Redan under julhelgen konstaterades det första fallet av den mer smittsamma coronamutationen från Storbritannien i Sverige. Trots det ligger den svenska kapaciteten för att kartlägga viruset genom så kallade genomsekvenseringar fortfarande på bara 1 procent.

Sekvensering innebär att man gör en analys som kartlägger virusets arvmassa.

Regionerna fick nyligen i uppdrag att skala upp testningen för att öka kapaciteten till 10 procent, ett mål som ska vara nått om fyra veckor. Men Folkhälsomyndigheten vet i dagsläget inte hur många labb som kan bidra till analysen.

– Den frågan kan jag inte svara på systematiskt. Vi känner till att många av universitetslaboratorierna kan göra det, men sedan om det är ytterligare så vet vi inte det fullt ut, säger Karin Tegmark Wisell.

Virusmutationer är viktiga att hitta och följa upp för att se om viruset förändras gällande exempelvis sjukdomsförlopp eller överförbarhet.

Svenska tester skickas till Tyskland

För närvarande har man tagit hjälp av ett labb i Tyskland, dit svenska tester skickas i väntan på att labben på hemmaplan blir klara med uppskalningen.

Är du nöjd med nivån när det gäller testningen av den brittiska varianten eller tycker du att man borde ha hittat fler och fått en bättre bild av den här mutationen?

– Vi är inte fullt nöjda ännu, vi vill att vi ska ha en kapacitet på ungefär 10 procent men då är det inte bara fokus på den brittiska varianten utan den bedömer vi att vi har en ganska så god överblick av, så vi är inte fullt nöjda men vi tycker att vi är tillräckligt bra i nuläget. Men vi kan bli bättre.

Betydligt högre kapacitet i andra länder

Samtidigt menar kritiker att inte heller 10 procent är en tillräckligt hög siffra för att kartlägga spridningen av virusmutationer. Genom samma metod i Danmark sekvenserar man minst 25 procent.

Varför kan Danmark helgenomsekvensera 25 procent sina positiva coronaprov medan vi i nuläget bara klarar av 1 procent?

– De har ju en politisk satsning sedan lång tid tillbaka på just helgenomsekvensering. Både i Storbritannien och i Danmark har man gjort medvetna beslut om att satsa mycket på helgenomsekvensering, så där har det varit en del i deras utveckling.

Tegmark Wisell anser för närvarande inte att den svenska kapaciteten kommer att behöva byggas ut ytterligare med anledning av virusvarianten från Storbritannien.

– Vår bedömning är att det inte är någon risk att vi missar en större spridning.