Ny rapport: Allmänna pensionerna är lägre än avsett

Uppdaterad
Publicerad

I dag möttes Nooshi Dadgostar och Magdalena Andersson i en första förhandling om regeringsbildningen.

En av frågorna som står i centrum är pensionerna, som enligt en ny rapport är lägre än vad avsikten var vid 1990-talets pensionsreform.

– Det är oerhört svårt att göra något om man har haft en låg inkomst, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Pensionsfrågan har blivit ett av Vänsterpartiets slagträn i förhandlingarna om att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister.

I dag har parterna inlett ett första samtal för att försöka komma överens där pensionerna, tillsammans med sjukförsäkringen, kommer att lyftas.

Samtidigt visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten att de allmänna pensionerna i Sverige är lägre än avsett.

Målet: 60 procent

När det nya pensionssystemet infördes 1994 var målet att pensionen ska ligga på minst 60 procent av slutlönen för den som arbetat heltid i 40 år. Men i själva verket utgör den bara 54 procent, enligt rapporten.

– Enligt lagen från 1994 skulle man få ut 60 procent av lönen i allmän pension men det är bara 54 procent i dag, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

En viktig anledning är att medellivslängden har ökat utan att pensionsåldern har höjts lika mycket.

Räknar man även med tjänstepensionerna ligger snittet på över 70 procent av slutlönen för dem som tog ut sin pension 2019.

”Huvudrecept att arbeta så länge man kan”

15 procent, eller 300 000 personer, får ut så låga pensioner att de hamnar i det man kallar ”relativ låg ekonomisk standard”. Det innebär att de har låga inkomster i förhållande till genomsnittet i landet. Andelen är ungefär lika stor som i befolkningen i stort.

– Det är oerhört svårt att göra något om man har haft en låg inkomst. Huvudreceptet är att arbeta så länge man kan, säger Ole Settergren.

Nära EU-snittet

Sett ur ett internationellt perspektiv klarar sig Sverige ändå hyfsat.

Om man räknar ihop allmän pension och tjänstepension ligger svenskarnas pensioner nära EU-snittet. Andelen som har låga pensioner, 15 procent, ligger också nära EU:s genomsnitt, men är högst i Norden. I Danmark, Norge och Finland är andelen 12-13 procent enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat. Island ligger ännu några snäpp lägre.

Ser man i stället till vad som kallas ”materiell fattigdom”, att inte ha råd med grundläggande varor och tjänster, är andelen bland pensionärerna i Sverige drygt 1,5 procent. Det är lägst i EU, enligt rapporten

Med vårt nuvarande pensionssystem ser Pensionsmyndigheten inte några större förändringar.

– Om pensionsåldern höjs i den takt som politiker har föreslagit så kommer nivåerna att hålla i sig. Skillnaden mellan män och kvinnor kommer att bestå men minskar svagt, säger Ole Settergren.

Rättelse: I en tidigare version stod det att pensionslagen slår fast att pensionerna ska vara minst 60 procent av slutlönen och att pensionerna därför är lägre än lagstadgat. Så är inte fallet.

Fakta

*Relativ låg ekonomisk standard:

13 090 kronor i disponibel inkomst per månad vilket motsvarar 60 procent av medianinkomsten. Andelen under denna gräns 2019 är 15,0 procent.

*Materiell fattigdom:

I rapporten definieras materiell fattigdom som att inte ha råd med vissa grundläggande varor och tjänster. Den som har råd med färre än sju av nio av dessa varor och tjänster räknas som materiellt fattig:

1) Hyra, bostadslån eller elräkning. 2) Uppvärmning av boende. 3) Oförutsedda utlägg. 4) Äta kött eller protein regelbundet. 5.) Åka på semester 6) En TV 7) En tvättmaskin. 8) En bil. 9) En telefon

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.