Jale Poljarevius är underrättelsechef på polisregion Mitt, där våldsdrabbade Uppsala ingår. Han säger att polisen inte kan knacka dörr och berätta detaljer om eventuella hotbilder mot till exempel grannar.
– Att peka ut människor och berätta att ”den och den individen är utsatt för det och det” eller att ”den personen kommer begå det och det”, det går inte – det är rena sekretessbrott, säger han.
Däremot menar han att polis på plats kan svara generellt på frågor, så som att de arbetar med trygghetskapade åtgärder och att de har en högre synlighet för att förebygga eventuella våldsbrott.
Polisnärvaro vid vissa hotade adresser
Efter SVT:s avslöjande att det finns en lista i Stockholmsområdet på cirka 150 adresser där polisen förväntar sig att våldsdåd kan ske, kommenterade polisen uppgifterna under fredagen i samband med en presskonferens. Mattias Andersson, chef för polisregion Stockholm, menar att de gör bedömningar dygnet runt av information som kommer in och utifrån det beslutar de om de ska sätta ut poliser.
– Det är hotbildsbedömningen där och då, och sannolikheten för att det kommer hända, säger han.
Antalet adresser som det finns en hotbild mot förändras dock konstant, menar Mattias Andersson.
– Det är inte bara bostadsadresser. Det kan vara företagsadresser och personer som på olika sätt är inblandade.
I vissa fall väljer polisen att informera personer att de har en hotbild mot sig. Det beror på hur säker informationen är, vilken underrättelse de har och om det finns en pågående förundersökning.
Oroliga medborgare hör av sig
Jale Poljarevius menar att det skett en ökning av medborgare som hör av sig och är oroliga. Det är grannar, föräldrar och personal på skolor där man vet att anhöriga till kriminella finns.
– Medborgare hör av sig och är väldigt, väldigt oroliga för att de här människorna ska utöva dödligt våld även mot dem. Det är väldigt många som känner otrygghet och oro.
