Sverige bestämde sig tidigt för att satsa på kärnkraft. Redan på 1950-talet fanns planer på en omfattande kärnkraftsutbyggnad och egna kärnvapen.
Några kärnvapen blev det aldrig, men väl kärnkraft för civilt bruk. På 1970-talet började det dock blåsa nya vindar. Kritiken mot kärnkraften tilltog. Oro för olyckor och frågetecken kring förvaring av använt kärnbränsle blev viktiga komponenter i den politiska debatten.
Frågan blev alltmer kontroversiell under 1970-talet och spräckte bland annat en borgerlig regering. Politikerna hoppades kunna lösa knutarna med en folkomröstning. Den hölls 1980, ett år efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg.
Otydliga alternativ i folkomröstningen underlättade inte tolkningen av folkopinionen. En majoritet i riksdagen slog dock fast att kärnkraften skulle vara helt avvecklad till 2010.
Så blev det inte. Striden om kärnkraften har fortsatt. Samtidigt har sex av de ursprungliga tolv reaktorerna stängts.
Partierna till höger gynnades
Första steget togs under Göran Perssons tid som statsminister. De två reaktorerna i Barsebäck stängdes efter en uppgörelse 1997 mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Resterande fyra reaktorer har stängts genom beslut av sina ägare, som bland annat menat att de inte varit tillräckligt lönsamma i förhållande till kostnaderna för moderniseringar och säkerhetshöjande åtgärder.
Debatten om detta blev en viktig fråga i förra årets valrörelse då snabbt stigande el-priser och varningar om el-brist fick stort utrymme i valdebatten. Partierna till höger anklagade Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att ha bedrivit en politik som drev fram stängningen av kärnkraft. Socialdemokraterna kontrade med att också de borgerliga partierna bar ansvar för den energipolitik som bedrivits.
Kärnkraftsfrågan spelade utan tvekan en stor roll i förra årets val. Partierna till höger gynnades av att opinionen blivit alltmer kärnkraftsvänlig.
Kärnkraftsolyckan har bleknat i människors medvetande
Störst var kärnkraftsmotståndet i Sverige på 1970- och 1980-talen. De senaste åren har opinionen förändrats. En viktig förklaring är klimatfrågans växande betydelse där en del pekar ut kärnkraften som en lösning. En annan faktor är de höga el-priserna och ett växande energibehov i framtiden. Den senaste stora kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan, som inträffade 2011, har samtidigt bleknat i människors medvetande.
Opinionsföretaget Novus har under en lång period årligen undersökt den svenska kärnkraftsopinionen. Förra året uppgav 59 procent av de tillfrågade att de vid behov vill bygga ny kärnkraft. Det är den högsta siffran hittills i dessa undersökningar. Endast 8 procent av de tillfrågade ville stänga reaktorer genom politiska beslut.
Länge var svenska regeringar negativa eller splittrade i synen på ny kärnkraft. Den nya regering som tillträdde i höstas är den första regering på flera decennier som entydigt driver frågan om ny kärnkraft, och som dessutom har majoritet i riksdagen för denna politik. Vägen mot ny kärnkraft tycks alltså ligga öppen.
Hur Socialdemokraterna ställer sig kommer ändå att få stor betydelse. Bred politisk förankring i riksdagen brukar ses som viktigt när det gäller stora och långsiktiga beslut som ska hålla över flera mandatperioder. Det är dessutom något som både Vattenfall och Svenskt Näringsliv har efterlyst inför eventuella beslut om ny kärnkraft.