Antalet naturkatastrofer har femdubblats sedan 1970-talet – det visas i en rapport från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) som släpptes förra året.

Men än så länge kan man inte konstatera att de senaste månadernas väderfenomen beror på klimatförändringar, enligt Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.

– Det är alldeles för tidigt för att säga. Varje enskild händelse måste studeras separat för att kunna säga något om hur just den har uppstått, säger han.

Naturligt med extremväder

Rummukainen hänvisar bland annat till att Sverige hade en liknande torka i början på 90-talet, och att det är naturligt att vi har olika väderextremer då och då.

– Det tar tid att säkerställa att extremer som kommer sällan, som till exempel torkan i Sverige, är bestående förändringar, säger han.

Samma sak gäller den senaste månadens skyfall i Japan, bränder i USA och översvämningar i Rumänien, för att nämna några.

Eva Strandberg, meteorolog på SMHI, instämmer:

– Utifrån enskilda väderhändelser kan man inte dra slutsatser om klimatförändringen. Att vi har haft varm luft i Sverige under en sommar kan handla om slumpen, säger hon.

Däremot innebär klimatförändringarna att det generellt blir fler extrema väderhändelser som värmeböljor och skyfall – vilket vi redan ser tecken på runt om i världen, säger Markku Rummukainen.

För när temperaturerna höjs i atmosfären blir det varmare på jorden, vilket i sin tur gör att det blir mer vattenånga i luften.

– Och då får vi kraftigare skyfall, säger han.

Vissa samband

Det är alltså för tidigt för att kunna säga om torkan i Sverige är en direkt följd av klimatförändringar – men det går att se vissa samband.

– Den globala medeltemperaturen har stigit och utifrån det kan vi säga att klimatet har förändrats, säger Eva Strandberg.

– Det som är viktigt nu är att arbeta med samhällets klimatsäkring inför ett förändrat väder. Det som skett den senaste tiden visar tydligt hur sårbara vi är för extremer, säger Markku Rummukainen.