Statsbidraget för vissa läromedel infördes förra året, med löftet att Sveriges elever skulle få fler skolböcker.

”Regeringen gör det nu möjligt för skolorna att köpa in fler böcker för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne”, sade skolministern Lotta Edholm då.

Under 2023 betalade man ut 533 miljoner kronor till kommunala och privata huvudmän.

En kvarts miljard ”försvann”

Men enligt Läromedelsföretagen, som står för 90 procent av all läromedelsförsäljning, saknas beställningar på 260 miljoner kronor, vilket Vi Lärare rapporterat om.

SVT har tagit del av de granskningar som Skolverket hittills gjort, och kunnat se att 17 kommuner och skolföretag nu krävs på återbetalningar. De huvudmän som granskats har valt ut genom stickprov.

Totalt ska cirka 36 300 000 kronor betalas tillbaka – pengar som skulle ha lagts på nya skolböcker till elever runtom i landet.

– Det kan leda till att eleverna lär sig mindre. Läroböckerna är viktiga för att helt enkelt få en bättre kvalitet på undervisningen, säger HP Tran som undervisar på Tångenskolan i Göteborg.

”Inga indikationer på fusk”

En anledning till att pengarna aldrig användes kan vara att inköpsperioden var för kort, menar Skolverket. Dessutom har det varit svårt för huvudmännen att beräkna hur mycket man tidigare lagt på läromedel, vilket utgjorde grunden för hur mycket man fick beviljat.

– Hittills ser vi inga indikationer på medvetet fusk. Det baserar vi dels på de kontroller som genomförts, dels på bidragets konstruktion och slutligen på mottagarna, säger Jonas Krantz, avdelningschef.

Förutspår: 150 miljoner användes aldrig

Skolverket ska nu fortsätta utreda var pengarna tagit vägen – och förutspår att omkring 150 miljoner kronor kan komma att krävas tillbaka.

På Tångenskolan lyckades man trots allt beställa nya läroböcker för statsbidraget – men det var på håret, berättar HP Tran.

– Vi hade väldigt kort tid på oss, så vi ställde in alla möten bara för att sätta oss ned och beställa böcker. Men jag kan tänka mig att vissa skolor inte hann, säger han.

Förutom att bidrag som betalades ut aldrig användes, så missade flera kommuner helt eller delvis att söka bidraget. Stockholms stad hade till exempel rätt att söka cirka 44 miljoner kronor, men sökte ett betydligt lägre belopp på 5,5 miljoner.