Påstående: ”Jag förnekar ju den systematiska gasningen /.../ att man systematiskt skulle haft ihjäl människor med Zyklon B.” (Pär Öberg, presstalesman Nordiska Motståndsrörelsen, NRK-dokumentären Raskrigarna, 6 december 2017)

SVT:s Faktakollen har i två artiklar granskat NMR och organisationens faktaresistens i en tid då de mobiliserar och sprider lögner med förvridna fakta. Läs den andra kollen här.

Sveriges moderna nazister, Nordiska motståndsrörelsen, NMR, får allt mer uppmärksamhet. För andra året i rad kommer de till politikerveckan i Almedalen.

I september 2017 marscherade de i Göteborg under bokmässan, bevakade av ett massivt media- och polisuppbåd. I december sände norska tv-kanalen NRK en dokumentär som följde organisationen bakom polisens linjer och på möten där det gjordes varianter på förbjudna hitlerhälsningar.

Trots att Förintelsen är väldokumenterad är faktaresistensen stor. En central del i NMR:s verklighetsbeskrivning är att Förintelsen aldrig ägde rum.

En av de faktorer som ofta lyfts fram är att Zyklon B, som producerar giftgasen vätecyanid, reagerar med järnjoner och då lämnar spår av färgen berlinerblått, Preussian blue. Något historerevisionisterna inte hittade i gaskamrarna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau i Polen.

Förnekar systematiskt dödande

En av dem som därför inte tror på att vätecyanid i form av bekämpningsmedlet Zyklon B användes är Pär Öberg, riksdagskandidat för Nordiska Motståndsrörelsen, NMR, och sedan 2014 ledamot i Ludvika kommunfullmäktige på ett SD-mandat.

– Jag förnekar ju den systematiska gasningen. Jag förnekar inte att en massa judar blev satta i läger. [Men] just att man systematiskt skulle haft ihjäl människor med Zyklon B, det tror jag inte på. Och den som kan visa forensiska bevis får gärna komma med det till mig, sa han i vintras i dokumentären Raskrigarna.

”Användes för att avlusa”

Dokumentären sändes december 2017 på norska public service-kanalen NRK och har hittills setts av över en halv miljon människor, och fått spridning i Sverige.

Öberg fortsätter i en telefonintervju med Faktakollen:

– Det finns ju flera saker som gör att jag inte tror på det. Det är ju så att i gaskammaren i Auschwitz är inte väggarna blå, alltså har man inte använt cyanväte. Där man avlusade kläder finns det ju cyanväte-blått [berlinerblått] eftersom det blir en reaktion med teglet i väggarna. Att det levererades Zyklon B till Auschwitz var för att avlusa, inte för att ha ihjäl tusentals människor om dagen.

Per Öbergs uppgifter är hämtade från amerikanen Fred Leuchter, en självutnämnd avrättningstekniker och känd förintelseförnekare som i sin ”Leuchterrapporten” från 1988 konstaterar att Zyklon B, eller vätecyanid/blåsyra, inte kunde ha använts.

Leuchter samlade i februari 1988 ihop bitar av väggarna från vad han antog var gaskamrarna som han sedan lät analysera. Han hittade berlinerblått i avlusningslokalerna men inte i gaskamrarna.

Arbetet dokumenterades av filmaren Errol Morris som 1999 gjorde dokumentärfilmen Dödens ingenjör om Leuchter, och hans slutsatser användes bland annat i en rättegång i Kanada mot förintelseförnekaren Ernst Zündel som beställt rapporten.

”Kan vara blå målarfärg”

Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, bekräftar kopplingen mellan cyanväte och berlinerblått.

– Redan [1700-talskemisten] Carl Wilhelm Scheele framställde cyanid ur berlinerblått, säger han till Faktakollen.

Men sen stämmer inte resonemanget menar Matsson, för den blå färgen uppstår inte av vätecyanid vid kontakt med tegel.

– Speciellt inte efter den korta exponeringen som gasningarna på cirka en halvtimma innebar, säger Matsson. Dessutom sprängde nazisterna gaskamrarna till stenhögar som utsattes för väder och vind i åratal.

Däremot var berlinerblått ett vanligt färgpigment på den tiden.

– Det kan vara blå målarfärg de hittat på väggarna i några av avlusningslokalerna. Och där gasade man dessutom i 24 timmar.

Kemisten som Fred Leuchter anlitade invände enligt Matsson också att proverna inte var adekvata. Men viktigare är att mätningarna har gjorts om av polska rättskemister från Krakow som 1990 tog prover från resterna av gaskammaren som låg i krematoriebyggnaden och lokalerna som användes för avlusning.

Resultaten finns i rapporten ”A study of the cyanide compounds content in the walls of the gas chambers in the former Auschwitz and Birkenau concentration camps” från 1994.

– Jag har den här och man fann cyanidrester i avlusningsutrymmena och i krematorierna men inte i förläggningarna. Mätningarna gjordes på den totalmängd cyanid som frigjordes från finmalt byggnadsmaterial man tagit med sig, säger Olle Matsson.

Forskningen samstämmig

Den etablerade forskningen är samstämmig och uttömmande om bakgrunden till gasningarna med Zyklon B. Produkten skapades 1922 av det tyska företaget Degesch som lyckades få flytande cyanid att absorberas på kiselgur.

Kristallerna förpackades i lätthanterliga plåtburkar. Produkten döptes till Zyklon B och blev mycket framgångsrik, bland annat för att döda vägglöss.

– Det var just för att ämnet fanns i lägret för avlusning som man kom på iden att använda det på människor istället för de ineffektiva metoderna att gasa med dieselavgaser som man bland annat använde i lägren Treblinka och Chelmno, säger Olle Matsson.

Degesch ägdes under andra världskriget av metallförädlingsföretaget Degussa och IG Farben. Under kriget fick företaget tillgång till 3 000 tvångsarbetare varav många var judar.

Zyklon B provades första gången i avrättningssyfte i Auschwitz i september 1941 mot sovjetiska krigsfångar i lägrets Block 11.

Rudolf Höss, kommendant i Auschwitz, var tillfälligt borta och hans ställföreträdare, Karl Fritzsch, övervakade gasningen. Något senare närvarade Höss vid en andra gasning och han vittnade efter kriget om hur döden inträdde omedelbart. Efter detta inrättades en gaskammare i krematoriet där Zyklon B-kristaller hälldes in genom en lucka.

Auschwitzkommendanten kalkylerade själv

Ekonomihistorikern Peter Hayes publicerade 2004 boken ”From cooperation to complicity” om Degussas inblandning i massmordet. Enligt Hayes räknade SS med att ett kilo Zyklon B räckte för att att döda 1 000 människor – ett ton dödar alltså en miljon. Den rumänske läkaren Charles Bendel som överlevde Förintelsen och bevittnade gasningar med Zyklon B uppgav att ett kilo användes för att gasa 500 personer.

Rudolf Höss kalkylerade själv med fem till sju kilo för att döda 1 500 personer, och ytterligare två till tre kilo i kallt eller vått väder. Det motsvarar enligt Hayes 3,3 till 6,6 ton Zyklon B för de som dog i Auschwitz.

Auschwitz-Birkenau fick leveranser från Degesch på 23,8 ton Zyklon B under kriget – av dem användes 5,6 ton till avlusning. Hela 18 ton fanns alltså tillgängligt för gasning. Sannolikt kasserades en hel del eftersom SS länge trodde att det bäst före-datum som fanns på burkarna var avgörande.

Zyklon B-tillverkarna har inga dokument kvar

Det var inte pengarna som drev Degesch, konstaterar Hayes i boken, för ledningen visste vad deras produkter användes till i Auschwitz. Två av dem avrättades av britterna efter kriget.

Degussa fortsatte driva Degesch efter kriget tillsammans med Bayer AG, efterföljaren till IG Farben, och fortsatte sälja Zyklon B som 1974 bytte namn till Cyanosil. I dag heter företaget Detia Freyberg GmbH.

”Detta är första gången vi får en så detaljerad fråga”, skriver Hans Klose på Detia Freyberg till Faktakollen.

”Vi har tyvärr inga dokument om tillverkningen av Zyklon B, de finns hos en av de tidigare ägarna till företaget Evonik Degussa GmbH. Men jag kan rekommendera 'From cooperation to complicity: Degussa in the third reich' (2004). Det är den bästa källan för information om Degesch och dess roll i andra världskriget”.

Men Pär Öberg håller fast vid att gasning inte användes vid massmorden, och ger inte mycket för vittnesuppgifter och erkännanden.

– Höss var torterad. Han fick testiklarna krossade. Alla i Nürnbergrättegångarna har blivit torterade.

Men hur kunde då så många människor dö, enligt Pär Öberg?

Han menar att hela Förintelsen är en bluff och utvecklar:

– Det är ovetenskapliga fantasisaker. Om man tittar på anklagelserna så är det är ju inte bara gaskammarteorin som fördes fram. [Utan också] att folk skulle blivit ihjälgasade av lastbilar där man förde in avgasröret. Men man kan inte dö av dieselavgaser, på sikt kanske av cancer, men du dör inte av kolmonoxiden, det blir det ju bara av bensinavgaser.

”Nog fungerade det för massmord”

Kemiprofessor Olle Matsson på Uppsala universitet fyller på kunskapen om dieselavgaser som massmordsinstrument. Nazisterna använde först giftig kolmonoxid i stålcylindrar men det blev ett logistiskt problem och dyrt så dieselmotorer infördes:

– Det stämmer att dieselavgaser innehåller mycket mindre kolmonoxid än bensinavgaser. Däremot bildas koldioxid och kväveoxid av diesel, som också är giftigt, och naturligtvis kan ingen leva i ett slutet rum med höga halter av koldioxid heller. Människan måste ju ha syre. Så nog fungerade det för massmord, om än jobbigare för verkställande mördare eftersom det tog lång tid, det blev många avbrott, motorhaverier och människor som inte dog utan måste skjutas när gaskamrarna öppnades.

Sammanfattning: Riksdagskandidaten Pär Öberg från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen har helt fel. Zyklon B, eller vätecyanid som det aktiva giftet heter, användes för att massmörda människor i förintelselägret Auschwitz. Det finns ögonvittnen och rättskemister har påvisat spår av cyanid i gaskamrarna. Tillverkaren skeppade över 20 ton Zyklon B till lägret och delar av företagsledningen avrättades efter kriget för delaktighet i Förintelsen.

Källor:

• Boken ”Allt är gift” (2018), Olle Matsson, professor i Kemi på Uppsala Universitet
• Boken ”From cooperation to complicity” (2004), ekonomihistorikern Peter Hayes
• Intervjuer och mejlsvar med forksningscentret Yad Vashem: Marisa Fine, presstjänsten, Yehuda Bauer, professor och chefshistoriker och Robert Rozett, biblioteksledare
• Intervju och mejlsvar Eva Fried, samordnare internationella relationer, Forum för levande historia
• Studien ”A study of the cyanide compounds content in the walls of the gas chambers in the former Auschwitz and Birkenau concentration camps” (1994), Jan Markiewicz, Wojciech Gubala och Jerzy Labedz
• ”The Leuchter report” (1988), Fred A. Leuchter, Robert Faurisson och Germar Rudolf
• Intervju, Pär Öberg, NMR
• Intervju och mejlsvar, Mikael Ekman, Expo
• Mejlsvar Hans Klose, presstalesperson Detia Freyberg
• ”Raskrigarna”, NRK Brennpunkt (2017)
• ”Vår väg” (2017), NMR:s partiprogram
• Valmyndigheten
• Nationalencyklopedien