De senaste åren har falska sedlar upptäckts årligen till värden på flera miljoner. Färska siffror från NFC som Ekonomibyrån fått visar att det under första halvåret i år beslagtogs drygt en halv miljon falska kronor.

Enligt Michael Johansson på NFC är det ”smågangsters” som ligger bakom merparten av förfalskningarna av svenska kronor – snarare än stora ligor.

– Man behöver ingen kompetens eller utrustning för att göra tillräckligt bra förfalskningar, eftersom allmänheten är ovana att kontrollera kontanter idag, säger han.

NFC: ”Måste kontrollera sedlarna”

Sverige är ett av de länder som använder minst kontanter. Samtidigt vill Riksbanken och MSB att svenskarna ska använda mer kontanter igen – bland annat för att vara motståndskraftiga i kriser.

Kan ett större kontantanvändande öka risken för fler förfalskade sedlar?

– Om man får folk att förstå att de måste kontrollera sedlarnas säkerhetsdetaljer så ser jag inte en ökad risk, man måste kolla sedlarna, säger Michael Johansson, till Ekonomibyrån.

Falska sedlar säljs på sociala medier

När SVT:s Ekonomibyrån testar att skriva till några av de konton som utger sig för att sälja falska sedlar tar det inte mer än ett par timmar innan erbjudandet om att köpa sedlar kommer.

Detta trots att man riskerar fängelsestraff för hantering av falska pengar.

– Jag är inte särskilt förvånad över det nej, falska sedlar har sålts på internet och darknet i 15 års tid. Men jag är förvånad över att de törs eftersom penningförfalskning är ett väldigt grovt brott, säger Michael Johansson.

Vill vi ha sedlar i plånboken igen? Och vilka kostnader för samhället innebär en återgång till mer kontanter? Se hela veckans Ekonomibyrån ”Cash is back” på SVT Play.