När den stora  flyktingvågen 2014-2015 nådde Västmanland hade Barbro Ridman och hennes kollegor på Centrum för tvåspråkighet långa samtal med rektorer i kommunen för att övertala dem att ta emot nyinvandrade elever.

I de flesta fallen handlade det om diskussioner om hur många skolorna max kunde ta emot. Men samtalet med dåvarande rektorn på Nybyggeskolan lät annorlunda.

– Om jag ska ta emot elever, då vill jag ha en hel klass på en gång var hans svar, minns Barbro Ridman.

– Min tanke var att jag då skulle få större resurser minns Mats Jensen som då var rektor på Nybyggeskolan i Västerås. Idag är han nytillträdd rektor på Önstaskolan i Västerås.

– 20 elever motsvarar en klass och med det följer resurser som jag såg att jag kunde få till verksamheten. Jag kunde anställa lärare, omorganisera och på ett bättre sätt ta emot eleverna.

Som rektor hade Mats tidigare erfarenhet av elever som gick på introduktionsskola i kommunen och tvingades åka emellan den och sin hemklass, något han inte tyckte fungerade optimalt. Istället ville han samla resurserna och eleverna på skolan direkt.

Direktplacering kräver resurser

De 20 eleverna placerades i sina respektive hemklasser och fick där en tillhörighet och en trygghet i var de hörde hemma men de första månaderna tillbringade eleverna ganska mycket tid utanför klassrummet.

Skolan satte in språkutbildning, studiehandledning och modersmålsträning utanför klassrummet men även direkt i klassrummet. Även rena ämneslärare tillfördes eleverna i klassrummet.

– Jag upplever att vi fick ganska goda resultat, jag såg ju att vi lyckades bättre med den här elevgruppen både när det gällde kunskaper och integrering i skolan.

Extra resurser tidigt viktigt enligt forskare

Att tidigt ge eleven trygghet i en klass samtidigt som man ger eleven språkstöd och studiestöd är en metod som Niclas Månsson, professor i pedagogik vid Mälardalens högskola, tror på.

– Det innebär att eleven i början kanske inte har så många lektioner med ”sin” klass men det ger både barn och föräldrar snabb kontakt och kunskap om hur det ordinarie skolsystemet fungerar. Däremot poängterar Månsson att förberedelseklass i sig inte behöver vara dåligt förutsatt att det finns en tydlig struktur och plan för hur eleven ska integreras i det ordinarie skolsystemet.

 I studier kan man se att de barn som går i skolor som saknat tydlig struktur för hur integrationen i skolan ska ske kan känna sig utanför och både föräldrar och barn väntar på att få börja den ”riktiga” skolan. Det i sin tur riskerar att påverka motivation och engagemang, berättar Niclas Månsson.

– Skolan handlar inte bara om att lära sig räkna, skriva och läsa utan också om att bli en social människa, se likheter och olikheter, fördelar med ett kollektiv och få kompisar.

– Framförallt nyanlända barn som är flyktingar behöver en trygg plats att vara på.

Resurser till integration kostar pengar

Rektor Mats Jensen har bytt skola men utmaningarna att lösa integrationen i grundskolan finns även på nuvarande Önstaskolan. Han känner att han har stöd för sitt och personalens arbete från skolledningen i Västerås kommun men att han skulle behöva mer resurser.

– En nyanländ elev kräver väldigt mycket resurser utifrån studiehandledning om vi ska få en möjlighet att hjälpa eleven att komma in i det svenska skolsystemet. Utmaningen är språket.

– Det jag behöver nu är framförallt personalresurser som lärare i svenska som andra språk och studiehandledare.

Tycker du att du får tillräckliga ekonomiska resurser för att klara av integrationen av nyinvandrade elever idag?

– Ett direkt svar på den frågan är nej, samtidigt kan inte jag sitta här och vara bitter för det, mitt jobb är ju att organisera den bästa undervisningen för våra elever utifrån de resurser jag har.

Västerås har i jämförelse med andra kommuner en relativt låg elevpeng, är det ett problem?

– Det är är ju en ständigt återkommande diskussion. Jag vet ju att i jämförelse med andra kommuner så har vi ungefär en 15 procent lägre skolpeng och slår man ut det på en skola med 400 elever så är det ganska mycket pengar vi talar om.

– Men det viktigaste är också hur vi sen använder de resurserna.

Varnar för fortsatt segregering

De kommunala skolor som tog emot flest nyinvandrade per elev i Västerås 2016 är Pettersbergsskolan, Skiljeboskolan och Mats Jensens gamla skola Nybyggeskolan. Det visar statistik från Skolverket.

På Pettersbergsskolan var 136 av 431 elever nyinvandrade år 2016 och då ska man komma ihåg att skolan tagit emot många nyinvandrade åren innan och att skolan också har många elever med utländsk bakgrund.

– Det finns vissa skolor som har det mycket tuffare än andra skolor idag, varnar Mats Jensen.

– Skolorna behöver tillräckliga resurser för att klara av den här stora utmaningen och politikerna måste säkerställa att det inte blir en segregation i staden. Alla verksamhete,r kommunala som fristående, måste ta sitt fulla ansvar och ta emot elever oavsett bakgrund, kunskapsnivå eller socioekonomiska förutsättningar.