Den 14 december gick fyra sjukhus i region Stockholm upp i stabsläge: St Görans sjukhus, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Dagen därpå beslutade också Södertälje sjukhus att följa efter.

– Behovet av vård är stort och vi har ett allvarligt läge nu. Jag vill uppmana alla att följa de allmänna råden gällande smittspridning. Covid-19 och säsongsinfluensa har liknande symtom och det är viktigt att vi håller avstånd, undviker folksamlingar, stannar hemma vid minsta symtom, använder munskydd i kollektivtrafiken och inte minst – vaccinerar oss, säger Christophe Pedroletti, sjukhusets vd, i ett pressmeddelande.

Norrtälje sjukhus befinner sig i förstärkningsläge sedan den 3 januari.

Inga sjukhus inom Region Uppsala befinner sig i stabsläge för närvarande.

Regionen befinner sig dock i ett besvärligt läge, där flera samverkande faktorer skapar ett hårt tryck på sjukvården.

”Smittspridningen av covidviruset ökar kraftigt, och andelen PCR-prover positiva för covid är nu cirka 18 procent. Men till det kommer även säsongsinfluensan och andra luftvägsvirus – sammanlagt 58 patienter ligger nu inne på sjukhus med något av dessa virus. Smittspridningen innebär även att många medarbetare är sjuka, vårdar anhöriga eller väntar på provsvar”, skriver regionen på sin hemsida.

I dagsläget råder normalläge i Sörmland.

Smittspridningen av coronaviruset och frånvaron bland sjukhuspersonalen fortsätter dock att öka.

Det har lett till att regionen nu gör sig beredd på att i undantagsfall kunna kringgå regler för hemmakarantän för sjukhusmedarbetarna.

– Det kommer att vara den absolut sista åtgärden så att vi inte sprider smittan i onödan men det kan inte vara rimligt att folk dör för att sjukvårdspersonalen är hemma och känner sig helt frisk, säger smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo till SVT Sörmland.

Region Östergötland införde särskild sjukvårdsledning och gick upp i stabsläge 14 december.

Det gäller regionens samtliga tre sjukhus: Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Motala.

Enligt vårddirektör Jessica Frisk är det flera smittor som påverkar läget.

– Det är inte bara covid-19 denna gången, säger hon till SVT Öst.

Bland de virusen som nämns är VRE och RS-viruset, även säsongsinfluensan och vinterkräksjukan påverkar läget på sjukhuset. Smittan orsakar två problem för vården, dels att fler patienter kommer in samt att fler i personalen blir frånvarande på grund av sjukdom.

Sedan den 8 december 2021 är samtliga sjukhus försatta i stabsläge. Det vill säga Länssjukhuset Ryhov, Värnamo sjukhus och Höglandssjukhuset. Regional särskild sjukvårdsledning är aktiverad för alla tre sjukhus.

– Vi har nu tagit beslut om stabsläge på våra tre sjukhus, och har återigen aktiverat regional särskild sjukvårdsledning, för att ha möjlighet att kraftsamla sjukvårdens resurser för patienter med covid-19. Vi ser en sakta men oroväckande ökning i antalet länsbor som behöver sjukhusvård för covid-19, och det måste vi ha beredskap för att ta hand om, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig i ett pressmeddelande.

Region Kronoberg sjukhus är inte i stabsläge.

Smittspridningen i länet fortsätter öka kraftigt, antalet sjuka mer än fördubblades mellan vecka 51 och 52. Förra veckan var det 933 individer som testades positivt jämfört med 344 vecka 51. Av de som provtogs förra veckan var andelen positiva cirka 15 procent. Smittspridningen ser ut att fortsätta öka denna vecka också.

Det är en hög andel av de som provtas som är positiva just nu. Vi ser också att fler blir inlagda på sjukhus, även om det är färre jämfört med förra året, vilket förmodligen beror på att många är vaccinerade, säger Hampus Hjorton, biträdande smittskyddsläkare, i ett pressmeddelande.

Inget av regionens tre sjukhus har stabsläge.

Däremot råder regionalt stabsläge sedan mitten av november.

”Det handlar om att på ett effektivare sätt få en helhetsbild och vidta åtgärder som kan omfatta flera förvaltningar”, skriver pressektrererare Rolf Asmundsson i ett mejl till SVT.

Visby lasarett befinner sig i stabsläge sedan 13 december.

Anledningen är ansträngd bemanningssituation och periodvis brist på vårdplatser, uppger Linda Eklund, verksamhetsutvecklare inom sjukvården på Region Gotland.

Hela Region Blekinge befinner sig sedan den 8 november i stabsläge, på grund av hög belastning på hälso-och sjukvården.

Beslutet inkluderar länets enda sjukhus, Blekingesjukhuset med verksamhet i Karlshamn och Karlskrona.

– Vi går upp i stabsläge för att kunna agera snabbt och ta de beslut som situationen kan kräva. Det innebär att vi är väldigt handlingskraftiga, säger stabschef Stefan Österström, i samband med beslutet.

För Skåne ser det olika ut i olika delar av regionen:

•  Förvaltning Skånes sjukhus nordost är i så kallad särskild krisledning (motsvarande stabsläge) vilket innefattar Centralsjukhuset Kristianstad och Hässleholms sjukhus.
• Skånes universitetssjukvård (sjukhusen i Lund, Malmö, Ystad, Landskrona) är inte i stabsläge. Sedan den 2 december har Sus aktiverat särskild krisledning och hanterar belastning och övriga frågor i den strukturen. Särskild krisledning har varit aktiverad även under andra faser av pandemin.
• Skånes sjukhus nordväst är i stabsläge – både Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus.

Antalet konstaterade fall av covid-19 har den senaste veckan slagit nya rekord i Skåne. Snittet för den senaste sjudagarsperioden är 1 949 fall per dygn, vilket är den högsta siffran sedan pandemins utbrott.

Hallands sjukhus är inte i stabsläge för närvarande.

Smittspridningen i regionen steg under nyårsveckan till nya höjder. Totalt testades 3182 positiva och det är det högst noterade smittotalet under en enskild vecka hittills, enligt smittskyddsläkare Maria Ryberg Mo på Region Halland.

– Vi ser att smittan tagit fart ordentligt. Det är jättebekymmersamt, säger hon till SVT Halland.

Västra Götaland befinner sig i stabsläge sedan den 30 december. Anledningen är att läget i sjukvården är ansträngt till följd av hög sjukfrånvaro.

– För att säkerställa regional ledningsförmåga samt möjlighet till akuta prioriteringar och fördelningar av resurser inom koncernen beslutas om regionalt stabsläge tills vidare, säger Erik Lagersten, stabschef regional krisledningsstab, Västra Götalandsregionen, i ett pressmeddelande.

Flera sjukvårdsförvaltningar har beslutat om stabsläge för egen verksamhet:

• Skaraborgs sjukhus är i stabsläge sedan 30 december.
• SÄS befinner sig i stabsläge sedan den 4 januari.
• Sjukhusen i väster är i stabsläge sedan 5 januari.
• NU-sjukvården är upp i förstärkningsläge sedan den 5 januari.

Förstärkningsläge är den andra av tre nationella beredskapsnivåer som används för att höja sjukvårdens kapacitet vid särskilda händelser.  Det innebär att sjukhuset vidtar förstärkningsåtgärder inom vissa, eller alla nödvändiga funktioner. Den tredje nivån är katastrofläge.

Region Värmland har inte gått upp i stabsläge.

Kommunikationsdirektör Hedvig Bergenheim beskriver läget på sjukhus är ansträngt, men under kontroll. Det finns planer för att eskalera om till exempel antalet covidpatienter ökar snabbt.

”Före jul gjorde slutenvården en tillfällig omprioritering , vilket innebär att man fokuserar på akut vård, cancervård och högt medicinskt prioriterad vård” , uppger Bergenheim.

I Region Örebro län befinner sig inget sjukhus i stabsläge.

I flera regioner kan man se en ökning i belastningen inom sjukvården, men inte i Örebro, konstaterar områdeschef Tobias Kjellberg.

– Det är jättesvårt att svara på varför det ser ut som det gör, men vi är lyckligt lottade, säger han till SVT Örebro.

Förra veckan, vecka 52, konstaterades rekordmånga fall av covid-19 i Örebro län sedan pandemin startade, men det finns en beredskap inom vården för att ta emot fler patienter. Kjellberg berättar att man inte vet hur läget kommer att se ut framöver, men att de är förberedda.

– Vi hoppas att vaccinationen ska ha så bra effekt som möjligt. Vi ställer om vården utifrån den kravbild som smittan innebär. Men i dagsläget är det en relativt låg belastning och understiger Folkhälsomyndighetens prognoser.

Region Västmanland beslutade den 30 november att gå upp i stabsläge med anledning av smittspridningen av covid-19.

– Det är efter en samlad bedömning av hela ansträngningen inom hälso- och sjukvården just nu, berättar hälso- och sjukvårdsdirektör Håkan Wittgren i samband med beslutet.

Han tillägger att stabsläget ett viktigt steg att ta innan de storhelgerna som brukar vara den tuffaste tiden på hela året för vården.

Region Dalarna befinner sig i nuläget inte i stabsläge.

– Men vi har rätt hård belastning på sjukvården och sedan cirka två-tre veckor tillbaka valt att utöka ledningsmöten på central nivå. Detta för att kunna ha korta och snabba beslutsvägar för optimalt stöd till sjukvården. Således fortsatt styrning i linjen, men förstärkning av ledningsgrupper på central nivå, säger Helena Hellström, chefläkare i Region Dalarna.

Efter storhelgerna ser regionen en fördubbling av antalet fall. Flera av dem tros vara kopplade till fjällturismen.

– Vi har fått in nästan 1700 fall under förra veckan, säger smittskyddsläkare Helena Ernlund till SVT Dalarna.

Inget av Region Gävleborgs sjukhus befinner sig för tillfället i stabsläge.

Den 5 januari meddelade regionen att smittspridningen ökar kraftigt i länet, och att vården ser en ökning av patienter som kräver sjukhusvård eller vård på intensivvårdsavdelning.

Smittskyddsläkare Shah Jalal uppmanar invånarna till en ökad vaksamhet för symtom på covid-19, samt att provta sig vid symtom.

– Utvecklingen tyder på att färre människor provtar sig i teststationerna som finns i länet. Smittspridningen har ökat mycket den senaste tiden och risken att smittas av covid-19 har blivit större, samtidigt som symtomen kan vara diskreta. Jag ber alla att provta sig vid symtom och följa rekommendationerna så vi kan få ner smittan, säger Jalal i ett pressmeddelande.

Ökad spridning av covid-19, influensa, förkylningar, vinterkräksjuka och hög sjukfrånvaro bland vårdpersonalen gör att beredskapen höjs också i Västernorrland. Samtliga sjukhus i regionen: Sjukhuset i Sundsvall, sjukhuset i Sollefteå och sjukhuset i Örnsköldsvik, är i stabsläge sedan den 5 januari.

– Det innebär att vi kan samordna oss i större utsträckning, att vi kan samnyttja resurser som vi har inom region Västernorrland, säger regiondirektör Åsa Bellander till SVT Västernorrland.

På fredagen gick regionen upp i nästa nivå, vilket innebär att de kan samordna sig med bland annat resurser från privata rådgivare.

– Vi är i ett mycket ansträngt läge i hela hälso- och sjukvården, framför allt på sjukhuset i Sundsvall. Patientbeläggningen är hög och vi har svårt att säkra bemanningen.  Även primärvården är ansträngd. Vi höjer därför nu vårt beredskapsläge vilket bland annat gör det lättare för oss att ta hjälp av de privata vårdgivarna i länet, uppger Bellander.

Den 16 december beslutades att regionens enda sjukhus, Östersunds sjukhus, skulle gå upp i stabsläge.

Det råder brist på vårdplatser på Skellefteå lasarett. Samtidigt har trycket på vården ökat och sjukhusen har sjukfrånvaro bland personalen.

Den 4 januari beslutade Skellefteå lasarett att gå upp i stabsläge, och dagen därpå gjorde Norrlands universitetssjukhus i Umeå detsamma.

– Det är pressat på båda ställena, det är kärvt med vårdplatser. Det har varit tufft under hela jul- och nyårshelgerna och det håller i sig, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Brita Winsa i en tidigare intervju med SVT Västerbotten.

Region Norrbotten bestämde att hela regionen går upp i stabsläge den 20 december.

Beslutet omfattar Kiruna, Gällivare, Kalix, Piteå och Sunderby sjukhus, och innebär att ”såväl regional krisledning som lokal krisledning träffas löpande”, skriver kommunikationsdirektör Roger Jönsson i ett mejl till SVT.