2023 var det år som minst antal hushåll fått ekonomiskt bistånd sedan Socialstyrelsen började föra statistik år 1990. 2014 låg antalet biståndstagare på 226 400 – för att i den senaste mätningen landa på nästan 146 000 hushåll. Det är en minskning med cirka 36 procent.

– Det är ganska överraskande att det har minskat så stadigt de senaste åren trots att vi har en inflationsdriven ekonomi och att civilsamhället har ökat mycket med sina matmissioner, säger Salonen.

Vad ligger bakom minskningen?

Förklaringen till varför det minskar menar han beror på att hjälpbehovet efter den stora flyktingkrisen på 10-talet avtagit och att arbetslösheten bland lågutbildade och utrikesfödda generellt sett är lägre i dag.

Att det kommunala försörjningsstödet som hjälpverksamhet har blivit mer svåråtkomlig kan också påverka siffrorna ytterligare.

– Man kan skönja beteende- och attitydförändringar hos de familjer som egentligen har rätt till försörjningsstöd. Man brukar bland annat peka på LVU-kampanjen som har gjort att många familjer är försiktiga och drar sig för att söka hjälp.

– Jag tror att det finns ett stort mörkertal helt enkelt, säger Salonen.

Avviker från trenden

Det finns en grupp som avviker från den nedåtgående trenden: 65-plussarna och specifikt kvinnor. Inom denna grupp ökar istället behovet av ekonomiskt bistånd.

Enligt Sofia Lidén, utredare på Socialstyrelsen är höjningen av pensionsåldern en möjlig orsak till ökningen.