. Ibland hamnar de över gränsvärdet.

Anders Aukland, är norrmannen som gjort sig känd även i Sverige efter en seger i Vasaloppet. Långlopp har blivit hans nya karriär. Han har bland de i Salt Lake City 2002. Och det är också honom som Internationella skidförbundet placerat på listan över misstänkta åkare.

Vi funderar på om han själv vet att hans värden väckt misstankar hos Internationella skidförbundet?

Vi inser förstås att det här är oerhört känsligt, att ha pekats ut som misstänkt, men vi vill ändå försöka få en förklaring. Och när norska skidförbundet inte ger oss någon, bestämmer vi oss för att träffa Anders Aukland och hans ledare efter långloppet Marcialonga, i Italien.

I mejl har vi bett om en förklaring till de blodvärden som gjorde att Internationella skidförbundet misstänkte honom. Men Norska skidförbundet har uppmanat dom att inte svara.

Nils Marius Otterstad: – Vi menar ju här att det finns inget att gömma. Och här kan man gå fram och förklara saker på ett tydligt sätt när man får chans.

Reporter: – Vad beror det på att skidförbundet gömmer sig?

Nils Marius Otterstad: – Det vet jag inte vad deras anledning är, men det är klart att om man icke går fram, och inte önskar att argumentera, bevisa eller försvara ett påstående. Då tycker jag att det er lite fegt.

Reporter: – Fint att du ställer upp.

Anders Aukland: – Ja, det går bra.

Reporter: – Det är bra.

Anders Aukland: – Ja.

Reporter: – Du är en av dom som sattes upp på internationella skidförbundets lista över misstänkta åkare. Vad säger du om det?

Anders Aukland: – Det vet jag inget om. Det har jag inte hört något om, varken från någon. Det har jag inte hört, så det kan jag inte svara på.

Reporter: – Du har stora variationer i blodvärdet och FIS misstänker dig för bloddopning. Vad är din kommentar?

Anders Aukland: – Det har jag ingen kommentar till heller. För du får nästan prata med skidförbundet eller FIS som kan uttala sig om medicinska ting som blod för det tycker jag som vanskligt att kommentera.

Reporter: – Du är också en av 11 åkare i Salt Lake City som hade väldigt höga blodvärden. Du hade 17 där. Vad beror det på?

Anders Aukland: – Jag vet att jag har haft höga blodvärden men utöver det så får du snacka med medicinare som läkare och sådana som kan det medicinska. Antingen skidförbundet eller FIS eller Olympiatoppen i Norge. De kan uttala sig mycket bättre än mig om det.

Reporter: – Vad tycker du om att vi analyserar blodvärden.

Anders Aukland: – Det är intressant och bra att sätta fokus på det, men det är, som jag sa, väldigt vanskelig för mig att uttala mig om medicinska ting. Det kan jag icke nogot om.

Reporter: – Men det varierar väldigt mycket. har du varit medveten om att dina blodvärden varierar väldigt mycket?

Anders Aukland: – Nej egentligen inte. Jag vet att vi har, jag vet att vi varit mycket i höjden i perioder kring Salt Lake City men variationer måste du snacka med folk som kan det.

Reporter: – Magnus Svenungsson heter jag och jobbar på Sveriges Television. Erik Röste på skidförbundet?

Receptionist: – Fjärde våningen.

Reporter: – Det är bara att gå upp? Fint.

I april förra året informerade vi norska skidförbundet och ordföranden Erik Röste, om dom nya blodvärdena vi fått. Sedan december har vi förgäves försökt få en intervju. Det är därför vi nu är hos norska skidförbundet i Oslo för att få svar.

Reporter: – Hallå.

Espen Graff: – Espen Graff. Hej.

Reporter: – Magnus Svenungsson, Sveriges television.

Espen Graff: – Hej. Trevligt! Välkommen!

Reporter: – Espen Graff? Det är du.

Espen Graff: – Det är jag!

Reporter: – Och Erik Röste. Finns han här?

Espen Graff: – Nej. Är ni inbjudna idag?

Reporter: – Nej, vi får ingen kontakt med honom.

Espen Graff: – Jag har svarat er på mejl.

Reporter: – Nej, inte Erik.

Espen Graff: – Nej, det är jag som hanterar den saken.

Reporter: – Men kan vi få prata med Erik Röste?

Espen Graff: – Erik Röste är icke här idag. Han har varit inom men är här inte nu. Men han känner inte till detaljerna kring detta nu.

Reporter: – Nej, men när kan vi få träffa honom då?

Espen Graff: – Hm? Erik Röste nu?

Reporter: – Ja, när kan vi få träffa honom?

Espen Graff: – Vi kan ta en tur hit. Kom.

Reporter: – Det viktiga för oss är att vi vill få svar på och få en förklaring till norska skidåkares blodvärden?

Espen Graff: – Ja.

Reporter: – Där finns norska skidåkare som har höga blodvärden i Salt Lake City 2002.

Espen Graff: – Är de det?

Reporter: – Ja. Bland dom högsta av alla som deltar. Och det har vi bett om att få en kommentar till.

Espen Graff: – Vi har hänvisat er till ett mejl där vi hänvisar till Internationella skidförbundet, FIS. Eftersom det är dom som tagit proverna och som känner till dom.

Reporter: – Ja, och FIS bekräftar proverna men säger att dom har inget ansvar och kan inte förklara enskilda nationella skidåkares värden och det är därför vi vänder oss till er. Sarah Lewis säger att det få Norge svara på.

Espen Graff: – Norges skidförbund har ingen information eller dokumentation på att det har skett något oregelmässigt och det förhåller vi oss till. Om det skulle komma fram någonting i dokumentären så ska vi självfallet se över det.

Reporter: – Men i Salt Lake City, i Salt Lake City så är det skidåkare från Ryssland, Finland, Vitryssland, Estland, Schweiz och Norge som har dom högsta blodvärdena. Det är väl självklart att vi vill ha en förklaring till hur kommer det sig att man har blodvärde på 17!

Espen Graff: – Jag förstår att ni är väldigt upptagna av det. Nu är det så att dom blodvärdena är det FIS som tagit. Det är kända värden. Jag känner att ni försöker att göra detta till något dramatiskt nu!

Reporter: – Ni har till och med en åkare som hamnar på internationella skidförbundets misstänkta-lista. Vad säger ni om det?

Espen Graff: – Jag förhåller mig till det som är fakta i denna sak. Vi kan inte vara med på spekulationer.

Espen Graff: – Ha det gott!

Reporter: – Hej.

Espen Graff: – Hej.

I två program har vi försökt närma oss den känsliga frågan om dopning inom skidsporten. Det har handlat om 90-talets extrema värden och 2000-talet där blodvärden tydligt förändras i samband med stora mästerskap.

I vårt stora material har vi sett åkare med märkliga värden. Några har senare åkt fast medan andra pekats ut som misstänkta. Ändå vill få inom skidsporten tala om det som varit.

Men samtidigt som vi försöker förstå vad som pågått inom längdskidåkningen händer precis det som den tyske professorn, Perikles Simon, efterlyst. Internationella olympiska kommittén har under åtta år sparat dopningprover från Turin 2006. Och nu har man gjort nya analyser.

En åkare som nu plötsligt får misstankar riktade mot sig är Kristina Smigun Vähi från Estland. I vårt material har vi kunnat se hur hennes blodvärden, vid tjugo olika mätningar under sex års tid, haft stora variationer.

Smigun Vähi själv säger att anklagelserna om dopning under OS i Turin inte kommer från blodprover och att hon testats många gånger utan att något konstigt upptäckts. Hon nekar också helt till att ha använt otillåtna medel.

Om de nya analyserna trots allt visar sig stämma kan det betyda att historien nu hinner ifatt – och att resultatböckerna måste skrivas om.

Don Catlin: – Det berättar en hel lång historia. Och det är väldigt viktigt. Men det är inte en fin historia. Inte en fin historia alls. Det är en smutsig historia, en historia om dopning. Men det är förutsatt att dessa värden är korrekta. Att de inte bara är skapade av någon, berättar det en smutsig historia.

Reporter: – När vi reser runt och gör detta program. Vi inser känsligheten i vår data. Men också känsligheten mellan anti-dopning och landslagen. Kan du förstå detta?

Perikles Simon: – Tja. Ja jag kan förstå känsligheten. Jag menar det är mycket pengar inblandat. Det är mycket prestige inblandat. Det är mycket statliga pengar till och med inblandat i elitidrott. Och självklart vill ingen förlora i detta spel.

Alessandro Donati: – Vi måste glömma nationalism, för dopning är ett globalt problem.

Vår data med alla blodvärden ger en mörk bild av skidsporten. Men samtidigt kan vi inte slå fast att enskilda åkare dopat sig – det kan finnas andra förklaringar till höga och varierande värden.

Därför namnger vi bara dom åkare som sticker ut på ett annat sätt. Åkare som avslöjats i dopningssammanhang, åkare med en hög maktposition i skidvärlden eller som har hamnat på internationella skidförbundets egen ”misstänkta-lista”.

Kommer kampen i spåren någonsin att kunna ske på lika villkor?

I OS i Sotji, 12 år efter Salt Lake City, fastnar en av dom tyska skidstjärnorna i en dopningkontroll. Det är tyskan Evi Sachenbacher-Stehle, som under sin karriär erövrat två OS-guld.

Före OS i Sotji har vi kontaktat henne. För i vår data med hemliga , ser vi att hon har haft höga blodvärden, både i Salt Lake City och i Turin. Men i Turin-OS var värdena så höga att hon fick startförbud. Men vi får aldrig någon förklaring.

Perikles Simon: – Skidförbundet. Det ser ut som om de inte gjorde ett bra jobb. De införde bara ett gränsvärde där de sa, ok, upp hit är det dopning. Och om testerna. Jag är rädd att det är så få positiva fall och från vad jag nu har lärt från denna data. Om denna data kommer analyseras på nytt och om denna data är precis, och jag är rädd att den är det. Då skulle man säga att det finns ett signifikant problem i skidsporten.

Reporter: – Men om du ser tillbaka i spegeln. Håller du med om att det var en dålig situation?

Sarah Lewis: – Dåtiden är dåtiden. Och situationerna som de var vid den tiden, du vet, många positiva tester avslöjades. Därför är det tydligt att vi gjorde verkligen, FIS gjorde verkligen vad det kunde vid den tiden. Poängen är att de testmetoder som existerade vid den tiden var vad som var möjligt att göra, och det var det FIS gjorde.

Reporter: – Och det var gott nog?

Sarah Lewis: – Det var vad som gjordes.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Skidåkarnas hemliga blodvärden

Mer i ämnet