Tandläkaren på kliniken Bay Dental som Anna Andersson hade gått till hade försvunnit. Istället hade en ny klinik tagit över lokalerna. Tandläkaren som tog över klinikens lokaler, Erdal Eker, förstod först när företrädarens patienter började ringa vad han hade tagit över.
– Det var dels patienter som var mitt i en pågående behandling. Flera av dem hade betalat i förskott, säger Erdal Eker.
Flera patienter har liknande berättelser visar anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg. En av dem var Shilan Gül. Hon var mitt i en pågående tandreglering med en skena som skulle ge rakare tänder, och hon trodde att tandläkaren hon gått till bara var på semester.
– Hon sa att hon skulle vara borta över sommaren, men sen när jag ringde så hade hon lämnat landet och det var en ny tandläkare där som inte visste någonting, säger hon.
Betalade 19 000 kronor i förskott
Shilan hade lagt ut nitton tusen i förskott, men nu är de pengarna bara borta, berättar hon.
– Jag anmälde henne till IVO men frågan om pengarna var inte deras ansvar och polisen bara la ner ärendet.
Detsamma gällde för Anna. Trots att hennes nye tandläkare kan konstatera med bilder och röntgen att hennes fasader var ett fuskjobb så har hon fått veta att hon antagligen inte har rätt till patientskadeersättning. Det beror på att Bay Dental inte förde ordentliga journaler.
Försäkringsbolaget Gjensidige håller på att utreda och vill inte kommentera de enskilda patienternas fall, men bekräftar att allt hänger på vilka bevis som finns.
“Det som ligger till grund för vår bedömning är de medicinska handlingarna i form av journaler samt röntgenbilder. Finns inte ett fullgott underlag är det den skadelidande som har bevisbördan”, skriver Karolin Bernås, skadechef på Gjensidige Sverige, i ett mejl till SVT.
”Har inte ens lagat hål ordentligt”
Erdal Eker köpte vid övertagandet klinikens datasystem och visar oss att den förra tandläkaren bara antecknade åtgärder där hon kunde kräva ersättning från Försäkringskassan. Han får ofta frågor från försäkringsbolaget angående den förre läkaren, men hon har inte lämnat kvar några röntgenbilder, berättar han.
– Men jag kan se i patienternas nya röntgenbilder som jag tagit att hon inte ens lagat hål ordentligt, hon har bara lagt på någonting ovanpå så att det ser lagat ut.
Kliniken finns numera på Försäkringskassans lista över 42 tandläkarföretag som fått sanktioner, eftersom tandläkaren begärde ut ersättning som hon inte hade rätt till.
Försäkringskassan informerar inte allmänheten om de tandläkare som får sanktioner.
– Ser vi något misstänkt i våra kontroller ska vi lämna vidare signaler till polisen eller Inspektionen för vård och omsorg, säger Linda Jakobsson, områdeschef på Försäkringskassan.
”Borde ha stängt av henne från systemet”
Anna Andersson är kritisk. Hon har nu fått betala nästan fyrtio tusen för att göra om fasaderna till sina tänder, och hon tycker att myndigheterna borde ha slagit larm tidigare.
– Man tror ju att legitimerade tandläkare är kontrollerade i Sverige. De borde ha stängt av henne från systemet och utrett det här med en gång, inte låtit henne fortsätta att plocka ut pengar.
SVT Nyheter har sökt tandläkaren som drev Bay Dental men hon har inte velat svara på frågor.
Så gjordes undersökningen
Socialstyrelsen tog fram personnummer på alla personer som dragit ut minst en tand under 2016 och 2017 från sitt tandhälsoregister.
Dessa personnummer skickades till Statistiska Centralbyrån (SCB), som tog fram uppgifter på personernas disponibla inkomst (både individ- och hushållsinkomst) år 2017.
SCB angav vilken av de sex olika inkomstgrupper som SVT definierat som varje individ tillhörde. Därefter skickades data tillbaka till Socialstyrelsen som tillförde uppgifter om vilka personer som åtgärdat tandgluggen/tandgluggarna och med vilken metod, fram till 31/12 2018. Detta sammanställdes i statistiktabeller som skickades till oss.
Vilket av inkomstbegreppen man använder sig av visade sig ha väldigt liten betydelse för resultatet. Vi har därför genomgående enbart valt att redovisa inkomstgrupper baserat på disponibel inkomst per konsumtionsenhet – det mått som vi bedömer som mest ”rättvisande”.
Därför gjorde vi undersökningen
Sedan tidigare vet vi att personer med högre inkomster utnyttjar tandvårdsbidraget i större utsträckning än de med lägre inkomster, det vill säga att den sistnämnda gruppen mer sällan går till tandläkaren. Men vad vi ville granska var om man kan se någon skillnad på de åtgärder man väljer beroende på vilken ekonomi man har.
Vi valde då att titta på vad personerna gör efter att man tvingats dra ut en eller flera tänder. Vi kan nu visa att det finns skillnader – både i hur stor utsträckning man fyller igen luckan som bildats och i vilken metod man väljer.