Påstående: ”Varje år tjänar kriminella nätverk miljontals kronor på illegal streaming” (PRV, reklamfilm för sajten streamalagligt.se, 8 april 2018)

Patent – och registreringsverket (PRV) har i uppdrag att ändra attityderna kring illegal streaming och öka medvetenheten om upphovsrättens betydelse. I en reklamfilm får vi följa en nyrik miljonär som visar oss runt i sin pampiga överklassvilla med ansiktet täckt av en djurmask föreställande en hyena.

”Välkommen in till mig, schysst ställe va”, säger mannen i djuransiktet. ”Du gjorde detta möjligt genom att sitta hemma och streama gratis filmer”, fortsätter han på bred amerikanska.

Enligt den 45 sekunder långa reklamfilmen har annonspengar från illegala streaming inte bara byggt upp mannens förmögenhet utan även finansierat andra kriminella verksamheter.

I trailern får vi även se högar av pilleraskar i ett knarklabb medan hyena-mannen säger: ”Mer affärer ger mer pengar /…/ tack för att du streamar.”

När musiken tonar ut täcks rutan av en vit text: ”Även det som är gratis har ett pris”, och sedan kommer påståendet: ”Varje år tjänar kriminella nätverk miljontals kronor på illegal streaming”.

I Sverige har ett par uppmärksammade domar fallit i streamingmål. Personerna som dömts, beskrivs som löst sammansatta nätverk och har enligt domarna inte någon koppling till några kända nätverk eller organiserad kriminalitet.

Var tredje ung ”fulstreamar”

Streaming är ett vedertaget och fullt lagligt sätt att ta del av tv-serier och filmer. Det brukar gå under samlingsnamnet play-tjänster och välbekanta streamingjättar är Netflix eller HBO Nordic.

De olagliga streamingtjänsterna är de som saknar tillstånd från de som har skapat verken; rättighetsinnehavarna. Dessa sajter länkar ofta vidare till andra dataservrar som tillhandahåller en piratkopia av filmen eller tv-serien. Till skillnad från när man laddar ner spelas filmen upp direkt på skärmen. Upphovsmannen som gjort filmen blir utan all form av ersättning.

2016 använde 37 procent av svenskarna någon gång sådana sajter för att se film och tv, enligt svenska Filminstitutet som följer svenskarnas filmkonsumtion. Räknat per vecka använde tolv procent av svenskarna sajterna och i gruppen 15-29 åringar var det nästan var tredje.

De begår ett upphovsrättsbrott

De som tillhandahåller dessa sajter begår ett upphovsrättsbrott. Enligt 7 kapitlet, 53 paragrafen i upphovsrättslagen kan man få böter eller fängelse i högst två år om man med uppsåt eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärder som innebär intrång eller spridning av ett litterärt eller konstnärligt verk. Brottet mot upphovsrätten är teknikneutralt som det brukar heta, så det spelar ingen roll hur materialet görs tillgängligt till allmänheten.

Så stämmer PRV:s påstående att kriminella nätverk tjänar miljontals kronor varje år om man streamar från piratsajter?

PRV hänvisar till två domar som rör streamingsajterna ”Dreamfilm” and ”Swefilmer”.

I den ena dömdes fyra män i februari av Göta Hovrätt för att ha drivit sajten dreamfilm.se, från 2012-2014. Brotten bestod i att de tillhandahållit upphovsrättsskyddade filmer utan upphovsmännens samtycke och på olika sätt utfört arbete med hemsidan som länkade till filmer på ryska dataservrar.

Rätten konstaterade att ”dessa omständigheter ger en tydlig bild av att affärsidén med dreamfilm.se har varit att, genom att erbjuda gratis tillgång till filmer, locka till sig så många besökare som möjligt för att med god förtjänst kunna sälja annonsutrymme på hemsidan”. Rätten konstaterar också att ”länkningen har därför skett för ekonomisk vinnings skull. Huruvida det funnits även andra syften spelar ingen roll.”

Det framkommer inte i domen vad de använde annonspengarna till. Inte heller om personerna som dömts var medlemmar av kriminella nätverk. Två av männen hade ett brottsregister sedan innan och de beskrivs som ett löst sammansatt nätverk. Alla dömdes till fängelse, som mest tio månader och fick tillsammans betala skadestånd på 1,3 miljoner till en rättighetshavare. I hovrätten sänktes straffet till villkorlig dom men skadeståndet höjdes till 4,2 miljoner kronor.

Den andra domen från mars i år föll i Hovrätten för Västra Sverige och gällde sajten swefilmer.se. Två män dömdes, huvudmannen till fyra års fängelse, för att ha upplåtit över 1 400 filmer på streamingsajten. Han dömdes också för grov penningtvätt. Den andre till villkorlig dom med samhällstjänst och dagsböter och att solidariskt med huvudmannen betala skadestånd till Nordisk film på 2,2 miljoner kronor.

Rätten konstaterade att de gjort filmerna tillgängliga utan upphovsmännens tillstånd för ekonomisk vinning och även i detta fall länkade de till ryska servrar. Sajten drog in 14 miljoner kronor i donationer men framförallt via annonsintäkter. Pengarna tvättades sedan av huvudmannen genom att flytta dem mellan släktingars konton, över landsgränser och sedan tillbaka. Swefilmer hade när den stängdes närmare en miljon medlemmar.

Finansierar annan kriminalitet

På PRV:s hemsida finns samma budskap som i reklamfilmen: ”Varje år tjänar kriminella nätverk miljontals kronor på illegal streaming. Dessa pengar kommer från annonsering på illegala sajter och används till annan, kriminell verksamhet. Syftet med vår film är att informera om detta.”

SVT:s Faktakollen har pratat med åklagarna i de svenska fallen och polisens samordnare av brott mot upphovsrätten och då skiljer sig bilden av hur organiserade de dömda var.

– Inom Sverige, jag pratar bara om svenska fall nu, så har vi inte kunnat göra någon koppling direkt till kriminella nätverk, vilket i sig är ett luddigt begrepp och kan vara allt från Hells Angels till tio personer som utgör ett nätverk, säger Paul Pintér, nationell samordnare mot immaterialrättsliga brott på Nationella operativa avdelningen (NOA).

– Men vi har inte kunnat koppla dessa streamingsajter till de kända organiserade kriminella nätverk som finns i Sverige.

Finansierar dessa sajter knarklabb?

Och ser man till de två domar som fallit i Sverige så har det inte framkommit några uppgifter om att pengarna som sajterna genererat har gått till knarklabb eller annan kriminell verksamhet som reklamfilmens budskap gör gällande.

Nyligen avslutades den statliga utredningen ”Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott”, som utredde och föreslog skärpta straff på allvarligare upphovsrätts- och varumärkesintrång. Inte heller de hittar några kopplingar till kriminella nätverk: ”i de mål som hittills förekommit i svenska domstolar har det inte funnits någon koppling mellan immaterialrättsliga intrång och annan grov brottslighet såsom narkotikasmuggling eller människohandel.” Istället konstaterar utredningen ”att det internationellt sett ofta är multikriminella nätverk som ligger bakom mycket av piratverksamheten” vilket ”ännu inte [är]så påtagligt här”.

Gränsöverskridande kriminalitet

Även PRV hänvisar till Europol som i rapporter främst kopplar de organiserade nätverk som omsätter pengar till knarksmuggling som en del av den större piratverksamheten för alla kopior och inte specifikt illegala streamingtjänster.

För att dubbelkolla ringde SVT:s Faktakollen till Chris Vansteenkiste som leder avdelningen Intellectual Property Crime Coordinated Coalition (IPC3) hos Europol.

– Det finns organiserade internationella ligor eller nätverk i denna typ av nätkriminalitet men de ligger inte bakom varje illegal streamingsajt, vi har sett exempel på sajter kopplade till barnporr och visst finns det fall kopplade till droger, men det går inte att säga att varje streamingsajt som främst tjänar pengar på annonser är kopplad till andra kriminella förgreningar, säger Chris Vansteenkiste som leder avdelningen Intellectual Property Crime Coordinated Coalition – IPC3 ) inom Europol.

Hos Europol kan man inte uttala sig om fallen i Sverige utan bollar tillbaka till Paul Pintér på NOA som ändå tycker att PRV:s reklamfilm gör jobbet, speciellt eftersom många sajter inte ens ligger i Sverige:

– Reklamfilmen i sig tycker jag ger ett budskap i alla fall, håll dig därifrån och gå till de lagliga sajterna. Signalvärdet för mig personligen tycker jag är bra, sedan när det gäller den svenska biten och kopplingar till organiserad kriminalitet så har inte vi lyckats hitta några kopplingar till det inom Sverige, så är det ju.

Avgörande EU-dom

Begår man då som konsument ett brott om man streamar?

– Jag utgår ifrån att det är möjligt att nu kunna fälla enskilda personer för att streama från illegala sajter, säger Marianne Levin, professor i civilrätt vid Stockholms universitet med immaterialrätt som specialitet.

Levin stödjer sig på en dom i EU-domstolen där en person som skapat och sålt en mediaspelare med öppen källkod som garanterade fri tillgång till upphovsrättskyddade filmer, borde ha vetat att han begick en olaglig handling och därmed uppsåtligen distribuerade och konsumerade upphovsrättsskyddat material. Innan denna dom har ”fulstreaming” aldrig bedömts få konsekvenser för konsumenten men nu öppnas alltså upp för att även enskilda kan komma att fällas för brott.

Catharina Ekdahl är senior jurist på PRV och kommenterar vår granskning så här:

– Vi vill att människor ska bli uppmärksammade på att detta är olagligt och underlätta tillgången till lagliga streamingsajter, det är det absoluta budskapet i filmen, säger Catharina Ekdahl, senior jurist på PRV.

Hur tänkte ni när ni porträtterade ett knarklabb?

– Det är inte fråga om narkotika, utan snarare fråga om läkemedelstillverkning, det filmen är ute efter är att säga att det finns en multikriminell verksamhet bakom dessa brott, som kallas för online piracy, där illegal streaming ingår.

Men det finns ju ingen täckning för att annonspengarna går in i annan kriminell verksamhet?

– I de svenska förhållanden har vi inte det belagt men sett till de internationella förhållandena. Hur det förhåller sig på den globala marknaden, där Sverige såklart ingår, säger Catharina Ekdahl, senior jurist på PRV.

Sammanfattning: Det stämmer att illegala streamingsajter i Sverige dragit in miljoner på annonsintäkter och donationer. Däremot finns det inte underlag för att säga att ”kriminella nätverk” stod bakom sajterna. Inte heller finns belägg för att de miljoner sajterna dragit in finansierat andra kriminella verksamheter som exempelvis knarklabb vilket myndigheten PRV förmedlar i sin reklamfilm. Regeringen har gett PRV tiotals miljoner kronor för att tillhandahålla ”lämpliga informations- och kunskapssatsningar riktade till allmänheten i syfte att värna upphovsrätten”. Men PRV:s budskap är alltså faktiskt mestadels fel.

Har du några fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

• Tingsrätt- och hovrättsdomar gällande de svenska sajterna Dreamfilms och Swefilmer
• Eu-domen 26 april 2017
• Statliga utredningen om skärpta straff
• Intervju med Kammaråklagare Anna Ginner, åtalet mot Swefilmer i hovrätten
• Intervju med Kammaråklagare Jeanette Ahle, åtalet mot Dreamfilms i hovrätten
• Intervju med Kammaråklagare Mats Ljungqvist, åtalet mot Dreamfilms i tingsrätten
• Intervju med Chris Vansteenkiste som leder avdelningen Intellectual Property Crime Coordinated Coalition (IPC3 ) inom Europol.
• Intervju med Paul Pintér, nationell samordnare mot immaterialrättsliga brott på NOA (Nationella Operativa Avdelningen)
• Intervju med professor i civilrätt, Marianne Levin som är expert på immaterialrätt
• Mejlsvar från Jenny Wikstrand, analytiker på svenska Filminstitutet