– De som ska vara utomlands på insatser i fredstid ska vara anställda och frivilliga. Det är viktigt för oss, plikten är en del av det svenska försvaret men den måste användas med försiktighet. Skulle det vara krig eller krigsfara då är det värnpliktiga som gäller, säger Hanna Gunnarsson (V), försvarspolitisk talesperson.

På fredagen kom Försvarsberedningens slutrapport, med en rad förslag för hur Sveriges försvar ska utvecklas. Riksdagens partier var överens om mycket men inte om allt. En fråga som inte besvaras är om värnpliktiga ska kunna skickas utomlands på Natouppdrag i fredstid.

– Vi tror att det är bättre om Sveriges bidrag till sådana operationer är yrkesmilitärer, som är där frivilliga och därmed mer motiverade, säger Emma Berginger (MP), försvarspolitisk talesperson.

Känslig fråga

Enligt uppgifter till SVT fanns en diskussion i Försvarsberedningen om att personer som genomgick värnpliktsutbildning på vissa platser skulle erbjudas att efter avslutad utbildning skickas till Lettland för att tjänstgöra i den truppstyrka Sverige ska ha där.

Att skicka värnpliktiga utomlands var dock en känslig fråga främst för V och MP. Därför beslutade man sig för att skjuta upp den låta den utredas vidare.

– I krig eller höjd beredskap så är regelverket väldigt klart. Däremot så tycker vi att det är komplext i fredstid, därför föreslår vi ytterligare politisk beredning och att man ska försöka hitta en bred politisk lösning, säger Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M) till SVT.

Utomlands i fredstid

Bland Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna finns stöd för värnpliktiga utomlands fredstid.

– Om tio år så är det här en ickefråga. Det är en mental omställning vi måste gå igenom, säger Lars Wistedt (SD), försvarspolitisk talesperson.

– Vår uppfattning är att färdigutbildade värnpliktiga ska kunna vara med i insatser, säger Mikael Oscarsson (KD), försvarspolitisk talesperson.