Varje år räknar Konsumentverket hur många kommuner som erbjuder konsumentvägledning i landet. De blir färre för varje år. Under 2021 var antalet konsumentvägledare det lägsta på hela 2000-talet. 111 av landets totalt 290 kommuner saknade vägledare, vilket påverkade två miljoner svenskar.

– En del av förklaringen är att det här är en frivillig verksamhet som kommunerna kan skära ner på, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på intresseorganisationen Sveriges konsumenter.

Skuldsättningen ökar

Kommunerna måste erbjuda budget- och skuldrådgivare, men konsumentvägledning finns det inget lagstadgat krav på. Det är Jan Bertoft och Sveriges konsumenter kritiska till. De menar att brist på konsumentvägledning leder till att konsumenter gör felköp, blir lurade och i förlängningen skuldsätter sig.

Vid årsskiftet slog skuldsättningen i Sverige rekord, även om antalet skuldsatta minskade. Kronofogdens statistik visar att svenskarna har 94 miljarder kronor i skulder. Sveriges konsumenter menar att dagens lågkonjunktur och stigande inflation kommer göra konsumentvägledarnas jobb ännu viktigare, eftersom folk kommer att ha mindre ekonomiska marginaler.

– Då är det viktigt att man har stöd på nära håll så att man kan använda sina rättigheter, till exempel för att reklamera trasiga varor eller få hjälp när man hamnar i ett lurigt avtal, säger Jan Bertoft.

“Hallå Konsument” ersätter konsumentvägledare

När Konsumentverket 2015 startade upplysningstjänsten Hallå Konsument, dit man kan ringa för att få konsumenträttslig vägledning, var tanken att tjänsten skulle fungera som ett komplement till den kommunala konsumentvägledningen. I praktiken har dock allt fler kommuner börjat lägga ner sin konsumentvägledning, för att istället hänvisa till Hallå Konsument. Men det räcker inte, tycker Jan Bertoft.

– Det behövs ett lokalt, fördjupat stöd också. Kommunala konsumentvägledare kan hjälpa till med att ringa upp företag som inte sköter sig, vilket ofta är effektivt, säger han.