Fler svenskar ber nu om att få pausa sina amorteringar. Hur stor ökningen är vill bankerna inte svara på, men flera uppger att de ser en tydlig ökning.
– Våra kunder är djupt oroade över den osäkra situation som råder med ökade bolåneräntor, stigande elpriser och den höga inflationen. Att de inte ska klara av sina kostnader under kommande månader, uppger Anneli Adler, chef för Privatmarknad på Danske Bank Sverige i ett mejl till SVT Nyheter.
Före valet uppgav regeringspartierna att de ville pausa amorteringskravet. Men Finansinspektionen (FI) och Riksbanken har gett tumme ner – och något nytt besked har ännu inte kommit från politiskt håll.
Tak för skuldsättning saknas
Det är regeringen som har sista ordet. Men måste samtidigt beakta lagkravet på sund amorteringskultur och motverka hög skuldsättning, enligt FI.
Skuldkvoten, det vill säga hur mycket skulder hushållen har i förhållande till sin inkomst, är på rekordhöga nivåer. Till skillnad från exempelvis Danmark saknar Sverige ett skuldkvotstak. Ett liknande system hade sannolikt gjort svenska hushåll mindre utsatta i dag, tror Per Strömberg:
– Men att politiskt få igenom sådana åtgärder när ingen någon annan ser något moln på himlen är svårt.
”En perfekt storm”
2018 valde Finansinspektionen bort skuldkvotstak till förmån för en extra procent amortering för hushåll med skuldkvot över 450 procent. Initialt sjönk skuldkvoterna, men trenden vände uppåt igen. I Stockholm hamnade nästan var tredje låntagare som tog lån under 2021 över 450-procentsgränsen.
– Nu befinner vi oss i den “perfekta stormen”. För gruppen av högt belånade personer i storstäderna, ofta unga människor, är det en tuff situation som kommer nu, säger Per Strömberg.
Är svenskarna överbelånade?
– Om du inte kan betala tillbaka ditt lån så är du överbelånad. Har man ett lån där man i den här situationen knappt har råd med något annat utöver lånet, så är det nog också ett lån man önskar att man inte tagit, säger Per Strömberg.
