Försvarsmakten på Gotland expanderar. Samtidigt som de utländska besöken från olika Nato-länder duggar tätt bygger man nu nya förläggningar och vagnshallar.
Och i takt med utbyggnaden ser Försvarsmakten på ön hur deras verksamhet allt oftare blir föremål för misstänkt underrättelseverksamhet.
– Det händer saker här ute på Gotland, och det som händer på Gotland tar vi hand om, säger regementschefen Dan Rasmussen.
”Måste vara beredda”
Det handlar både om misstänkta drönarflygningar och suspekta personer som rör sig i terrängen.
– Det är alla möjliga sätt att försöka bilda sig en uppfattning om vad vi håller på med, vad Nato betyder för Gotland och olika underrättelseinhämtningar.
Enligt Dan Rasmussen håller Försvarsmakten på Gotland en hög beredskap för att motverka olika typer av angrepp, och man befarar att ett eventuellt angrepp mot Gotland skulle kunna ske mycket snabbt.
– Vi måste vara beredda på att det kan hända när som helst egentligen och då måste beredskapen vara där efter.
Men om Försvarsmakten tvingas agera på Gotland i nuläget tror regementschefen att det snarare kommer att bli aktuellt i samband med någon typ av hybdridangrepp – i stället för rena invasionsförsök som varit det som Försvarsmakten traditionellt förberett sig för på Gotland.
– Det är inte bara pansaranfall mot kusten som gäller. När man befinner sig mitt ute i Östersjön speglas omvärldsutvecklingen på ett tydligt sätt och man måste vara beredd på jättemycket olika scenarier, säger Dan Rasmussen.
Varnar för Ryssland
Försvarsminister Pål Jonson (M) beskriver försvaret av Gotland som helt avgörande. När det gäller hybridhotet pekar försvarsministern på Ryssland som han uppger att ligger bakom desinformationsoperationer, cyberangrepp, olovlig underrättelseverksamhet och ”rena typer av sabotageangrepp” riktade mot länder i västvärlden.
– Vi ser höjd aktivitet från Ryssland när det kommer till olika hybridaktiviteter och vi vidtar ett antal åtgärder för att stärka vår motståndskraft mot den här typen av hybridmetoder, och det handlar om satsningar på underrättelse- och säkerhetstjänsten, det handlar om att ha en stark sjölägesbild och en stark luftlägesbild.
Gotland och sjökablarna
Gotland är beroende av el från sjökablar längs havsbotten. I dagsläget finns två sjökablar som förser Gotland med elektricitet. För närvarande planeras för två nya kablar som väntas kunna tas i bruk till 2031.
Delar av öns internetförbindelse löper också längs fiberkablar längs havsbotten och den 18 november skadades en av dessa kablar, BCS East-West Interlink, som löper mellan Katthammarsvik på Gotland och den litauiska kusten. Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 misstänks i det fallet ha orsakat skadan genom att släpa ett ankare längs havsbotten.