Påstående: ”Det finns forskning som säger att det finns en identitetsproblematik senare i livet för barn som växt upp så.” (Jimmie Åkesson i QX, 28 mars 2018)

Inför höstens riksdagsval intervjuar tidningen QX partiföreträdare för samtliga riksdagspartier. I slutet av mars publicerades intervjun med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, där han bland annat beskrev kärnfamiljen som den norm som partiet utgår ifrån.

”Det är min övertygelse att du som barn både vill ha och mår bäst av att ha en mamma och en pappa och på så sätt ha hela ditt ursprung klart för dig, så att du inte drabbas av identitetsproblem senare i livet.”

På frågan om det verkligen finns vetenskapliga belägg för detta svarar Åkesson, och nu citerar SVT:s Faktakollen frågorna och svaren i sin helhet ur QX råmaterial:

Du säger att det är din övertygelse, en känsla. Men finns det verkligen vetenskapliga belägg för att barn skulle må sämre av att ha två mammor till exempel?

”Ett barn har inte två mammor, ett barn har en mamma och sin pappa annars blir det inte barn.”

Men i dag finns det väldigt många barn som har pappor eller två mammor och kanske har okänd... ja, blir till via insemination till exempel. Det är ju inte alls ovanligt.

”Nej, men ja, det finns forskning som visar att det finns en identitetsproblematik senare i livet där.

Finns det det?

”Ja, det gör det. Absolut.”

Men finns det verkligen forskning som säger att barn som växer upp i samkönade familjer riskerar att få identitetsproblem som vuxna?

Nej. Tvärtom är föräldrars kön utan betydelse.

Flera studier har de senaste åren visat att barn som växer upp med samkönade föräldrar mår som andra barn när det kommer till välmående, utveckling, familje- och vänskapsrelationer.

Konsensus sedan millennieskiftet

2015 presenterade en grupp amerikanska forskare vid University of Colorado Denver och University of Oregon den hittills största granskningen av forskningsläget i en gemensam metastudie. Resultatet visade att det inte är någon skillnad på barn med samkönade föräldrar jämfört med barn till heterosexuella föräldrar.

Detta slog man fast efter att ha gått igenom 19 000 studier och artiklar i ämnet. Man kunde inte hitta några skillnader, vare sig i psykisk hälsa, beteende eller inlärning. Under 80-talet fanns det viss osäkerhet bland forskarna vad gäller samkönade föräldrars betydelse men den minskade på 90-talet och sedan millennieskiftet har det rått konsensus i frågan.

Anna Malmquist vid Linköpings universitet forskar om regnbågsfamiljer och disputerade 2015 med en avhandling om lesbiska pars familjer. Enligt henne finns det många undersökningar om barn som har kommit till genom spermiedonationer, där man inte har sett någon skillnad i livskvalitet mellan barn som vuxit upp med samkönade eller heterosexuella föräldrar. Inte heller skiljer det sig om man har en känd donator, anonym donator eller en anonym donator som man senare har fått kontakt med via olika register.

Kärnfamiljen viktigast

När SVT:s Faktakollen kontaktar Sverigedemokraterna för att få svar på vilken forskning Jimmie Åkesson stödjer sig på svarar hans stabschef Mikael Eriksson.

Eriksson menar att Åkessons resonemang inte handlade om barn till samkönade föräldrar.

”Han syftar således till en problematik som kan uppstå om ett barn inte vet vilka de biologiska föräldrarna är, inte att barnet de facto växer upp i en samkönad familj.” Men varken Åkesson eller Eriksson presenterar någon forskning som stödjer det påståendet.

Mikael Eriksson nämner däremot att Sverigedemokraterna på sina landsdagar i Norrköping i slutet av november 2017 tagit till sig av aktuell forskning och inlett ”en svängning” i synen på samkönade adoptioner. Detta gjordes med bakgrund av att ungdomsförbundet Ungsvenskarna lagt fram en motion som krävde en ändring i partiprogrammet.

Beslut togs om att inte längre driva frågan om förbud och att skjuta på den till det nya principprogrammet 2019. Partiet är alltså fortfarande emot samkönade adoptioner. I sitt yttrande slog partistyrelsen samtidigt fast att ”det är Sverigedemokraternas övertygelse att kärnfamiljen är den samlevnadsform som har bäst grundförutsättningar att ge barnen en stabil och trygg uppväxtmiljö”.

”Omhändertagandet gör föräldraskapet”

År 2003 blev det möjligt för samkönade par att adoptera och 2005 öppnade ytterligare en lagändring upp för assisterad befruktning (insemination eller IVF-behandling) inom den svenska sjukvården för lesbiska par. När samkönade par skaffar barn genom landstinget är assisterad befruktning bara möjligt med känd donator. I Sverige har alltså alla barn som kommer till genom donation enligt lag rätt att få veta sitt genetiska ursprung. Barnet kan alltså söka upp personen i vuxen ålder.

– De som det ibland blir bekymmer för är de barn som sent i livet, när man är tonåring eller vuxen, får reda på att man är tillkommen via donation. Och då är det bland olikkönade [heterosexuella] föräldrar som man har dolt det. Samkönade föräldrar gör ju aldrig det eftersom det är självklart att barnet från början vet hur det har blivit till. Det händer ibland att barn till heterosexuella par inte får veta det förrän man i princip avslöjas och då kan det bli en identitetskris, säger forskaren Anna Malmquist.

– Det är intentionen att bli förälder och omhändertagandet av barn som gör föräldraskapet, inte biologiska band. Däremot kan man ha en nyfikenhet på vem donatorn är.

Kommentar från SD

Mikael Eriksson i ett mejl till SVT:s Faktakollen som svar på granskningen:

”Jimmie Åkesson hävdade aldrig att barn mår sämre, bara för att de växer upp med två mammor. Han förde precis som jag påtalade tidigare ett resonemang kring identitetsproblematik, när barn inte känner till sina biologiska föräldrar. Det krävs både en mamma och en pappa för att skapa ett barn, även om det växer upp med två mammor eller två pappor.”

Han skriver också: ”[Åkesson] säger själv i samma intervju att forskningsläget inte visar att barn mår sämre, bara för att de de facto har växt upp med två mammor eller två pappor.”

Men i intervjun pratar Jimmie Åkesson då om samkönade adoptioner: ”nu är det ett annat forskningsläge och det finns inget som tyder på att barnen far illa”. 

Men när det gäller barn som har två mammor, via insemination, talar han alltså om en identitetsproblematik.

Sammanfattning: Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson intervjuades nyligen i gaytidningen QX och sa då att ”det finns forskning som visar att det finns en identitetsproblematik senare i livet” hos barn som vuxit upp med exempelvis två mammor. Men det finns inget stöd för det i forskningen.

Källor:

• Tidningen QX
• ”FBC20 Familj, bostad och civilrätt – Förtydligande gällande homoadoptioner”, motion från Ungsvenskarna
• Avsnitt ”Sverigedemokraterna, familjen och jämställdheten” i Sverigedemokraternas principprogram, tryckversion 2014-02-24, och jämställdhetspolitik på webben
• Forskningsstudien ”Scientific consensus, the law, and same sex parenting outcomes” (2015)
• SOU 2001:10, ”Barn i homosexuella familjer”
• Intervju, Anna Malmquist, forskare vid Linköpings universitet
• Intervju, Anna Galin, familjepolitisk talesperson på RFSL
• Mejlsvar, Lars Johnsson, politiskt sakkunnig och handläggare på RFSL
• Mejlsvar, Margret Josefsson, förbundsordförande på Adoptionscentrum