År 2009 infördes en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomsspykiatrin (Bup). Detta för att minska väntetiderna då köerna växte när fler och fler föräldrar ville att deras barn skulle utredas.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) kom överens med staten om att minst 90 procent av barnen skulle få göra ett första besök inom 30 dagar. Och minst 80 procent skulle få en utredning inom 30 dagar.

Men förra året klarade bara tio av de 21 landstingen av detta, enligt Socialstyrelsen.

Risk för fel

I veckans Dokument Inifrån uppmärksammas konsekvenserna av att fler under de senaste tio åren kräver att få en neuropsykiatrisk utredning.

Det kan helt enkelt gå fel när utredningstakten ökar. Det har blivit vanligare att fler får fel diagnos eller ingen diagnos alls och därmed ingen hjälp. Det uppger flera psykologer som SVT Nyheter har varit i kontakt med.

– Kvaliteten på utredningarna varierar. Ibland är det en liten utredning, liknande något som man kanske gör i skolan. Men det krävs en fullskalig och brett upplagd neuropsykiatrisk utredning för att ställa dessa diagnoser, säger psykologen Jenny Klefbom. 

Onödigt lidande

Att få en felaktig diagnos kan leda till stort lidande. Drabbade familjer SVT Nyheter har pratat med vittnar om att hela familjen hamnat i ett kaos på grund av barnets felaktiga diagnos.

– Den allvarligaste konsekvensen är ju att man inte får rätt vård och då förvärras problemen oftast rejält. Och det är ju jätteallvarligt att stoppa i barn starka mediciner för något de inte har, säger Jenny Klefbom.

TV: Se SVT dokumentären Diagnosen i SVT Play eller i SVT1 19/10 kl. 20.00.