Av de nordiska länderna är det bara Island som hamnar under Sverige på ILGAS lista över olika länders lagstiftning för att skydda hbtqi-personers rättigheter, med 47 % jämfört med Sveriges 62 %. Foto: Stian Lysberg Solum/Henrik Montgomery/TT

Ny mätning: Sverige näst sämst i Norden på hbtqi-lagstiftning

Publicerad

Lagstiftningen för att skydda hbtqi-personers rättigheter är starkare hos våra nordiska grannar med undantag för Island. Det visar ILGA Europas årliga rapport som utifrån vissa kriterier granskar ländernas lagstiftning i frågan.

Sverige hamnar trots det relativt högt i listan på plats 10 av 49. ILGA Europas mätning görs utifrån specifika kriterier, och ger sedan länderna en siffra på hur väl lagstiftningar skyddar hbtqi-personernas rättigheter. Sverige hamnar på 62 %, medan Danmark och Norge hamnar på 68 %, och Finland på 69 %. Högst på listan hamnar Malta (90 %).

62 % låter rätt lågt. Tycker du det återspeglar hur det ser ut i Sverige?

– Siffran återspeglar hur lagstiftningen ser ut. Själva lagen är ett perspektiv som vi kan prata om våra liv på. Den säger till exempel om jag har skydd mot diskriminering och har vissa rättigheter. Sen behöver man ju ha möjlighet att nyttja de rättigheterna, och i Sverige ser det såklart väldigt olika ut för olika människor, säger Sandra Ehne, RFSL:s förbundsordförande.

Asyl för hbtq-personer

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL är med och beskriver för ILGA vad som hänt det senaste året på nationell nivå. Främst är det två punkter som Sverige bör bli bättre på i sin lagstiftning enligt RFSL.

– Det handlar om transpersoners rättigheter att själva få bestämma över sin identitet, att man i dag måste gå igenom en medicinsk process där någon annan uttalar sig om vem man är. Och så handlar det om asylsökande hbtq-personer, att man på ett tryggt sätt ska kunna komma till Sverige och få stanna om man inte kan leva öppet i det land man flyr ifrån, säger Sandra Ehne.

Hur ska Migrationsverket göra bedömningen i dessa situationer tycker du?

– Det behövs stor kunskap om hbtq-personers liv och förutsättningar att processerna ska kunna bli rättssäkra. Och utgångspunkten måste, precis som när det gäller könsidentitet, vara självidentifikation. Att man litar på att personen i fråga vet vem den är.

Intersex nytt i rapporten

För första gången väljer ILGA att även mäta intersex-personers rättigheter. Det handlar alltså om personer som har en atypisk utveckling av könskromosomer, testiklar eller livmoder, eller könsorgan. I Sverige görs kosmetiska operationer på nyfödda barn med synlig intersex-variation, medan Danmark och Malta är de enda länderna i listan som infört förbud mot sådana behandlingar.

ILGA Europas rapport hittar du här.

ILGA Europas lista över olika länders lagstiftning för att skydda hbtqi-personers rättigheter

Topp 10

1: Malta (90 %)

2: Belgien (73 %)

3: Luxemburg (70 %)

4: Finland (69 %)

5: Danmark, Norge (68 %)

7: Portugal, Storbritannien (66 %)

9: Frankrike (63 %)

10: Sverige (62 %)

Lägst 10

49: Azerbajdzjan (3 %)

48: Turkiet (5 %)

47: Armenien (7 %)

46: Ryssland (10 %)

44: Monaco, Nordmakedonien (11 %)

42: Belarus, San Marino (13 %)

40: Moldavien, Lichtenstein (14 %)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.