Forskarvärlden är enig om att det finns stora risker med att sätta unga med kriminell bakgrund tillsammans, som på HVB-hem. Ändå gör man det. Säkerhetsaspekten ställs mot att stötta unga till ett välfungerande liv, enligt Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
– Då blir det per automatik så att de kommer i sammanhang med ungdomar med likartat beteende. Det är lätt att man övertrumfar varandra och försöker hitta sin status i att man ligger högst i rangordningen.
I november 2021 gick Socialstyrelsen ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra unga att återfalla i brott. Den metod som lyfts fram för barn 12-17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende är behandlingsfamilj, även kallad Treatment Foster Care Oregon (TFCO). Tonåringen bor då i en utbildad familj med ett stort vuxennätverk runt omkring och kan gå kvar i vanlig skola. De biologiska föräldrarna går också i terapi.
Metoden ovanlig – trots evidens
Socialstyrelsen anser att socialtjänsten bör erbjuda behandlingsfamilj som alternativ till institutionsvård. Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn. Men trots det är den ovanlig i Sverige.
– De absolut vanligaste formen av behandling är att man sätter dem i gruppbehandling, trots att man vet att det inte har någon bra effekt. Det är snarare en riskfaktor. Jag säger inte att vi inte ska ha HVB-hem, men det kanske inte ska vara det primära alternativet.
Även Torbjörn Forkby är positiv till behandlingsfamilj som alternativ till traditionell institutionsvård.
– Problemet är att det är svårt att hitta de här familjerna. Familjerna utsätts för ganska stora prövningar och de måste hantera säkerhetsaspekten som kan vara ganska knivig.
Metoden behandlingsfamilj (TFCO)
Behandlingsfamilj, även kallad Treatment Foster Care Oregon (TFCO) är en förstärkt familjehemsplacering som är ett alternativ till att placera barn och ungdomar i åldrarna 12-17 år med allvarliga beteendeproblem på institution.
Ett behandlingsteam, bestående av en samordnare, en ungdomsterapeut, en färdighetstränare och en familjeterapeut arbetar med fosterhemsföräldrarna, den unge, den biologiska familjen och med skolan.
Förutom det forskningsstöd som visar att TFCO minskar normbrytande beteende motiveras Socialstyrelsens rekommendation av metoden av det svaga vetenskapliga stödet för gynnsamma effekter vid institutionsvård liksom risken för ”smitta” mellan barn som vårdas tillsammans.
Placering i behandlingsfamilj kostar i genomsnitt mindre än placering på SIS-hem och något mer än HVB, enligt en studie som SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har gjort. Väger man in långsiktiga effekter är behandlingsfamilj dock kostnadsbesparande för samhället.
Källa: SBU och Socialstyrelsen
Fakta: Om HVB-hem
Hem för vård eller boende, eller HVB-hem som det kallas i vardagligt tal, är en verksamhet som bedriver behandling eller är inriktad på omvårdnad, stöd eller fostran.
Målgruppen kan bland annat vara barn, unga, vuxna eller familjer med missbruks- eller beroendeproblematik eller barn och unga med normbrytande beteende.
Innehållet i verksamheten ska anpassas efter den enskildes individuella behov och förutsättningar.
Den som bor på HVB-hem har rätt till att ha sina personliga saker i fred och personal har inte rätt att exempelvis gå in på någons rum om man misstänker att det kan finnas narkotika eller vapen där. De har heller inte befogenheter att beslagta en ungdoms mobiltelefon eller dator.
Vården kan ske frivilligt eller under tvångsvård i form av ett omhändertagande enligt LVU, lagen om vård av unga.
Vistelsen på ett HVB-hem sker under begränsad tid. Verksamheten bedrivs enligt 7 kap. 1 § 1 socialtjänstlagen (SoL).
Totalt finns 705 HVB-hem i Sverige, varav 62 tar emot ”personer med kriminalitet”. De 62 boendena har totalt 1 330 platser.
Källa: IVO