Lisen Andrásson Florman, Silvana Imam och Ida Östensson. Foto: pressbild/TT

De vill skapa tryggare festivaler

Uppdaterad
Publicerad

Festivalarrangörerna måste göra mer för att förhindra sexuella trakasserier. Det menar organisationerna Nattskiftet och Fatta som har tagit saken i egna händer. – Det spelar ingen roll hur många vakter det finns om alla är idioter, säger Ida Östensson, grundare av Fatta.

Över 10.000 fans i publiken. På Gröna Lund den 12 maj i år höll artisten Silvana Imam en tyst minut för de som drabbats av sexuella övergrepp under förra sommarens festivaler. Det var startskottet till Trygghetslistan, ett upprop till alla arrangörer för en tryggare festivalsommar.

Bakom initiativet står, förutom Silvana Imam, organisationen Nattskiftet som arbetar för rätten att vara trygg i natten. Över 1.000 personer har hittills skrivit på protestlistan som förutom namn innehåller konkreta tips till festivalarrangörer på hur de kan göra sina festivaler tryggare.

Övergrepp på festival

”Någonting måste ske”

Se över könsfördelningen av vakter, gå runt och kolla på ”gömda” ställen på festivalområdet och förbättra belysningen vid toaletterna, är några av förslagen.

– Någonting måste ske, och vi måste börja någonstans. Vi vill hjälpa arrangörerna, inte vara en pekpinne. Därför vänder vi oss till fansen och besökarna, de som blir påverkade, säger Lisen Andréasson Florman, grundare och verksamhetschef på Nattskiftet.

Läs mer: Silvana Imam om initiativet i Gomorron Sverige

Listan med tips kommer att lämnas över till arrangörerna i slutet av sommaren och ambitionen är att få arrangörerna själva att skriva en lista där de visar vad de ska göra för att öka tryggheten, både kortsiktigt och långsiktigt.

”Många som inte pratar om det”

Festivalarrangörerna måste ta ett större ansvar, menar Lisen Andréasson Florman.

– De har kommit olika långt. Vissa arrangörer medger att övergrepp sker men det är många som inte pratar om det. Det de kan göra rent konkret är att ha nolltolerans mot sexuella övergrepp. Inte bara en nolltolerans på pappret utan en som är aktiv. Vad gör de om något sker? Klipper de bandet? Åker personen ut? Hur pratar man om det?

Arrangörerna måste tänka jämställdhet och trygghet i alla led, menar Lisen Andréasson Florman. I allt ifrån ledning till säkerhetspersonal till artister och ”den som säljer falafel”.

– Trygghet är något du upplever. Som manlig arrangör kanske du inte upplever samma saker som jag som är kvinna. Tänker du ur ett kvinnligt perspektiv när du bygger en festival?

”Någonting som har funnits länge”

Att det pågår en debatt om sexuella trakasserier på festivaler är bra tycker Lisen Andréasson Florman, men att kvinnor utsätts för övergrepp är knappast någon ny företeelse.

– För mig är det ingen nyhet, helt ärligt. För mig är detta någonting som har funnits länge, när jag var 14 år gammal och upplevde en hand under kjolen, när jag blev förföljd på väg hem från tunnelbanan, när jag själv blev utsatt för våldtäkt. Skillnaden är att vi uppmärksammar det mer. Det handlar om kunskap, att man är medveten om vad man blir utsatt för.

Ida Östensson är grundare av stiftelsen Make Equal och initiativtagare till Fatta, som jobbar mot sexuellt våld och för en samtyckeslag. Hon är också engagerad i frågan.

– Vi måste börja prata om hur. Nattskiftets trygghetslista är jättebra. Vi måste kräva att det finns kunskap och strategier kring hur vi motverkar och hanterar sexuella trakasserier. Många festivaler och krogar vet hur de ska hantera fysiskt våld män emellan men de har inte utbildning kring bemötande vid sexuellt våld.

Besviken på festivalarrangörerna

Ida Östensson är besviken på festivalarrangörerna som hon inte tycker gör tillräckligt, trots den debatt som varit. Ingen har efterfrågat Make Equals expertis. Hon menar att polis och festivalarrangörer förlitar sig på åtgärder som bättre avgränsningar vid konserter och fler ordningsvakter.

– Men det spelar ingen roll hur många vakter det finns om alla är idioter. Det är väldigt tekniskt och lite innehåll. Man måste prata om värderingar och normer och jobba med värdegrund, samtycke och respekt.

Många tjejer och kvinnor som hör av sig till Make Equal och Fatta vittnar om hur de blir ifrågasatta och förminskade när de anmäler sexuella övergrepp.

– Folk tror att vi inte längre får höra saker som ”är du inte väldigt full nu” och ”hade ni flörtat innan”, men det får vi.

Ett samhällsproblem

Berättelserna om sexuella övergrepp på festivaler är många men Ida Östensson är noga med att påpeka att det här inte är något problem specifikt för festivaler, det är ett samhällsproblem.

– Det är alltifrån berättelser om hur man vaknar upp i ett tält med sin bästis som är i en när man sover till att få händer uppstoppade i underlivet i ett publikhav utan att man har en aning om vems hand det är. Fortfarande är det vanligast att förövaren är någon du känner men om vi har ett sammanhang som stora publikhav och lever i ett sexistiskt samhälle, då kommer folk ta sig friheter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Övergrepp på festival

Mer i ämnet