För ett år sedan berättade SVT om en neonatalläkare som försökt rädda sent aborterade foster som visat livstecken när de stöttes ut i vecka 22 då de juridisk sett är barn. Det väckte debatt om gränsen mellan sent aborterade foster och möjligheten att rädda för tidigt födda barn och önskemål om tydligare riktlinjer för hur sena aborter ska omhändertas.
Har enats om dokument
Socialstyrelsen kallade då specialitetsföreningarna för barnmorskor, neonatalläkare, gynekologer och förlossningsläkare till ett möte med syfte att nå enighet om hur vården ska omhänderta kvinnor och foster vid aborter som utförs efter vecka 18.
Nu har föreningarna enats i ett så kallat konsensusdokument som lämnats över till Socialstyrelsen och som nu skrivs in i vårdens lokala riktlinjer.
– Vi förtydligar bland annat att aborten ska handläggas skyndsamt och att en barnläkare aldrig skall tillkallas vid en abort utan en gynekolog om personalen behöver stöd, säger Helena Kopp Kallner som är gynekolog och styrelseledamot i Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG), en av de tre specialitetsföreningarna.
”Man måste skilja på livstecken och förutsättningar för liv”
Efter graviditetsvecka 18 krävs tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd för att få göra en abort. Tillstånd ges endast om det finns synnerliga skäl, till exempel av sociala skäl eller psykisk ohälsa hos kvinnan eller om fostret är skadat.
– När kvinnan och samhället fattat beslut om aborten så är det bara kvinnan som kan återkalla den och kvinnan är gynekologens patient, säger Helena Kopp Kallner.
Det innebär i praktiken att livsuppehållande åtgärder på sent aborterade foster inte skall göras.
– Det går inte att få till ett liv som föds fram i den här graviditetsveckan om fostret inte har fått optimal vård och kvinnan godkänt det, säger hon.
Även om det visar livstecken?
– Man måste skilja på livstecken och förutsättningar för liv. Det är inte samma sak och abort och för tidig födsel är två helt olika processer som inte går att jämföra med varandra och ska hållas separata, det är vi mycket tydliga med i det här dokumentet. Vid hotande förtidsbörd så behandlar vi kvinnan och övervakar fostret på ett helt annat sätt. Värkarna vid ett naturligt värkarbete skiljer sig också från de värkar som framkallas av de läkemedel som används vid en abort, säger Helena Kopp Kallner.
Återupplivningsförsök har inte lyckats
Enligt Statens medicinetiska råd (Smer) rör det sig om några fall per år där barn föds efter en sen abort och visar livstecken men försök att återuppliva ett sent aborterat foster har aldrig lyckats.
Smer arbetar för närvarande på en rapport angående bland annat etiska frågor kring sena aborter. SVT:s reportage har också lett till att Justitieombudsmannen (JO) just nu granskar rättsläget för sena aborter och tolkningen av abortlagen.