I januari fick försvarsberedningen, där alla partier ingår, i uppdrag att lämna en försvars- och säkerhetspolitisk rapport till regeringen senast den 14 maj 2019.
På onsdagen presenterade regeringen en delrapport om inriktningen på totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret. Rapporten omfattar Sveriges försvarspolitiska inriktning för åren 2020–2025 och ger förslag på en rad åtgärder.
Kan inte utesluta angrepp
Enligt försvarsberedningen kan ett väpnat angrepp mot Sverige inte uteslutas. Det kan heller inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Vid en allvarlig säkerhetspolitisk kris kan det ta förhållandevis lång tid innan nödvändiga beslut fattas om internationellt stöd – under tiden måste Sverige räkna med att klara sig själv.
– Det militära och civila försvaret ska planera för att kunna hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och vårt närområde i minst tre månader, säger försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow.
Man bedömer att begränsade militära angrepp på vissa delar av Sverige, som Gotland, är mer sannolika än en invasion.
Eget ansvar
Försvarsberedningen menar också att enskilda personer har ett ansvar och föreslår att individen ska ha en beredskap för att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka utan stöd från det offentliga.
Den skriver också att ett väpnat angrepp kan resultera i tiotusentals döda och skadade. Därför måste kapaciteten inom svensk sjukvård förstärkas avsevärt. Man vill också se över beståndet av skyddsrum och iordningställa befintliga skyddsrum.
– Ett krig innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen. För att minska dessa anser försvarsberedningen att det måste upprättas planer för skyddet av befolkningen, säger Björn von Sydow.
Försvarsberedningen bedömer att det kommer att kosta cirka 4,2 miljarder kronor per år i slutet av försvarsbeslutsperioden 2021–2025 att genomföra förslagen.