Exakt hur stort fusket är vet inte Försäkringskassan, de tittar på det som betalats ut felaktigt, misstag eller rent fusk. Förra året krävde Försäkringskassan tillbaka 19 miljoner från tandläkare som begärt för mycket pengar ur tandvårdsersättningen. Men Försäkringskassan uppskattar att det årligen betalas ut hela 300 miljoner felaktigt.
När en patient når gränsen för högkostnadsskyddet för tandvård, är det tandläkaren som ger rabatt till patienten och sedan begär in pengarna från Försäkringskassan. Det är ett automatiskt system, där ingen kontrollerar att begäran från tandläkaren är riktig.
Men Försäkringskassan har ombetts att räkna på hur mycket felaktiga utbetalningar som görs, av de över 5 miljarder som betalas ut varje år. I en beräkning baserad på kostnaderna för 2016 uppskattades andelen felaktiga utbetalningar till mellan 4 och 7 procent. Det innebär att det för 2016 beräknades till mellan 224 och 381 miljoner kronor.
Försäkringskassan: ”Har blivit effektivare”
Försäkringskassan har fått kritik från Riksrevisionen för att det är alltför lätt att fuska i systemet, och har ändrat sina rutiner för kontroller.
– Tandvårdsstödet är ju ett automatiserat regelverk. Sen har vi kontrollerna som går in i efterhand för att fånga upp felaktiga beteenden och mönster hos vissa vårdgivare som inte gör rätt. Där har vi blivit effektivare, säger Linda Jakobsson områdeschef för Tandvårdsstöd på Försäkringskassan.
I kontrollerna jämförs de behandlingar och lagningar som tandläkaren har begärt ersättning för, med journaler och röntgenbilder. De vanligaste typerna av fel är att tandläkaren lämnat fel uppgifter om patientens tillstånd eller fel uppgifter om behandlingen. En annan risk är att patienten inte betalat det pris som tandläkaren skrivit.
För tandläkaren som grovt missköter sig kan sanktioner sättas in, som innebär att de måste skicka in underlag innan de får fler utbetalningar. Läs mer här om bolagen på Försäkringsbolagets sanktionslista.
”Kan inte spekulera”
Om inspektionen visar att det även finns andra brister hos tandläkaren i fråga, ska Försäkringskassan ge signal om det till andra inspektionsmyndigheter, till exempel Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Från den första maj i år kan myndigheten helt stänga av tandläkare eller kliniker som upprepat fuskat med tandvårdsstödet. Men hittills har inga av dessa företag stängts av.
– Vi har ju underlag, men att börja utredning och bedömning enligt den nya lagstiftningen det har vi inte kunnat göra förrän första maj, säger Linda Jakobsson på Försäkringskassan.
När räknar du med att ni kommer att fatta det första beslutet?
– Det kan jag inte spekulera i. Men i närtid.
Så gjordes undersökningen
Socialstyrelsen tog fram personnummer på alla personer som dragit ut minst en tand under 2016 och 2017 från sitt tandhälsoregister.
Dessa personnummer skickades till Statistiska Centralbyrån (SCB), som tog fram uppgifter på personernas disponibla inkomst (både individ- och hushållsinkomst) år 2017.
SCB angav vilken av de sex olika inkomstgrupper som SVT definierat som varje individ tillhörde. Därefter skickades data tillbaka till Socialstyrelsen som tillförde uppgifter om vilka personer som åtgärdat tandgluggen/tandgluggarna och med vilken metod, fram till 31/12 2018. Detta sammanställdes i statistiktabeller som skickades till oss.
Vilket av inkomstbegreppen man använder sig av visade sig ha väldigt liten betydelse för resultatet. Vi har därför genomgående enbart valt att redovisa inkomstgrupper baserat på disponibel inkomst per konsumtionsenhet – det mått som vi bedömer som mest ”rättvisande”.
Därför gjorde vi undersökningen
Sedan tidigare vet vi att personer med högre inkomster utnyttjar tandvårdsbidraget i större utsträckning än de med lägre inkomster, det vill säga att den sistnämnda gruppen mer sällan går till tandläkaren. Men vad vi ville granska var om man kan se någon skillnad på de åtgärder man väljer beroende på vilken ekonomi man har.
Vi valde då att titta på vad personerna gör efter att man tvingats dra ut en eller flera tänder. Vi kan nu visa att det finns skillnader – både i hur stor utsträckning man fyller igen luckan som bildats och i vilken metod man väljer.