Skatteverket har tidigare uppskattat notan för mobilhärvan till 3,3 miljarder. Nu skrivs siffran upp. ”En ny uppdaterad beräkning är att misstänkt skatteundandragande uppgår till ca 3,5-4 miljarder”, skriver Liz Kilenius, sektionschef vid Skatteverket till SVT.
Den 1 april införs så kallad omvänd moms på handel med mobiltelefoner. Det kommer att omöjliggöra den aktuella typen av momsbedrägerier, och har redan för flera år sedan införts av flera andra EU-länder.
I Sverige påbörjade regeringen arbetet med en lagändring efter att Skatteverket slagit larm om mobilhärvan på hösten 2019. Men Skatteverket hade redan 2017 varnat för att mobilbedrägerierna ökat i Sverige efter att andra länder infört omvänd moms. (Se faktaruta.)
Kritiker menar att Sverige blev en måltavla när landet dröjde med att göra som de andra länderna.
– Det är som att vara den enda som går ut i en snöstorm utan byxor. Som en inbjudan till de som vet hur man utför bedrägerierna: välkomna till Sverige och fortsätt, säger Richard Ainsworth, professor vid Bostons universitet och en av världens ledande experter på momsbedrägerier.
”Stora nackdelar”
Finansdepartementet skriver i ett svar till SVT att det fanns flera argument emot att införa den omvända momsen tidigare, framför allt stora administrativa kostnader som bedöms uppgå till hundratals miljoner och drabbar också seriösa företag.
Av samma skäl har regeringen också valt att inte låta den nya lagändringen omfatta handel med IP-telefoni, trots att det enligt flera experter kan bli nästa möjliga marknad för bedragarna.
SVT:s granskning har visat att en stor del av bolagen i mobilhärvan också sysslar med just IP-telefoni, och Richard Ainsworth menar att Sverige nu riskerar att drabbas av fler bedrägerier.
– Momsbedrägerier med IP-telefoni är bland de farligaste som finns, mycket farligare än med mobiltelefoner. IP-telefoni syns inte, kan inte identifieras och när det väl sålts försvinner det.
Tidiga varningarna – så skrev Skatteverket 2017
I den ena rapporten hette det att de ”omfattande momsbedrägerier i Sverige som förekommer inom handeln med elektronik, främst mobiltelefoner, som ökat på senare år” är ”ett resultat av att allt fler medlemsländer, flera i Sveriges närområde, infört omvänd skattskyldighet för den typen av varor, vilket Sverige inte gjort”.
I en annan rapport beskrev Skatteverket att man redan under 2014-2015 identifierade misstänkta bedrägeriköp ”till ett belopp om 427 102 335 kronor avseende förvärv av elektronik (i huvudsak mobiltelefoner).” Ökningen förklaras dels av att det är lätt att starta företag i Sverige, och dels av ”att många länder inom EU har infört s.k. omvänd skattskyldighet på elektronik, t.ex. mobiltelefoner, datorkomponenter och surfplattor, medan Sverige inte har det.”
Källor: ”Utvärdering avseende omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser” (Skatteverket maj 2017) ”När ett registreringsnummer till mervärdesskatt ska visas som ogiltigt i VIES – förslag om lagändring” (Skatteverket april 2017)