Tidigare statistiker på SCB: ”Herregud vad har vi gjort?”

Uppdaterad
Publicerad

I höstas tvingades SCB ändra arbetslöshetsstatistiken efter felaktiga siffror från underleverantören Evry. Nu kan SVT avslöja att det även tidigare funnits problem med resultaten från Evrys telefonintervjuer.

– Jag skulle inte lita på de siffrorna som Evry lämnat, säger den pensionerade statistikern Kjell Jansson när han tar del av en siffror från SCB:s och Evrys  arbete med arbetskraftsundersökningen AKU.

AKU är den viktigaste undersökning som SCB gör. När myndigheten i höstas tvingades revidera siffrorna fick det effekter på BNP, regeringens ekonomiska politik och riksbankens räntearbete.  

Svarsfrekvens är ett mått på hur många intervjuer som genomförts varje månad. När Evry gjorde en mindre del av AKU var svarsfrekvensen mycket hög. Men i oktober 2017, när man skrev på ett nytt långsiktigt avtal med SCB, sjönk den dramatiskt. Foto: Grafik: Thomas Fehrm

Oväntad ökning

Kjell Jansson har jobbat 40 år som statistiker på Statistiska centralbyrån i Örebro. Han har också jobbat fackligt och han har varit i Kambodja för att undervisa om hur viktig korrekt statistik är för demokratin. 

När han får se kurvorna över Evrys svarsfrekvens under 2016 och 2017 reagerar han på flera saker. Det första är den kraftiga ökningen.

– Det är jättekonstigt. Det går mot all erfarenhet vi har på andra undersökningar på SCB och i andra länder, säger han.

Många indirekta intervjuer

Det andra han reagerar på är den höga andelen ”indirekta intervjuer”, alltså när en annan person i hushållet svarar på frågorna. De svaren är inte lika tillförlitliga och ska helst undvikas i statistik. Evry hade under en period 2016 en andel indirekta intervjuer på åtta procent.

Det tredje är att antalet intervjuer varierar kraftigt månad till månad, kurvan liknar en sågtand.

Kjell Jansson reagerar också när han ser hur svarsfrekvensen börjar falla dramatiskt från oktober 2017, precis när Evry skrivit på ett nytt långsiktigt avtal med SCB.

– Herregud, vad har vi gjort, skulle jag säga. Vad har vi gjort?

I rapporter till SCB under den här perioden skriver Evry att svårigheterna med att få in svaren bland annat beror på att man inte hunnit med att anställa och utbilda personal.

Inte skäl att bromsa

Magnus Sjöström, tillförordnad avdelningschef på Befolkning och välfärd på SCB, säger att den fallande svarsfrekvensen inte var något skäl till att dra i nödbromsen.  

– Den bedömningen som vi gjorde då var att fallande svarsfrekvens, det har vi haft erfarenhet av själva, det gick trögt ibland.

Efter att samarbetet med SCB bröts har Evry låtit en revisionsbyrå se över avtal och arbetsförhållanden. 

– I det här fallet har callcenterverksamheten inte kunnat leva upp till våra högt ställda krav och standarder. Vi ser allvarligt på avvikelserna och säkerställer att förbättringsåtgärder vidtas för att stärka den interna uppföljningen, säger Johan Nygaard, ansvarig för callcenterverksamheten på Tieto Evry.

SCB och Evry – detta har hänt

SCB beslöt att börja lägga ut delar av sina telefonintervjuer på externa företag eftersom det blivit allt svårare och därmed dyrare att få människor att ställa upp på intervjuerna.

Under 2015 och 2016 genomförde SCB ett försök med att låta Evry göra en femtedel av intervjuerna till arbetskraftsundersökningen AKU. När experimentet utvärderades drog man slutsatsen att andelen borde utökas eftersom man ansåg att Evry var minst lika bra som SCB och samtidigt betydligt billigare.

Evrys andel av intervjuerna i AKU trappades upp januari-juni 2018. Men företaget fick snabbt svårt att hålla en tillräcklig svarsfrekvens och i maj 2019 tvingades SCB köpa till ytterligare 1 000 intervjutimmar.

Hösten 2019 gick SCB ut med att man upptäckt felaktigheter i Evrys underlag. Samarbetet avbröts omedelbart och arbetskraftsstatistiken reviderades tillbaka till juli 2018.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.