Väskförbudet gäller sedan 1 november i fjol och motiverades då av den höga terrorhotnivån, som höjdes för ungefär ett år sedan. Förbudet omfattar väskor av alla typer och storlekar, med undantag för sköt- och medicinväskor.

– Vi såg att det fanns bristande säkerhet på vissa evenemang och hade en dialog med arrangörer. Då fick vi positiva signaler från dem att ett väskförbud skulle hjälpa, säger Per Engström.

Många har dock våndats över förbudet och tvingats lämna och gömma väskor utanför den lokal där evenemanget äger rum, eller tänka om helt vad det gäller klädsel.

Men förbudet behövs fortfarande, menar Engström.

– Sverige är fortsatt ett högt prioriterat mål. Så länge terrorhotnivån ligger kvar på en fyra kommer det att ligga kvar.

Lättnader infördes i juli

I mitten av juli justerades väskförbudet något. Nu behöver det inte längre tillämpas på alla större evenemang – men det skiljer sig från fall till fall.

– Det kan vara till exempel att man har högre polisnärvaro eller fler ordningsvakter som gör att man kan ha lättnader. Det är en bedömning vi gör på alla evenemang på olika sätt, säger Per Engström.

Några nya lättnader, som att till exempel tillåta mindre handväskor, är dock inte i sikte. Engström säger att man i dialog med Säpo ser över villkoren för förbudet och att det kan ändras ”från vecka till vecka”.

Svårt att säga om det gett effekt

Det är svårt att mäta om väskförbudet gett någon reell effekt, säger Engström. Däremot hoppas och tror han att förbudet försvårar planerna för den som tänkt utföra en attack.

– Vi har också sett att inpasseringen generellt går snabbare när arrangören inte behöver tömma väskor. Vi vill inte ha köer utanför arenor för det utgör också ett mål för en terrorist.

– Många delar av samhället har nog fortfarande inte förstått att vi är uppe i den här terrorhotnivån. Därför måste vi ha väskförbudet, för säkerhetens skull.