I EU:s öppenhetsregister finns nästan 12 000 olika organisationer som på olika sätt arbetar mot politikerna för att uppmärksamma kunders och medlemmars intressen.

Registret är omfattande men inte heltäckande. Att delta är frivilligt och det är organisationerna själva som står för uppgifterna. Kontrollen av att de uppgifter som läggs in stämmer är liten.

Måste känna till spelet

Men framgångsrik lobbying är inte heller bara en fråga om pengar, utan om tajming och relationer, vilket kan vara svårt att mäta, säger Camilla Nothhaft på Lunds universitet som länge forskat i frågan.  

– Det gäller att känna till hur spelet går till. En del tycker att “vi gör så mycket” och “vi har så goda argument” men att de inte lyckas. Och då kanske de har brutit mot outtalade regler som politikerna tycker är viktiga.  

Den bästa lobbyisten är den som får politikerna att känna att de har initiativet, säger hon. 

– Om en politiker ringer en lobbyist som sitter på information de behöver, registreras ett sådant möte? Det är klart de inte behöver göra det, men det påverkar transparensen. 

Nothhaft menar att det inte finns någon politiker som kan jobba aktivt med alla frågor hela tiden, utan att en duktig lobbyist behöver studera institutionernas och politikernas kalendrar och vara ute i rätt tidpunkt – när de jobbar med lagförslagen. 

Hittar andra vägar till politikerna

EU:s öppenhetsregister har skärpts flera gånger, senast med krav på att lagstiftande nyckelaktörer i EU-parlamentet offentliggör sina möten.

Camilla Nothhaft tror dock att många och krångliga regler kommer att leda till att lobbyisterna hittar andra vägar att nå fram till politikerna. De fyller en viktig funktion för att hjälpa politiker att navigera kring olika intressen i ett krångligt byråkratiskt system.  

– Det är lätt att tro att lobbyister är något som EU-parlamentariker måste skydda sig mot. Så är det inte, men de måste sålla och ha regler för vad de tar emot och inte tar emot. Men till syvende och sist handlar det om politikernas moral.