Sveriges klimatmål är uppdelade på olika etapper – nästa milstolpe är år 2030. I ett nytt underlag till regeringen bedömer Naturvårdsverket att det kommer att bli svårt att nå målet om reduktionsplikten sänks, vilket regeringen aviserat att man tänker göra.

Avgörande blir dock hur mycket den sänks och under hur lång tid, framhåller verket.

– Om man sänker den till noll kommer vi inte att nå något av 2030-målen, säger Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning, vid ett seminarium.

I korthet går reduktionsplikten ut på att biobränslen blandas i bensin och diesel. Modellen har fått kritik men har också lyfts fram av Klimatpolitiska rådet och nu Naturvårdsverket som avgörande för att Sverige ska få ner sina utsläpp.

Optimistiskt om 2045

Samtidigt som målet 2030 är i farozonen har Sveriges möjligheter att nå nästa etappmål förbättrats. Utsläppen beräknas minska med 70 procent till 2045, jämfört med hur stora de var 1990.

Särskilt viktigt för att nå målen är elektrifiering av transportsektorn, ökad kolsänka (till exempel skog och våtmarker), koldioxidlagring och insatser i industrin.

Tidigare pekat ut koldioxidlagring

Klimatmålen är territoriella – det handlar alltså bara om de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Därmed räknas till exempel inte hemelektronik, kläder och andra konsumtionsvaror med i statistiken så länge de tillverkas utomlands.

Rapporten ska utgöra underlag för regeringens klimatpolitiska handlingsplan, som uppdateras vart fjärde år. I rapporten från 2019 tryckte Naturvårdsverket särskilt på behovet att ställa om transportsystemet, minska industrins utsläpp och skapa förutsättningar för koldioxidlagring.