När politiker diskuterar styrmedel och åtgärder är det bilar, transporter och drivmedel som är i fokus – inte maten. Trots att ett kilo nötkött motsvarar 10 liter bensin. Det vi svenskar äter ger 22 miljoner ton koldioxidutsläpp per år, enligt Naturvårdsverkets senaste siffror.

Vår mat ger alltså mer utsläpp än våra privata resor med bilar och flyg tillsammans. Därmed är utsläppen från maten i dag större än vad vi långsiktigt får släppa ut totalt, om vi skall klara klimatmålen.

Bilar och drivmedel i fokus

Sverige har sedan 20 år en koldioxidskatt på i dag drygt en krona per kilo CO2-utsläpp. Den finns på bensin, diesel, och andra utsläpp, men inte på kött eller annan mat med stor klimatpåverkan.

Politiskt har köttet ofta undantagits från diskussion om klimatutsläppen skall minskas, särskilt när det gäller skatter. Det gäller också antalet motioner i riksdagen.

– Det är kanske därför att mycket av matfrågorna har tagits på en lokal nivå, det är en väldigt hett diskuterad fråga i många kommuner, säger miljöministern och miljöpartisten Åsa Romson (MP).

Politikerna från de flesta partier säger att det ska kosta pengar att smutsa ner. Sedan finns ofta debatter om exakt hur mycket bensinen, eller bilarna ska beskattas. Den svenska koldioxidskatten anses också mycket framgångsrik. Såväl politiker som Naturvårdsverket menar att den är en viktig bidragande orsak till att utsläppen från uppvärmning av bostäder minskat med 70-80 procent. Och till att utsläppen från personbilstrafiken nu minskar sen ett par år.

Utsläpp för flyg och kött ökar

Men på utrikesflyg och kött ökar utsläppen, och det är just inom dessa områden där det inte finns några klimatskatter.

– Jag har nog talat ett hundratal gånger per år om styrmedel för klimatet. Men det är nog faktiskt inte en enda om köttskatt, säger Eskil Erlandsson (C), tidigare centerpartistiskt jordbruksminister och riksdagsledamot sedan 20 år.

I dag är beskattning av olika klimatutsläppare väldigt olika. På 10 liter bensin finns 26 kronor i koldioxidskatt, men på ett kilo nötkött, som ger lika mycket klimatutsläpp, är straffskatten noll. På bensindunken tillkommer 32 kronor i energiskatt, köttet har noll även där. Bensinen har 25 procent moms, som dessutom läggs ovanpå övriga skatter, det blir ytterligare 28 konor i skatt, och totalt 86 kronor skatt på 10 liter bensin med dagens pris.

Klimatutsläppens skatteparadis

Köttet gynnas ytterligare av låg matmoms – bara 12 procent. Så totalt på ett kilo nötfärs blir skatten 8-9 kronor i moms. Bensindunken är 10 gånger mer beskattad, per utsläpp, än nötfärsen. Man kan säga att köttätare och kor lever i klimatutsläppens skatteparadis.

Det finns många forskare som argumenterar för en köttskatt. På Chalmers finns klimatforskaren Martin Persson:

– Jordbruket står för 25 procent av jordens klimatutsläpp och på sikt ska vi minska utsläppen med 80-90 procent, då måste det till styrmedel för att minska köttkonsumtionen, säger han. Vi måste åtminstone börja minska nötköttkonsumtionen.

Nötköttet en klimatvärsting

Nötköttet är matens klimatvärsting. Fläskkött ger cirka sex kilo utsläpp per kilo kött. För kyckling är utsläppen tre kilo, grönsaker runt ett kilo per kilo. Nötkött ger 26 kilo utsläpp. Det betyder att om en normalfamilj på fyra personer byter ut nötfärsen mot blandfärs, och byter hälften av sin nötköttkonsumtion mot kyckling eller fläsk – då sparar man två ton koldioxid per år. Det motsvarar att köra en modern bil 1.500 mil.

För åtta år sen kom en mycket ambitiös FN-rapport som fastslog att boskapssektorn i världen står för mer än alla transporter totalt. Alltså mer än alla bilar, båtar och flyg på jorden. I dag har man preciserat att boskapssektorn står för 15 procent av de globala utsläppen.

Jordbruksverket följde upp med en stor svensk rapport förra året, beställd av alliansregeringen. Där sades att svenskarnas konsumtion av kött och annat från djursektorn står för utsläpp motsvarande10 miljoner ton koldioxid. Där pekas på olika studier som anger nötköttets utsläpp till mellan 15 och 40 kilo utsläpp per kilo kött. Genomsnittet ligger på 26 kilo.

Då har man ändå inte räknat in att man skövlar regnskog i Amazonas för att bereda väg för kraftfoder till europeiska kor, och för bete till inhemsk köttproduktion.

Inget parti driver frågan

Jordbruksverkets slutsats var att man behöver titta på ekonomiska styrmedel på kött, till exempel köttskatt. Även Naturvårdsverket har uttalat stöd för att införa högre skatter på mat som belastar klimatet mycket, till exempel kött. Hanna Brolinson jobbar på den enhet som ansvarar för klimatrapporteringen menar att svenska utsläppskurvor visar tydligt att på de områden där man använder ekonomiska styrmedel så sjunker utsläppen, som på bostäder, och de senaste åren även när det gäller personbilstrafiken. Men för utrikesflyg och mat ökar utsläppen, och där finns inga styrmedel i dag.

– Vi skulle behöva utreda om det går att göra en differentierad livsmedelsskatt, för att styra åt en mer hållbar livsmedelskonsumtion, säger Hanna Brolinson.

Sara Säll på Lantbruksuniversitetet forskar på just ekonomiska styrmedel. Hon menar att om köttet skulle beskattas som andra klimatbovar borde man ha en köttskatt på cirka 25 kronor kilot. Det skulle enligt hennes forskningsrapporter minska köttkonsumtionen med cirka 15 procent. Inga dramatiska förändringar, men viktiga steg mot klimatmålen.