Det har gått mer än ett kvarts sekel sedan den stora pensionsuppgörelsen i början av 1990-talet. I samband med pensionsreformen 1994 bildades också den parlamentariska pensionsgruppen, där alla partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ingår. Den gruppen har sedan dess hanterat alla förhandlingar och förändringar inom pensionssystemet. Kritiker menar att pensionsgruppen har lagt ett lock på den offentliga debatten om pensionerna.
I ett inslag i Agenda kräver nu både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna att pensionsgruppen läggs ner och att förhandlingarna om framtidens pensioner ska föras mer öppet i riksdagen. På så sätt vill de tvinga fram höjda pensioner. Tanken med det nya pensionssystemet från mitten av 1990-talet var att en person som arbetat i 40 år skulle få runt 60 procent av medelinkomsten i pension. Till det skulle sen kollektivavtalade tjänstepensioner på 10–15 procent tillkomma.
Så hur har det blivit? Enligt pensionsmyndighetens experter blev det ungefär som det var tänkt. Runt 70 procent av medelinkomsten i pension. Men den allmänna pensionen har blivit lägre för många samtidigt som tjänstepensionen har kommit att betyda mer. En effekt av det nya systemet är nämligen att pensionerna automatiskt blir lägre för nya pensionärer om livslängden ökar men pensionsåldern inte höjs i samma utsträckning.
Hur stor pensionen blir i kronor varierar förstås, men i genomsnitt får svenskarna ut omkring 21 000 kronor före skatt i pension, enligt Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren. Men ungefär 300 000 av landets pensionärer, eller 15 procent, har långt mindre än så.
”Fattigpensionärerna”, som de kommit att kallas, har enligt Pensionärernas riksorganisation, PRO, bara 12 550 kronor i månaden att leva på (2019), och det ligger under EU:s mått om relativ fattigdom.
Andelen är högre än i vissa av våra nordiska grannländer men ligger på genomsnittet i EU. Och statistik från OECD visar att äldres inkomster (66–75 år) i Sverige ligger i mitten jämfört med Norden, i relation till medelinkomsten för hela befolkningen.
Men för de allra äldsta, över 75 år, har Sverige lägst inkomstnivå av de nordiska länderna.Sverige har också de största skillnaderna mellan rika och fattiga pensionärer i Norden, enligt OECD:s jämförelse. Dock ska det tilläggas att alla jämförelser mellan pensionssystem i olika länder är svåra att göra. Systemen är olika, åldersgränserna skiljer sig åt och medellivslängden varierar.
I Agendas studio för att diskutera framtidens pensioner finns socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) och Maria Malmer Stenergard (M), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott.