Strax efter påsk fanns det, grovt uppskattat, mellan 3.400 och 4.100 tiggande EU-migranter i Sverige. Det visar SVT Nyheters undersökning. Det är sannolikt minst en fördubbling jämfört med en undersökning som Sveriges kommuner och landsting, SKL, gjorde på försommaren förra året (se bilaga nedan). Den visade att det då fanns mellan 800 och 2.000 tiggande EU-migranter i landet.

Samtidigt saknas uppgifter från flera stora kommuner. Så det kan vara betydligt fler.

– Jag tror det är en korrekt siffra som Sveriges Television fått fram, säger Martin Valfridsson som är nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare.

SVT frågade kommunernas socialchefer hur många tiggare från EU- och EES-länder som vistas i kommunen. 220 kommuner har svarat att det vistas tiggare i deras kommun. Det är från Vellinge i söder till Kiruna i norr.

Minst 40 nya kommuner

Ett 40-tal kommuner har svarat att det inte fanns tiggare där för ett år sedan, men att de nu finns i deras kommuner.

– När det kommer fler blir det konkurrens om de platser som finns. Så då har det spridit sig över hela landet, säger Martin Valfridsson.

Arvidsjaur i Norrbotten är en av kommunerna som inte hade tiggande EU-migranter för ett år sedan. Nu är mellan fem och tio personer där.

– Det är svårt att säga exakt. Det här är vad jag ser när jag handlar mat. Men ingen har sökt upp oss. Vi har kontakt med kyrkan och har en beredskapsplan om vi blir kontaktade. Vi vet inte var de bor, säger Ann-Sofi Levander, socialchef i Arvidsjaur.

Säffle vill ha statliga direktiv

Säffle i Värmland är också en av kommunerna där det inte fanns tiggande EU-migranter för ett år sedan. Nu är det elva personer där enligt socialchefen Kerstin Belander.

– Det vore önskvärt med statliga direktiv vad gäller akut hjälp till tiggarna, framför allt gällande deras bostadssituation. Vi hjälper dem nu till maj ut, sen bor de antagligen ute igen vilket inte är humanitärt och inte så allmänheten vill ha det, säger Kerstin Belander till SVT.

Det var i januari som den nationella samordnaren Martin Valfridsson fick uppdraget av regeringen.

– Det är en del av mina uppdrag att se hur kommuner, landsting och statliga myndigheter kan samverka, men också hur man kan samarbeta på frivilligsidan. För vare sig frivilligsidan eller det allmänna klarar den här situationen helt på egen hand. Det krävs ett gott samarbete.

I början av nästa år ska han presentera en handlingsplan. Enligt Valfridsson kommer tiggarna från Rumänien, Bulgarien, Tjeckien, Slovakien och Ungern. 

Svårt med uppskattningar

I Stockholm, Göteborg och Malmö säger de att det är mycket svårt att uppskatta antalet. En grov uppskattning är mellan 1.100 och 1.400 personer i de tre städerna enligt deras egna uppgifter.

– Vi har sett den här gruppen växa under flera år. Det handlar om fattigdom och diskriminering och att hemländerna inte tar sitt ansvar. Det är svårt att sia om framtiden men jag tror att vi får vänja oss vid tanken att den här företeelsen kommer att finnas kvar, säger Marina Johansson som är socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg.

”Mer hårdföra typer”

Martin Valfridsson är en erfaren jurist och har bland annat arbetat som domare i tingsrätten. Han menar att han ser oroande tendenser som tiggare kan råka ut för nu för tiden.

– Det kommer mer hårdföra typer som påstår sig ha rätt att ta betalt för vissa platser och tvinga andra under hot om våld och utpressningssituationer att betala för att få sitta på en viss plats, säger han.

Hur vet du att det är så här?

– Jag har hört det från statliga myndigheter, men också från mottagningar där gruppen kommer och berättar om detta.

Vill inte ha förbud mot tiggeri

Nyligen förslog fem moderata riksdagsledamöter ett förbud mot tiggeri, men Martin Valfridsson avvisar det förslaget.

– Jag tror inte på den lösningen. Det vore att sopa problemet under mattan. Man använder inte straffrätt på det viset, säger han.

SKL bekräftar bilden

Leif Klingensjö, sektionschef på Sveriges kommuner och landsting, bekräftar bilden av SVT:s undersökning. Enligt honom är det här är en ny internationell fråga som framför allt måste lösas i tiggarnas hemländer.

– Det är fattiga människor som främst behöver hjälp där och det bör ske genom samarbete, stöd och internationella organisationer, säger han.

Han har stora förväntningar på Martin Valfridssons utredning.

– Jag förväntar mig en nationell plan som tar tag i frågor som kommunerna har, men också det internationella perspektivet. Staten har ett stort ansvar att föreslå bra åtgärder och underlätta för kommunerna och landstingen, säger han.

Avhysningar är komplicerade

SKL pekar också på frågan om avhysningar som är komplicerad när migrantläger rivs. Leif Klingensjö säger att när det görs avhysningar uppstår ofta nya läger i närheten av de gamla lägren. Även sanitetsfrågan är komplicerad.

– Vi har pekat på ett antal juridiska frågor som man bör samordna, varav avhysningen är en, säger han.