Mest positiva till extraval (eller nyval som det också kallas) är de tillfrågade som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Hela 73 procent tycker att ett extraval vore bra. I övrigt finns de mest positivt inställda i grupperna män i åldern 30 till 49 år (43 procent) och bland boende i östra Mellansverige (41 procent).

Störst skillnader mellan partier

Minst positiva till extraval är de som sympatiserar med Centerpartiet och Liberalerna, där cirka 80 respektive 79 procent tycker att ett extraval är en dålig lösning. Även tillfrågade kvinnor över 65 år (71 procent), och boende i Småland (68 procent) är minst positivt inställda till extraval. Skillnaderna i de kategorierna är dock mindre än när det kommer till skillnader mellan partierna.

– Det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor, där män är mer positiva till nyval. Men de största skillnaderna i den här frågan syns främst när man utgår från partitillhörighet, säger Toivo Sjören, opinionschef på Kantar Sifo. 

Flest anser att det vore dåligt för demokratin

45 procent av de tillfrågade i undersökningen tycker att ett extraval skulle visa på demokratins svaghet, till skillnad från 30 procent som tycker att det skulle visa på demokratins styrka. En stor del av de tillfrågade, 25 procent, tar dock ingen ställning. Frågan blev extra aktualiserad efter talmannens uttalande om att tilliten till demokratin kunde ta skada av ett extraval – ett påstående som har fått både backning och mothugg av debattörer och statsvetare.

– Det tyder på en stor osäkerhet i just den här frågan. Och det är ju en begynnande diskussion där åsikterna skiljer sig, säger Toivo Sjören.

Det syns även mindre skillnader mellan partierna i denna fråga.

– SD-sympatisörerna sticker ut något i inställningen att ett extraval skulle visa på demokratins styrka, men inte alls lika mycket som i den första frågan om extraval, säger Toivo Sjören.