Boende i utsatta områden har i stort ungefär samma inställning till repressiva åtgärder, såsom sänkt straffmyndighetsålder, som resten av Sverige, visar den nya undersökningen ”Gängbrottsligheten och hur den kan bekämpas”.
Enligt undersökningen, som gjorts av Indikator opinion på uppdrag av arrangörerna bakom Järvaveckan, finns det däremot skillnader mellan olika boendegrupper inom utsatta områden.
Exempelvis tror 42 procent av de med utländsk bakgrund att dubbla straff för gängkriminella har ”mycket stor effekt” i kampen mot gängen, att jämföra med 29 procent av deras grannar med svensk bakgrund.
”Finns väldigt många fördomar”
Resultaten är uppseendeväckande, tycker Järvaveckans vd och grundare Ahmed Abdirahman, som menar att de som bor i utsatta områden sällan får vara med i diskussioner om åtgärderna.
– Det finns väldigt många fördomar om hur boende i utsatta områden ser på polisen och på aktuella politiska förslag, säger han.
Skillnaden mellan boendegrupperna i utsatta områden kan bero på att de drabbas olika av gängbrottsligheten, menar Abdirahman.
– 80 procent av de som bor i utsatta områden har utländsk bakgrund. Det innebär rent matematiskt att när någonting händer så är åtta av tio som bevittnar det här människor som har utländsk bakgrund, säger han och tillägger:
– Matematiskt sett står man alltså närmare kriminaliteten.
Större pessimism i utsatta områden
Undersökningen visar att boende både i och utanför utsatta områden tror mest på olika typer av förebyggande åtgärder. Samtidigt finns det en större pessimism i utsatta områden, där fler tror att åtgärderna saknar effekt.
Ahmed Abdirahman tror att många känner att Sverige har svikit de här områdena när man inte varit starkt nog för att stå emot gängkriminella, och påpekar att det råder ett stigma kring gruppen.
– Samtidigt känner man också att man dubbelbeskylls, för man upplever att gängkriminaliteten är kopplat till integration och till utländsk bakgrund. Det är det man hör.
Om undersökningen:
”Delrapport 1: Gängbrottsligheten och hur den kan bekämpas” har undersökt vad folk – i och utanför utsatta områden – anser om olika brottsbekämpande åtgärder.
Man har bland annat kommit fram till att:
- Bland invånare med utländsk bakgrund i utsatta områden är det större andel som tror att repressiva åtgärder kan få mycket stor effekt eller ganska stor effekt mot gängbrottslighet.
- Man frågade bland annat om dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, sänkt straffmyndighetsålder och införandet av anonyma vittnen.
- Tilltron till förebyggande åtgärder och att minska de ekonomiska klyftorna samtidigt är hög – även om den är något lägre för de med utländsk bakgrund i utsatta områden.
- De med utländsk bakgrund i utsatta områden tror mindre på att ökad polisiär närvaro skulle minska brottsligheten än de andra.
Utländsk bakgrund betyder här personer som är födda utomlands eller som är födda i Sverige och som har utrikes födda föräldrar.
Undersökningen är utförd av Indikator Opinion på uppdrag av Järvaveckan Research. Totalt deltog drygt 4 300 personer.
Man har också undersökt försvarsvilja och förtroende för olika myndigheter. Dessa delar presenteras längre fram i vår.
Källa: Järvaveckan Research (TT)
