Både Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD) vill precis som utredningen väntas förslå, ersätta dagens betygsystem mot en tiogradig betygsskala.
– Idag får du samma betyg, om du aldrig har varit på en lektion eller om du ligger precis på gränsen till godkänt och det är inte rättvist och därför så välkomnar vi utredningens förslag om att ha fler gränser för under det som idag kallas för godtagbara kunskaper i utredningens förslag, säger Josefin Malmqvist, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson till SVT Nyheter.
KD: F-betyget riskerar att öka psykisk ohälsa
I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver KD att en av orsakerna till deras svängning i frågan handlar om att F-betyget skapar en känsla av misslyckande och riskerar att öka psykisk ohälsa och framtida arbetslöshet.
”F-betyget har i praktiken kommit att fungera som en stenhård gräns, som avgör vilka som får ta steget till vidare studier och vilka som slås ut”, skriver Mathias Bengtsson (KD), utbildningspolitisk talesperson och Jakob Forssmed (KD), vice partiordförande i debattartikeln.
I september gick även Liberalerna ut med att man vill se ett ”mer nyanserat system” där betyget F slopas.
Lägre betyg ska kunna vägas upp av högre
Enligt utredningens förslag kommer behörighet till gymnasiet baseras på elevens meritvärde. Något som i praktiken skulle innebära att ett lägre betyg i ett ämne kan vägas upp av ett högre i ett annat.
– Det är mycket bättre att bedöma förmågan utifrån ett genomsnittsbetyg som är ordentligt kalibrerat mot resten av landet än att gå på att ett enstaka betyg är för lågt och därigenom blir diskvalificerad, säger regerings utredare Magnus Henrekson.
SD inväntar utredning
Till SVT Nyheter skriver Sverigedemokraterna att även de ser att det nuvarande betygssystemet behöver förändras.
”Det är däremot viktigt att ett nytt betygssystem garanterar att de elever som är behöriga till gymnasiet verkligen har de förkunskaper som krävs för gymnasiestudierna, annars flyttas problemen bara tre år fram i tiden. Det är också viktigt att det bättre än idag kan styra elever mot yrkesprogram i högre utsträckning. Hur sådana behörighetskrav ska se ut återkommer vi till när utredningen presenterat sitt förslag.”
