Påstående: ”Andelen kriminella som begått brott är ju mycket högre [i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp] än bland invandrare.” (Jonas Sjöstedt, partiledardebatten i SVT:s Agenda, 6 maj 2018)

Jonas Sjöstedts pressekreterare Örjan Rodhe säger att V-ledarens uttalande bygger på en artikel i Aftonbladet från valåret 2014.

Artikeln är skriven av journalisten Gellert Tamas, som gjorde en egen uträkning där han utifrån en annan artikel i Aftonbladet över antalet brottsdömda SD:are som kom in i riksdagen jämförde brottsligheten bland Sverigedemokraternas riksdagsledamöter med gruppen utlandsfödda.

Gammal uträkning

Enligt Aftonbladet var 5 av de dåvarande 49 ledamöterna dömda för brott, bland annat förtal, misshandel, häleri och narkotikabrott. Tamas slog då fast ”en mycket kraftig överrepresentation” – 10,2 procent av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter var dömda för brott jämfört med 5 procent av Sverigefödda personer med svenskfödda föräldrar som varit misstänkta för brott, en dubbelt så hög siffra.

En ”exakt lika hög brottsfrekvens” på 10 procent kunde han konstatera mellan SD:s riksdagsledamöter och utlandsfödda misstänkta för brott. Detta med hänvisning till rapporten ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet” från Brottsförebyggande rådet (Brå) från 2005, den senaste studien som gjorts på området.

Brå:s statistik gäller polisanmälda brott mellan 1997 till 2001 och antalet utlandsfödda misstänkta för brott medan uträkningen om SD-ledamöterna endast gäller personer som någon gång sedan 1980-talet har dömts för brott.

”Man kan inte slå fast någonting”

Problemet med jämförelsen är att man likställer misstänkta personer från en stor och brokig grupp med en mindre grupp brottsdömda. Dessutom belyser Brå-rapporten polisanmälda brott 17 år tillbaka i tiden.

Eftersom statistiken är väldigt gammal är det också svårt att säga hur överrepresenterade invandrare är i brottsstatistiken i dag, och om andelen har ökat eller minskat. Förutom kön och ålder finns i den aktuella officiella kriminalstatistiken inga möjligheter att jämföra olika grupper med varandra.

Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå, var med och skrev rapporten. Hon säger till Faktakollen att det inte är ”någon större vetenskap” att titta på det lilla antalet fem av femtio personer men att man kan se detta sätt att räkna som ”en provokativ jämförelse”.

– Man kan absolut inte slå fast någonting över huvud taget men det kan ge lite perspektiv på detta att utrikesfödda skulle vara så väldigt mycket mer brottsbenägna än svenskar. Det blir mer som ett roligt exempel, säger Stina Holmberg.

Statsvetaren Jan Strid, expert på statistiska metoder och medieetik, tycker dock att man över huvud taget inte bör göra den här typen av jämförelser och har svårt att förstå vad det skulle visa på.

– Nej, det kan du inte. Då räknar du äpplen och päron. Dessutom hade vi en helt annan invandring 2005 jämfört med vad vi har i dag, efter 2015. Det blir så konstigt, och dessutom att räkna invandrare som en grupp. Jag tycker att det är helt galet, därför att bland vissa invandrare så är ju brottsligheten noll och bland andra är den väldigt hög.

Jan Strid menar också att man inte bör prata om personer som brottslingar efter att de har dömts och avtjänat eventuellt straff.

I mejl till Faktakollen skriver Gellert Tamas också att ”som jag tydligt påpekar i min ursprungliga artikel är det komplicerat att bryta ut en grupp enbart baserat på exempelvis födelseort, eller medlemskap i en riksdagsgrupp”.

När Jonas Sjöstedt säger att andelen som har begått brott är mycket högre i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp än bland invandrare har han alltså fel.

Avhopp från riksdagsgruppen

Utgår man bara från Gellert Tamas uträkning från 2014 kan man, om något, endast anta att SD:s riksdagsledamöter och invandrare, om man med invandrare menar utrikesfödda personer, har lika hög brottsfrekvens.

”Värt att notera är att sedan den skrevs har riksdagsgruppen krympt samtidigt som nya har dömts för brott vilket ju gör att andelen har ökat”, säger Jonas Sjöstedts pressekreterare Örjan Rodhe till Faktakollen.

Sedan förra valet har, precis som Rodhe konstaterar, Sverigedemokraternas riksdagsgrupp minskat i antal. Detta på grund av flera avhopp.

Tidigare andre vice ordförande Anna Hagwall uteslöts 2016 efter uttalanden som tolkades som antisemitiska, och gick så sent som i mitten av maj med i det nystartade partiet Alternativ för Sverige (AFS). Även riksdagsledamöterna Jeff Ahl, Olle Felten och Sverigedemokraternas tidigare partiledare Mikael Jansson har hoppat av och anslutit sig till AFS.

Ytterligare tre ledamöter, Pavel Gamov, Hanna Wigh och Margareta Larsson, har blivit politiska vildar och startat en ny politisk grupp i riksdagen. En annan sverigedemokrat har avsagt sig ledamotsuppdraget och lämnat riksdagen efter att ha dömts till fängelse för grov förskingring.

Flera SD-ledamöter dömda för brott

Av riksdagens 349 ledamöter är 42 i dag sverigedemokrater. Samtliga fem SD-ledamöter som enligt Aftonbladets artikel var dömda för brott och kom in i riksdagen 2014 sitter fortfarande kvar. Olika fördelat bland dessa återfinns domar som rör bland annat flera fall av misshandel, förtal och även stöld, narkotikabrott och våld mot tjänsteman. Alla utom en står på SD:s lista inför riksdagsvalet i höst.

I december 2016 dömdes ledamoten Martin Kinnunen för bokföringsbrott i Svea Hovrätt. Eftersom brottet kan ge upp till två års fängelse prövade hovrätten om Kinnunen är lämplig att vara ledamot i Sveriges riksdag och slog då fast att det saknas skäl att skilja honom från uppdraget. Han sitter därför kvar i riksdagen.

Det innebär att fem av Sverigedemokraternas 42 riksdagsledamöter någon gång har dömts för brott. Ytterligare en är dömd för fortkörning.

Ser man även till riksdagsledamöter misstänka för brott hade Kent Ekeroth också räknats in. Efter att ha fällts i tingsrätten för ringa misshandel efter ett bråk i en krogkö i november 2016 friades han i december 2017 i hovrätten. Sedan årsskiftet är han tillbaka i riksdagen.

Faktakollen har utöver sökningar i andra medier gjort nya slagningar på samtliga SD-ledamöter i en databas med domar från 2006 och framåt, och kan därför inte utesluta att det kan finnas ytterligare domar på SD-ledamöter som vi inte har hittat.

Kommentar från Sjöstedts pressekreterare Örjan Rodhe:

– Andelen kriminella [inom SD:s riksdagsgrupp] har ju ökat. Om det hade funnits ny statistik hade man kunnat hänvisa till det. Jonas Sjöstedt har inte gjort någon egen beräkning utan det är Gellert Tamas artikel han hänvisar till. Och poängen i detta är ju att Sverigedemokraterna talar om brott och straff och lag och ordning och skyller alltid på invandrare.

Sammanfattning: Faktakollen kan konstatera att det som bekant inte går att jämföra äpplen och päron, och där är brottsstatistik inget undantag. Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet har inte gjort några egna uträkningar vad gäller dömda SD-ledamöter jämfört med den betydligt större gruppen utlandsfödda utan bygger sitt påstående i SVT:s Agenda på en nästan fyra år gammal artikel i Aftonbladet, som i sin tur lutar sig mot en Brå-rapport som är över 10 år gammal. Det är också stor skillnad mellan de två jämförda tidsperioderna – då man räknat andelen SD-ledamöter som någon gång sedan 1980-talet har dömts för brott mot andelen utlandsfödda misstänkta för brott mellan 1997 till 2001. Sjöstedt har därför helt fel i sitt påstående.

Har du några fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

• Brå-rapporten ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet” (2005)
• Intervju, Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå
• Intervju, Monica Landergård, pressekreterare Brå
• Intervju, Jan Strid, statsvetare och universitetslektor vid Göteborgs universitet
• Intervju, Örjan Rodhe, pressekreterare Jonas Sjöstedt
• Samtal och mejlsvar, Gellert Tamas
• Mejlsvar, Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet
• Riksdagens centralkansli
• Valmyndigheten
• Aftonbladet
• ”Brå överväger studier om brott och migration”, nyhetsbrev från myndigheten 2018-05-30