Yttrandefriheten har sina begränsningar, till exempel är det olagligt att säga saker som är hotande eller nedsättande mot en grupp personer – det är hets mot folkgrupp. Religionskritik är dock lagligt, menar Joakim Nergelius, jurist och professor i rättsvetenskap.

– Det är en del av yttrandefriheten att man ska få kritisera religioner.

Han säger att det är en svår fråga om bränning av en helig skrift skulle kunna vara hets mot folkgrupp, eftersom det inte prövats rättsligt, men att det troligtvis inte är det med nuvarande lagstiftning.

– Så länge det handlar om att kritisera koranen handlar det om religionskritik.

Tidigare i år nekade polisen tillstånd för två koranbränningar. Beslutet motiveras med att protesten skulle kunna leda till ett ökat terrorhot mot Sverige. Kammarrätten fastslog senare att polisens beslut var fel, och att det inte fanns lagstöd för att neka demonstrationer på grund av hot mot rikets säkerhet.

Men polisen kan neka tillstånd om de befarar att den som vill demonstrera kommer att skapa oroligheter, säger Nergelius.

– Men som det har varit hittills är det egentligen motdemonstranter som orsakat att det blivit oroligheter.

Att den som demonstrerar provocerar fram motreaktioner har hittills inte ansetts vara skäl att neka tillstånd när det prövats i förvaltningsrätten, säger Nergelius.

Något som upprörde vid den senaste koranbränningen var att den genomfördes utanför en moské under en av islams största högtider – Eid al-Adha. Hade polisen kunnat flytta aktionen till en annan plats? Ja, menar Nergelius.

– Den frågan har inte prövats i domstol, men jag skulle rekommendera det som åtgärd.

Nergelius berättar att det har hänt förut att demonstrationer flyttats till en annan plats. Ett exempel är när nazister skulle demonstrera i Göteborg hösten 2017. De ville då avsluta sin demonstration nära en synagoga under högtiden Jom Kippur, men det tilläts inte och rutten för marschen ändrades.

– Det bästa polisen kan göra med nuvarande lagstiftning vore, enligt min mening, att tillåta demonstrationer men hänvisa till en annan plats istället för de här känsliga och kontroversiella platserna som varit nu.

Egentligen inte, menar Nergelius och säger att grundlagen medger begränsningar genom lag. Lagen om hets mot folkgrupp är just en sådan begränsning, och man skulle kunna införa en lag om trosfrid i Sverige – vilket skulle göra det olagligt att skända heliga skrifter.

Någon sådan lag har inte Sverige haft sedan det avkriminaliserades 1970.

– Det skulle vara en ganska dramatisk förändring. Det skulle innebära en väldig begränsning av yttrandefriheten, säger Nergelius.

Finland däremot har fortfarande en sådan lag, vilket gjorde att man där kunde stoppa koranbränningar tidigare i år. Om det i sig betyder att Finland har en svagare yttrandefrihet än Sverige är enligt Nergelius svårt att svara på.

– Man kanske inte ska överdriva skillnaderna mellan Sverige och Finland. Men den svenska yttrandefriheten är väldigt vidsträckt.