Det dödliga skjutvapenvåldet har, sedan ökningen under 10-talet, legat kvar på en hög nivå. Sedan 2017 har över 40 personer skjutits till döds årligen, enligt polisens statistik.
– Det varierat vilken del av landet som har haft högst nivå, men totalt sett har det legat på en stabil nivå de senaste åren, säger Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet.
Våldet kopplas till konflikter mellan och inom kriminella nätverk, som har god tillgång på skjutvapen.
– Varken polisen eller andra myndigheter har lyckats stävja det samtidigt som nyrekryteringen till de här nätverken har fortsatt, säger Manne Gerell.
Många frihetsberövade under året
Under året har flera krypterade meddelandetjänster knäckts i internationella polisinsatser. Det har följts av en våg av gripanden och lagföringar av framträdande personer i de kriminella nätverken.
Detta till trots har det dödliga skjutvåldet blivit kvar på samma höga nivå som innan.
Att våldsaktiva personer frihetsberövas kan leda till nya konflikter, men flera studier har visat att inlåsningseffekten oftast leder till minskat gängvåld på kort sikt, framhåller Manne Gerell.
– Det kan vara så att vi skulle ha haft ännu högre nivåer av gängskjutningar om de här inte skulle varit inburade, men det är svårt att säga.
Terapi kan hjälpa
För att vända utvecklingen krävs på kort sikt att fler brott klaras upp, menar Manne Gerell. Därtill måste kunskapsläget kring vilka metoder som fungerar bli bättre.
– Där famlar vi lite i mörkret i Sverige, säger han.
På längre sikt krävs förebyggande arbete, bland annat i form av satsningar på skola och socialtjänst, menar Gerell. En metod som han lyfter fram är kognitiv beteendeterapi, som visat positiva resultat i flera amerikanska studier. Det kan bland annat förhindra ungdomar från att dras in i kriminalitet.
Ansvarig minister vill inte kommentera
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) har avböjt intervju med SVT Nyheter.
”Primärt är det Polismyndigheten som kan redogöra för sitt intensiva arbete med dessa frågor, som har skalats upp kraftigt de senaste åren”, skriver hans pressekreterare i ett sms.
Polisen uppger för SVT att de inte har möjlighet att ge en intervju om läget.
Rekordmånga dödsskjutningar
Antal skjutningar, antal skadade och antal avlidna.
2021*: 330, 100, 44
2020: 366, 117, 47
2019: 334, 120, 42
2018: 306, 135, 45
2017: 324, 139, 43
*Statistiken för 2021 är uppdaterad till och med 15 december. Sedan dess har minst tre skjutningar med dödlig utgång inträffat (i Malmö, Linköping och Stockholm). Därmed är det totala antalet dödsskjutningar minst 47, lika många som rekordåret 2020.
Polisens definition av en bekräftad skjutning är ett tillfälle då det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och då det finns spår efter detta, alternativt fler än ett oberoende ögonvittne. Skjutningen ska även vara olaglig och inte ”uppenbart oavsiktlig”.
Källa: Polisen/SVT