Det finns drygt 30 regionala flygplatser, utöver de tio svenska flygplatser som drivs av staten, som oftast ägs av lokala kommuner eller regioner. Några är privatägda. Alla går de sedan många år med stora underskott. Till största delen betalas förlusterna med skattemedel. Dock har coronapandemin förvärrat de ekonomiska problemen. Utav 32 flygplatser har 22 svarat på enkäten.
Skellefteå flygplats, som ägs av kommunen, budgeterade i början av året för ett underskott på 16 miljoner kronor. På grund av pandemin tappar flygplatsbolaget 20 miljoner i intäkter. Så den förväntade förlusten före statsbidrag blir nu minus 36 miljoner kronor. I Skellefteå finns inga planer på att lägga ned flygplatsen. I mellersta och södra Sverige ser det annorlunda ut.
Kommuner vill sälja
I slutet maj i år lade fastighetsbolaget Peab ned Ängelholms-Helsingborgs flygplats. Kort efter köpte sju kommuner flygplatsbolaget. Verksamheten väntas göra en förlust på närmare 30 miljoner kronor i år före statliga bidrag.
I både Eskilstuna och Norrköping vill kommunen göra sig av med flygplatsen genom att försöka sälja den. Den politiska ledningen i Västerås har beslutat att lägga ned stadens flygplats. Dock har bland annat oppositionen drivit igenom krav på en folkomröstning.
Nedläggningshot i Karlstad
Kristianstads flygplats hotas av nedläggning efter att det krisande flygbolaget Bra, som nu är i rekonstruktion och knappt flyger alls, avslutade sin trafik i mars. Det lokala näringslivet har planer på att dra i gång en ny verksamhet nästa år. Förlusten i år före bidrag väntas bli drygt 20 miljoner kronor.
I flera kommuner driver enskilda partier krav på att den kommunala flygplatsen ska läggas ned. Bland annat vill Miljöpartiet, som sitter i majoritetskoalitionen i Karlstad, att den värmländska flygplatsen ska läggas ned. Karlstad tillhör tillsammans med Örebro, Västerås och Norrköping de regionala flygplatser som gör störst förluster varje år.