Ivan Wesström och Oliver Petrin på Råsunda centralskola, Solna

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Fyra av tio elever brister i digital kompetens. Hör eleverna Ivan och Oliver om källkritik på nätet: ”Svårt att veta vilka man kan lita på.” Foto: Midhat Poturovic

Fyra av tio elever brister i digital kompetens

Uppdaterad
Publicerad

En stor andel elever saknar grundläggande digitala kunskaper och har svårt att värdera information.

Det visar den internationella studien Icils som undersökt elever i årskurs 8.

– I sociala medier är det ganska lätt att bli lurad, säger Oliver Petrin, elev på Råsunda centralskola i Solna.

39 procent av eleverna i årskurs 8 saknar förmåga att värdera informations trovärdighet, relevans och användbarhet digitalt, enligt studien från Icils, International Computer and Information Literacy Study.

– Det är oroväckande att en stor andel elever, och det gäller även i andra länder, saknar tillräckliga kunskaper i exempelvis källmedvetenhet och ansvarsfull användning av digitala verktyg, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Läskrisen

Studien visar också att en nästan lika stor grupp, 41 procent, har grundläggande it-färdighet. Endast 20 procent kan lösa uppgifterna självständigt.

Svårt att värdera källor

Elever som SVT Nyheter pratat med vittnar om att det kan vara knepigt att sålla bland information.

– Det finns så många källor och det är väldigt svårt att veta vilka man kan lita på, så jag tycker källkritik kan vara svårt, säger Ivan Wesström, elev på Råsunda centralskola i Solna.

”Inte unikt för Sverige”

Anna Castberg menar att det är viktigt att eleverna får kunskap i att använda verktygen på ett ändamålsenligt sätt i skolan, men att det inte sker automatiskt idag.

– Det är inte unikt för Sverige, men av stor betydelse för samhället. Det handlar om färdigheter som är en förutsättning för att kunna delta i skola, arbetsliv och som aktiv samhällsmedborgare, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.

Danmark bäst i Norden

Studien har genomförts sedan 2013, men det är första året som Sverige deltar i undersökningen som genomförts tillsammans med 33 andra länder. Den undersöker två områden – dator- och informationskunskap och kunskap om programmering.

I programmeringsdelen presterade 34 procent av de svenska eleverna på en låg eller mycket låg nivå.

Sverige landar på genomsnittet för de deltagande EU/OECD-länderna. De svenska eleverna presterade på samma nivå som de norska. Bäst i norden var Danmark.

Fakta: Kunskapsnivåer

Under nivå 1: Eleven klarar bara det allra enklaste, om den får tydliga instruktioner. (I Sverige presterar 14 procent på denna nivå.)

Nivå 1: Basala kunskaper (25 procent)

Nivå 2: Grundläggande nivå (41 procent)

Nivå 3: Eleven visar självständighet i sin datoranvändning. Kan självständigt söka, hitta och kritiskt utvärdera information. (19 procent)

Nivå 4: Avancerad nivå (1 procent)

EU-kommissionen har satt som mål att andelen lågpresterande (under eller på nivå 1) åttondeklassare i EU inte ska vara högre än 15 procent år 2030.

Källa: IEA (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läskrisen

Mer i ämnet