I augusti blev en stor Volvo-SUV för första gången den mest sålda klimatbonusbilen, enligt branschorganisationen Bil Swedens statistik. Det var laddhybriden XC 60, med en vikt på 2,3 ton, som tog första platsen.
Det betyder att familjebilar från till exempel Volkswagen och KIA, med hälften så stora utsläpp, tappat marknadsandelar till Volvo-SUV:arna – tack vare att regeringen lättade på kraven för klimatbonus i år.
Lättade på kraven
När EU införde nya och mer verklighetsbaserade sätt att mäta utsläpp, visade det sig att många bilar hade högre koldioxidutsläpp än tidigare angetts. Därmed skulle en del hybrider, bland andra Volvo-SUV:arna, åka ur bonussystemet.
Bonusklassningen är avgörande för Volvos försäljning i Sverige. Köparen får bonus när man köper bilen, och lägre fordonsskatt. För tjänstebilsförare blir det sänkt förmånsvärde. Många arbetsgivare accepterar nu också bara tjänstebilar som har klimatbonus.
Regeringen valde att lätta på kraven för bonus. Utsläppsgränsen för bonus höjdes från 60 till 70 gram koldioxid per kilometer, med motiveringen att det annars skulle bli för få bilköpare som ville köpa el- och laddhybridbilar.
Rapport: Väldigt lite klimatnytta
SVT Nyheters genomgång visar att av 48 000 sålda bonusbilar hittills i år, är det runt 1 000 som fått bonus tack vare den höjda gränsen. Av dem är nio av tio Volvobilar, de allra flesta SUV:ar. Ändringen gynnade alltså i praktiken nästan enbart Volvobilar.
Men många av Volvos laddhybrider är väldigt tunga. Det gör dem sämre ur klimatsynpunkt än lättare laddhybrider. Volvos hybrider utmärker sig med små elmotorer, men desto större bensinmotorer. Ofta finns uppåt 400 hästkrafter under huven, det allra mesta i bensinmotorn. Volvos XC60, väger 2,3 ton, och den större SUV:en XC90, uppåt 2,5 ton. När batteriet tagit slut efter 45 kilometer drar de 0,8 liter per mil, enligt officiella mätningar, och ännu lite till enligt fackpressens testkörningar.
Klimatbonusen beräknas kosta staten tre miljarder i år, eller i genomsnitt 124 000 per bil, enligt Riksrevisionen. Systemet ger väldigt lite klimatnytta per skattekrona, ansåg Riksrevisionen i en rapport tidigare i år.
Hör Per Bolund om SVT:s granskning: