Folkhälsomyndigheten har tidigare inte velat fastsälla huruvida det ska vara krav på att använda munskydd och visir på äldreboenden – istället skulle det göras enskilda riskbedömningar på lokal nivå.

Nu har myndigheten ändrat sig.

”Orsakat problem”

– Det har visat sig vara ganska svårt att i små verksamheter göra en sådan riskbedömning. Det har orsakat ganska mycket diskussioner och problem, och då har vi tittat på det igen, säger Anders Tegnell, och fortsätter:

– Ska man jobba med vård och omsorg med misstänkt eller bekräftad covid-19 så är en kombination av visir och munskydd det rimliga att ha.

Anders Tegnell förklarar också att syftet med de nya kraven inte har införts för att skydda personalen, utan för att hindra personalen från att smitta de boende.

”Magert bevis”

I början av maj kom de första direktiven. Då meddelade FHM att det skulle vara upp till varje enskild arbetsplats att bestämma om munskydd och visir behövdes:

– Trots det magra vetenskapliga underlaget ser vi att man kan överväga att lägga till munskydd eller visir som en extra åtgärd. Det är en avvägning man måste göra lokalt och utefter de förutsättningar man har, sa Malin Grape, enhetschef för vårdhygien, under presskonferensen den 7 maj.

”Vi var tydliga”

I en enskild intervju med SVT får Anders Tegnell frågor om varför man inte gått ut med kraven på munskydd och visir tidigare.

– Skillnaden i risk är extremt liten, men det här är lättare och framför allt blir det mindre arbete för äldreboenden som har mycket annat att göra.

Borde ni ha varit tydligare?

– Vi var väldigt tydliga, men det föll på det här med riskbedömningarna. Det var svårt, man har inte riktigt den kompetensen överallt och man gjorde det lite olika.

Granskade munskyddsbråket

SVT har tidigare granskat turerna kring munskydd i äldrevården efter att Arbetsmiljöverket beslutade att det kommunala äldreboendet Serafen i Stockholm skulle använda dem i kombination med visir. Efter påtryckningar från SKR gjorde myndigheten två uttalanden för att tona ned beslutet.