Rättegången har varit en av de största av sitt slag i Sverige, med 92 förhandlingsdagar i Stockholms tingsrätt där cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen vittnat om bland annat sina upplevelser som intagna i Gohardashtfängelset utanför Teheran i Iran på 80-talet.
Omfattande bevisning
Hamid Noury stod anklagad för grovt folkrättsbrott och mord, misstänkt för att ha deltagit i avrättningar av politiska fångar.
Rättegången har pågått i 30 dagar. Sedan den inleddes i augusti förra sommaren har 61-åringen nekat till anklagelserna. Under torsdagen meddelade Stockholms tingsrätt domen: livstid för mord och folkrättsbrott.
– Bevisningen i målet har varit omfattande och har som helhet bedömts som robust, säger rådman Tomas Zander under en pressträff.
– Utredningen har visat att den åtalade deltagit i utförandet av gärningarna. Han har under alias och i rollen som assistent till biträdande åklagaren på fängelset tillsammans och i samförstånd, eller i samråd med andra, bland annat hämtat fångar, fört dem till kommittéer och eskorterat fångar till avrättningsplatsen.
Enligt domaren har omständigheterna varit sådana att den åtalade är att anse som gärningsman.
Anhörig: ”En historisk dag”
Det är första gången någon ställs inför rätta och döms för massavrättningarna i Iran på 80-talet.
– Det är en historisk dag för mig, jag är jätteglad och tacksam. Jag kan inte beskriva hur jag känner, jag håller på att gråta. Det är rättvisans magi i dag, säger Laleh, vars bror avrättades 1988.
Stort antal avrättningar
Att påföljden blir livstid beror enligt rådman Anna Liljenberg Gullesjö på att Hamid Noury döms för brott där ett mycket stort antal människor har avrättats, bland annat personer som har varit skyddade enligt den internationella humanitära rätten.
– Avrättningarna har skett till följd av offrens politiska eller religiösa ställningstaganden och efter ett förfarande som inte uppfyllde kraven på en rättvis rättegång, säger Liljenberg Gullesjö.
Fallet har kunnat prövas här, fastän Noury är iransk medborgare och att de misstänkta brotten begicks i Iran, eftersom Sverige tillämpar principen om universell jurisdiktion. Det ger en stat rätt att pröva en person från en annan del av världen när misstankarna gäller allvarliga internationella brott.
