Liksom i fjol menar Klimatpolitiska rådet att regeringens nuvarande politik inte räcker för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030.
De konstaterar att utsläppen ökade under 2024, och att trendbrottet bland annat berodde på en sänkning av reduktionsplikten.
”Regeringen fattade visserligen under året nya beslut, framför allt om förändrad reduktionsplikt, som kan komma att kompensera för en liten del av utsläppsökningen. Men utsläppen utanför utsläppshandeln väntas återgå till 2023 års nivåer först år 2027”, skriver rådet i sin rapport.
”Inte tid att vänta”
Vad gäller mål om transportutsläpp kan regeringen vidta åtgärder för att de ska nås, menar de. Men med lagring av kol i skog och mark kan det bli svårare. Nu behöver man använda befintliga styrmedel och förslag för att vinna tid, enligt rapporten.
– Vi vill poängtera att det är väldigt viktigt att man gör någonting i år, vi har inte tid att vänta, säger ordförande Åsa Persson.
Rådet menar också att det saknas tydliga mål och incitament kring hur jordbruket ska kunna bidra till klimatomställningen.
”En trovärdig plan och ett konsekvent genomförande av Sveriges EU-åtaganden till 2030 behövs för att Sverige inte ska bli ett land som bromsar EU i dess klimatledande globala roll.”, skriver rådet.
– Ibland låter det som bokföring och matematik och miljoner ton hit och dit. Men man får inte glömma bort att målen har satts för att skydda oss mot farlig klimatförändring, säger Åsa Persson.
Klimatministerns svar
För första gången sedan rådet skapades deltog inte Sveriges klimatminister under presentationen. I stället närvarade Romina Pourmokhtaris (L) statssekreterare.
– Jag bjöd in Klimatpolitiska rådet i går och vi satt under en längre tid och diskuterade innehållet i rapporten, säger Pourmokhtari till SVT.
Om rådets kritik säger hon:
– Ingen regering har nått alla klimatmål, utan de är högt uppsatta och ambitiösa. Vi är inte framme, men vi är på god väg. Vi måste öka takten, vi måste accelerera vårt arbete, men det går i rätt riktning.
MP:s språkrör Amanda Lind menar att regeringen saknar en plan för att nå målen och att det är ”sorgligt” att man fattat beslut som ökat utsläppen.
– När det finns möjligheter att göra det på ett sätt som gynnar båda företag och människor i Sverige.
Det är klimatpolitiska rådet
2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det omfattar klimatmål, en klimatlag och Klimatpolitiska rådet.
Klimatpolitiska rådet är en myndighet i form av ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan. Uppgiften är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.
(SVT-TT)
