2022 köpte EU-medborgare i snitt 8 kg kläder, 7 kg hushållstextilier och 4 kg skor. Det ger totalt 19 kg – tillräckligt för att fylla en stor resväska med nya kläder varje år.

Tre år tidigare, 2019, var kläd- och textilinköpen i snitt 17 kg per medborgare.

2022 slängde EU-medborgare i snitt 16 kg textilier per person, totalt 7 miljoner ton. Bara 15 procent av textilierna återvinns, skriver EEA.

Stor påverkan på klimatet

En kombination av ökad onlineshopping, influencers och billigare sätt att tillverka kläder i syntetmaterial har skapat ökningen av det som kallas fast fashion – att försäljare i högt tempo kan erbjuda nya kläder till låga priser.

Produktionen har stor påverkan på miljön och klimatet. Förutom ett sopberg att hantera så orsakar textilproduktionen luftföroreningar, kemikalieutsläpp, utsläpp av mikroplaster, koldioxidutsläpp samt ett stort utnyttjande av vatten och landområden.

Ny lag om textilåtervinning

Men de nya lagar om textilåtervinning som införts i en rad EU-länder väntas komma att öka återvinningen rejält. EU-kommissionens mål är att år 2030 ska alla kläder som säljs på den europeiska marknaden ha lång livslängd och vara återvinningsbara.

Sedan den 1 januari 2025 är det inte längre tillåtet i Sverige att slänga kläder i hushållssoporna. I nuläget är det kommunernas ansvar att lösa frågan om återvinningen. Men det utreds på EU-nivå hur ansvaret för återvinningen istället kan läggas på producenterna.